BLOGG: Finsk kurs för att studera teknisk analys och trading

“Ännu en tråd om teknisk analys.”

Så kanske någon tänker när de läser rubriken. Det kanske till och med väcker förvåning över varför det behövs en separat tråd om ämnet, när forumet redan har trådar:

Teknisk analys - Forummedlemmarnas egna analyser av olika objekt ur ett TA-perspektiv.
Teknisk analys och TradingView-studier. Fråga & svara-tråd - Enskilda frågor om TA-relaterade ämnen, och (trots rubriken) om alla TA-verktyg och programvaror.
Frågor och svar om företag X:s situation ur ett TA-perspektiv - Separata frågor om objekt X:s situation ur ett TA-perspektiv, för att inte blockera den egentliga “Teknisk analys”-tråden med enbart förfrågningar.
Trading - livebevakning - En något bortglömd tråd vars syfte är att vara en lite “köpte/sålde”-typ av tråd för trading.

Öppnandet av denna blogg har sin rot i den förfrågan jag kastade ut i “TA-studier”-tråden om huruvida det på forumet/Inderes skulle finnas ett behov av separat finskspråkigt studiematerial om teknisk analys och trading. Som resultat av förfrågan svarade 83 % av 110 respondenter jakande, det vill säga att det tydligen skulle finnas ett visst behov.
Nätet är förvisso fullt av studiematerial om ämnet, men härifrån, från Finlands investerares “Mecka”, saknas en helhet med vars hjälp man skulle kunna lära sig ämnet. Överlag är utbudet av omfattande finskspråkigt material begränsat, även om det finns en del. Inderes i sig är djupt rotat i en fundamentabaserad strategi när det gäller investeringar, och teknisk analys passar därför inte in i deras format, så den enda möjligheten är material skapat av någon användare.

Därför, med anledning av förfrågan, öppnar jag en bloggformad tråd, vars syfte är att över tid skapa någon form av grund för studier i teknisk analys och trading.

Och eftersom det är en BLOGG och inte en traditionell tråd för alla, så framför jag en ödmjuk önskan om att denna tråd/blogg ska innehålla så få inlägg som möjligt från andra än mig. Syftet med detta är att hålla tråden så kompakt som möjligt så att det egentliga undervisningsmaterialet inte drunknar under en kilometerlång sidodiskussion. Om någon vill läsa tråden i inlärningssyfte, så må de bästa möjliga förhållandena ges för det. Eventuella kommentarer och frågor bör ställas i tråden: “Teknisk analys och Tradingview-studier. Fråga & svara-tråd” (länk ovan).

(På grund av ovanstående anledning kan man inte börja skriva studiematerial i den befintliga studietråden - Det skulle drunkna under alla andra meddelanden.)

Någon form av kommentering och särskilt rapportering av eventuella fel är förvisso tillåtet/önskvärt, men längre avvikelser kommer jag eventuellt att flytta någon annanstans eller flagga bort. Vi får se hur det hela tar fart. Arbetssätten kommer säkert att förfinas med tiden.

Denna blogg är mitt frivilliga bidrag till forumet och ingen har specifikt bett om detta. Nackdelen med frivillighet är att det inte finns några “uppifrån fastställda” mål för hur ofta material ska produceras. Syftet är inte att spotta ur sig så mycket som möjligt så snabbt som möjligt, utan jag skriver här när jag hinner med mina åtaganden och motivationen tillåter. (Det kommer säkert att bli längre pauser också.) Syftet är att det kanske först över en längre tid (år?) skulle utvecklas till en verkligt omfattande helhet som introducerar en till teknisk analys och trading.

Och eftersom jag begränsar kommenteringen, så använd gilla-knappen för att visa om materialet tilltalar er och ni önskar att jag fortsätter. Jag skulle aldrig tigga om likes, men i detta fall är det en bra indikation på att materialet jag producerar är nödvändigt och förbättrar motivationen att fortsätta när jag ser att mödan inte skulle vara förgäves.


P.S. Vid skapandet av en ny tråd finns numera även kategorin “Blogg”. Detta har jag för mig att vissa användare tidigare har efterfrågat, och nu är det tillgängligt för vem som helst som vill prata mer om sina egna saker. Tack @Yu_Gong och @Verneri_Pulkkinen

128 gillningar

Obligatorisk introduktion: Vem är jag och har jag meriter för att undervisa?

Den första frågan är svår att svara exakt på eftersom jag inte vill avslöja för mycket om mig själv, så vi håller det lite hemligt. Jag har dock investerat i ungefär tio år, och i början var jag naturligtvis en fullständig amatör och visste ingenting (vet jag fortfarande?). Jag “visste” dock att Nokia var ett stort namn, även om priset länge hade varit i en stor nedgång.
Min första stora vinst (några tusen), som kändes stor, gjorde jag just med Nokia. Jag stressade över den dåliga investeringen och fingret ryckte bokstavligen på säljknappen, men jag valde ändå att inte lägga ordern – som tur var, för jag minns att kursen redan nästa dag sköt i höjden när Nokia meddelade att de skulle sälja sin telefonverksamhet. Utan denna lyckoträff hade mitt intresse för investeringar kanske svalnat, men nu blev det tvärtom. Man kan faktiskt tjäna pengar på börsen – tänkte jag.

Min investeringsstil utvecklades så småningom av sig själv efter noggrann forskning, till ett farligt “all in”-satsande på ett eller två finska företag vars verksamhet jag verkligen trodde på. Jag gick igenom företagets material, slukade Kauppalehtis forum och om jag verkligen trodde på en framtida jackpot för företaget, så lade jag alla pengar på till och med bara ett enda objekt åt gången. Summorna var förstås små med mina nuvarande mått, och vinsterna varierade från tusen till tiotusentals euro, men min strategi visade sig fungera: Kursen för varje objekt steg ordentligt, eller så kom det förr eller senare ett köperbjudande, och företaget såldes helt eller delades upp och åtminstone en del såldes.
Trots framgången insåg jag att investeringsstilen innebar stora risker, och därför skulle jag absolut inte rekommendera samma sak för andra. Sannolikheterna brukar jämna ut sig förr eller senare, och ett stort misslyckande var bara en tidsfråga om jag hade fortsatt på samma väg.

När jag hittade Inderes-forumet redan i dess tidiga skede, fick jag en stor uppenbarelse när en viss @daytraderXL började skriva mer om köp/försäljningar som baserades på teknisk analys. Jag undrade bland annat hur konstigt det var att någon köper en aktie och lägger en säljorder bara en cent från köppriset? Det kan väl inte vara logiskt – eller?
Som väntat blev jag intresserad av att utforska den tekniska analysens hemligheter, och jag insåg att det faktiskt är möjligt att tjäna pengar med hjälp av den. Varför lägga tiotals och tiotals timmar på en enskild företagsanalys, när man genom att titta på grafer kan hitta köp- och säljpositioner på ett ögonblick, helt utan att känna till företaget? Jag blev mycket intresserad av teknisk analys och studerade grunderna dygnet runt ett tag. Sedan dess har jag nu i några år baserat en stor del av mina affärer helt på teknisk analys, men jag har också gjort den viktigaste observationen i hela min investeringshistoria: De bästa avkastningarna får man om man kan kombinera fundamental och teknisk analys. Inderes analyser har alltså sin plats även i den tekniska analysens värld, och det ena utesluter inte det andra.

Coronadippen har förstås underlättat trading när nästan alla aktier bara har stigit. Jag tror ändå att en betydande del av 2020 års toppresultat (>500 % avkastning) beror på att jag med hjälp av teknisk analys har hittat bättre köp- och säljpositioner än vad jag annars skulle ha gjort.

Har jag då meriter eller skicklighet att undervisa andra? Tja, jag vet inte… Det är det jag försöker ta reda på nu, om jag kan sammanställa något som är till nytta för åtminstone några. Jag är ingen lärare, mina texter tenderar att bli för långa och detta bloggformat blir svårt eftersom man inte kan ändra ordningen på inläggen i efterhand, och man borde därmed kunna gå igenom saker ämneskategori för kategori direkt. Jag har (åtminstone inte än) inte gjort någon plan för skrivordningen. Det kan hända att jag om ett år inser att någon kritisk tidig teori inte blev genomgången. Detta kommer nu att bli en sådan blandning som det blir, men i princip försöker jag gå igenom saker i den ordning som jag själv har lärt mig dem och anser dem viktiga. Ändå försöker jag inte uppfinna hjulet på nytt: Om något har behandlats väl på svenska någon annanstans, och alla har tillgång till materialet, varför skulle jag då inte bara länka det här och uppmana att läsa det?

Så läs först Jukka Lepikös e-bok. Den ger en bra start. Naturligtvis måste jag också gå igenom en del av samma saker, men jag gör det på mitt eget sätt.

Sedan meriter i form av avkastningsprocent så långt de fortfarande är tillgängliga. (Trading kom in i bilden först någon gång under 2019, innan dess fundamentalbaserat.) De tidiga uppgifterna har försvunnit, och jag har nästan alltid haft flera portföljer varav inte alla uppgifter längre finns. Här är ändå uppgifterna i den mån det är möjligt: (Inom parentes som jämförelse OMX Helsinki 25 årsavkastning, mest som referens så jag analyserade inte källan närmare…).

2013 +89,44 % (28,29)
2014 -22,92 % (5,39)
2015 +44 % (12,43)
2016 +45,57 % (9,55)
2017 +22,58 % (6,46)
2018 +3,23% (-5,94)
2019 +71,66 % (14,57)
2020 >500 % (8,63)
2021 (jan-jun), 27 %

Observera att avkastningsprocenten för det första halvåret 2021 bara ligger strax över indexen. Förklaringen är att jag inte längre siktar på största möjliga avkastningsprocent, utan siktar på “tillräckligt” bra vinst i euro som ändå är betydande med en nu ganska stor portfölj. Efter att portföljen har vuxit ur barnskorna har jag tvingats fundera mer på kapitalbevaring vid en eventuell större nedgång, och därmed har utdelningsportföljen och andra långsiktiga investeringar tills vidare en ganska liten vikt. Avkastningen har nästan helt kommit från trading med hjälp av teknisk analys och fundamental analys.

E: Sista stycket borttaget. För mycket detaljer om portföljens storlek för den som värnar om sin integritet…

93 gillningar

Vad är teknisk analys och varför behövs den?

Teknisk analys (hädanefter förkortat “TA”) innebär att analysera en aktiekurs enbart med hjälp av kursgrafen. Med teknisk analys försöker man hitta bra köp- och säljlägen genom att leta efter tecken på att aktiekursens riktning fortsätter eller vänder. Motsatsen till TA kan anses vara fundamental analys, som till exempel de aktieanalyser som produceras av Inderes. Vid fundamental analys används bland annat företagets tidigare resultat, företagsmeddelanden etc.

En allmän förklaring av hur en aktie rör sig är följande: Först köps aktien, vilket gör att priset stiger (1). Efter uppgångarna tar vissa alltid hem sina vinster och det blir en nedgång (2). Om det fortfarande finns fler intresserade köpare än säljare av aktien, sjunker dock inte aktiepriset mer än en del av vad det tidigare steg, och aktien börjar stiga igen efter denna normala korrigering (3). Med hjälp av teknisk analys försöker man, enbart genom att läsa kursgrafen, identifiera till exempel de ögonblick då aktiepriset mer sannolikt ändrar riktning, vilket gör det möjligt att dra nytta av dessa (4).

Rörelserna i aktiepriser bildar vågrörelser av olika storlek, och även en rörelse som ser rak ut innehåller alltid mindre vågrörelser vid närmare granskning (5). Det beror på aktiehandlarens tidsutnyttjande, resurser och färdigheter om man försöker dra nytta av mindre eller större rörelser.

001 vågrörelse

OBS! Teknisk analys är absolut inte någon form av spådom där man ens strävar efter att alltid ha rätt. I bästa fall ger TA dock en upprepningsbar “konkurrensfördel” på lång sikt. En stor del av professionella traders har bara rätt i cirka 40-60 % av fallen, och kan ändå göra vinst genom att följa strikta regler. Men hur ofta en trader har rätt avslöjar ändå inte om hen gör vinst eller förlust. Det är till exempel teoretiskt möjligt att någon har rätt i upp till 99 % av fallen men ändå gör förlust eftersom de få gånger hen förlorar är förlusterna större än de tidigare uppnådda vinsterna. Vi återkommer senare till dessa frågor som rör riskhantering.


Vad är trading?

Trading innebär att köpa och sälja aktier fram och tillbaka, istället för att köpa en aktie som man avser att behålla i flera år eller “för evigt”, vilket brukar kallas investering. Trading är visserligen också en kortvarig form av investering, men termen investering uppfattas ändå ofta som ett mer långsiktigt ägande.

Vissa kanske tror att den som sysslar med teknisk analys automatiskt är en trader, men så är absolut inte fallet. Genom att använda TA är det möjligt att trada, men med hjälp av den kan man naturligtvis också söka bättre köp- och säljlägen för långsiktiga investeringar. Därför skulle det också vara fördelaktigt för en långsiktig investerare att känna till åtminstone grunderna i TA. Trading är möjligt enbart med hjälp av TA, men många använder dessutom fundamentala faktorer som stöd eller tradar enbart med hjälp av dem. Det är självklart att man genom att använda båda kan uppnå bättre resultat än genom att bara använda den ena.


Kan vem som helst trada?

I princip kan vem som helst trada som har möjlighet att köpa aktier. Trading är för närvarande, vid tidpunkten för detta skrivande, mycket populärt, till stor del eftersom börserna har stigit mycket kraftigt efter coronakraschen 2020 och många har gjort vinster oavsett färdigheter. Genom sociala medier och Youtube basunerar många ut sina stora vinster och bästa strategier, vilket ytterligare späder på lågorna och får varje nybörjare inom aktieinvestering att bara vilja bli en trader. Det rekommenderas dock att börja bekanta sig med börsvärlden genom att först lära sig om enskilda aktier, fonder eller index, samt att skaffa grundläggande kunskaper om hur börsen fungerar.

Trading kan, på grund av den illusion som sociala medier skapar, verka som en snabb och enkel väg till rikedom, men tvärtom är det en mycket krävande investeringsform där psykologi, riskhantering, ens egen risk tolerans och kassans storlek spelar en stor roll. En stor del av nybörjartraders gör faktiskt förluster, och bara en liten del lyckas någonsin verkligen. Detta förklaras av att vem som helst verkligen kan prova trading, men få orkar verkligen investera i att finslipa sina färdigheter för att bli en lönsam trader. Inträdes tröskeln är så låg att de flesta oundvikligen gör förluster och ger upp. Jag sa ju att trading är extremt krävande! Man blir inte expert inom något område utan ordentliga studier och god motivation.

“Vem som helst” kan alltså trada, men tradingstilen beror mycket på storleken på den tillgängliga kassan. Med några tusen euro i kassan ska man inte drömma om medialt sexig dagshandel, där man köper och säljer aktier flera gånger under samma dag. Intradags kursrörelser är sällan så stora att det efter transaktionskostnader och eventuella valutakonverteringskostnader skulle finnas någon vinst kvar överhuvudtaget. Man kan generalisera att ju snabbare trading man drömmer om, desto större kassa krävs. Med ett startkapital på några tusen finns det egentligen inga andra alternativ än att köpa aktier och försöka sälja dem med vinst först efter dagars, veckors eller till och med månaders innehav för att det ska finnas någon vinst kvar efter kostnaderna.

61 gillningar

Ljusstakediagram – grunderna

Allra först när man studerar teknisk analys måste man överge linjediagrammet och börja använda ljusstakediagrammet (japanskt ljusstakediagram), som ger mycket mer information om aktiekursrörelserna.

För ljusstakediagrammet väljs önskad tidsskala, det vill säga hur lång tid det tar för en ljusstake att bildas. Anta i detta exempel att en ljusstake motsvarar en dag.

En ljusstake består av en tjockare del, det vill säga kroppen (body) och vekarna (wick, ibland talas det också om “skuggor” eng. shadow). En grön ljusstake betyder att priset har stigit under dagen. Då har priset öppnat på nivå 1 och stängt vid prisnivå 2 i slutet av dagen, vilket bildar ljusstakens kropp. Under dagen har priset rört sig på nivå 3 och 4, vilket bildar ljusstakens vekar. Vi kan inte veta i vilken ordning priset har rört sig på nivå 3 och 4, så dagens prisrörelse kan ha följt alternativ A eller B.

På motsvarande sätt betyder en röd ljusstake att priset har sjunkit under dagen. Då har priset öppnat vid kroppens övre kant på nivå 1 och stängt lägre på nivå 2 i slutet av dagen, och rört sig till de extremer som vekarna indikerar under dagen.

Vekarna bildas inte alltid om priset inte rör sig utanför ljusstakens öppnings- eller stängningspriser. Även kroppen kan vara bara en linje om öppnings- och stängningspriserna är desamma. I extrema fall kan hela ljusstaken vara bara en enskild linje om det endast har handlats med ett pris under ljusstakens bildande.

Förmågan att tolka ljusstakar är viktig, eftersom även en enskild ljusstake kan berätta både om köp- eller säljtryck samt om eventuell “obeslutsamhet”, det vill säga att kursen tillfälligt saknar en tydlig riktning. Förutom att tolka enskilda ljusstakar är det viktigt var på diagrammet en viss typ av ljusstake bildas, eftersom även en likadan ljusstakes betydelse eller till och med namn kan vara olika beroende på ljusstakens placering. Förutom enskilda ljusstakar kan olika grupper av flera ljusstakar, så kallade ljusstakemönster, berätta om kursens möjliga framtida beteende.

Ljusstakar kan namnges på flera olika sätt baserat på deras form, varav de viktigaste är:

“Grundljusstake”: Ljusstakens grundform
Marubozu: En enfärgad lång ljusstake med endast en kropp. Färgen berättar om köparna (grön) eller säljarna (röd) hade övertaget. En helt grön ljusstake är en bullish (tjuraktig) och en röd en bearish (björnaktig) signal.
Hammer / Hanging man: Oavsett färg kallas den alltid för “hammer” (hammare) när den uppstår vid kursens botten. En lång undre veke och en relativt liten kropp indikerar att köptrycket ökar, och är ett tecken på en möjlig uppåtgående vändning. När den uppstår vid kurstoppen kallas den, oavsett färg, för “hanging man”. Då indikerar ljusstaken ett uppstått säljtryck som köparna fortfarande motverkade. Förebådar en möjlig nedåtgående vändning.
Inverted hammer / Shooting star: Oavsett färg kallas den alltid för “inverted hammer” (omvänd hammare) när den uppstår vid kursens botten. Detta indikerar att köptryck uppstår vid kursens botten som säljarna fortfarande motverkade, det vill säga en bullish ljusstake och indikerar en möjlig uppåtgående vändning. När den uppstår vid kurstoppen indikerar den säljtryck och är en bearish signal som kan förebåda en nedåtgående vändning. Vid kurstoppen kallas den för “shooting star”.
Spinning top: En ljusstake med endast en liten kropp och vekar både ovanför och under indikerar obeslutsamhet, då kursen saknar en tydlig riktning. Köpare och säljare är båda jämna, och ingen har tydligt övertaget. Indikerar en liten andningspaus och det är inte alltid klart vilken riktning kursen kommer att fortsätta. När den uppstår vid en kurstopp kan den dock förebåda en nedåtgående vändning, och på motsvarande sätt när den uppstår vid kursens botten kan den förebåda en uppåtgående vändning.
Doji och 4-price doji: Mycket lika spinning top men ljusstaken har ingen kropp alls, vilket innebär att öppnings- och stängningspriserna har varit desamma. Indikerar obeslutsamhet men vid kurstopp eller botten kan de förebåda en vändning.
Dragonfly doji och Gravestone doji: Långa ljusstakar vars öppnings- och stängningspriser har varit vid samma extrempunkt på ljusstaken. Vid en kurstopp indikerar båda säljtryck, och vid kursens botten köptryck. Ett tecken på en möjlig vändning.

Ljusstakarna är inte alltid som från en lärobok. En liten missbildning förstör inte nödvändigtvis ljusstakens budskap. Det viktiga är att lära sig förstå vad som har hänt med kursen inuti ljusstaken, och inte att fastna i detaljer. Så snart man lär sig att känna igen läroboksexemplen, utvecklas med erfarenhet förmågan att läsa även något missbildade ljusstakar. Ljusstakediagrammet kan också tolkas genom att endast observera ljusstakarnas vekar. Om det efter en lång uppgång börjar bildas långa vekar ovanför ljusstakarna, är det ett tecken på ökande säljtryck och en möjlig vändning. På motsvarande sätt kan långa vekar som bildas under ljusstakarna efter en nedgång tyda på en begynnande uppgång.

Som exempel, ett diagram där en shooting star-ljusstake har bildats vid toppen efter en uppgång. Efter detta har en liten nedgång följt. Innan nästa uppgång har en hammer bildats, som här perfekt har förutsagt den begynnande uppgången. Bilden visar den kursrörelse som har skett inuti hammaren, vilket förklarar varför en sådan ljusstake ofta finns vid en trends botten: Kursen har rört sig nedåt under ljusstakens bildande och sedan börjat stiga, så en möjlig botten har hittats. (På motsvarande sätt har kursen gjort en motsatt rörelse inuti en shooting star.)

På bilden finns förstås även andra hammare men efter dem har inte alltid en ny uppgång börjat. Bekräftelse på ljusstakens funktion får man till exempel genom att vänta på om nästa ljusstake stänger högre än hammaren, som har skett efter exempelljusstaken. Ljusstakens placering spelar också roll på så sätt att en ljusstake som indikerar köptryck och som bildas för snabbt efter toppen inte är lika tillförlitlig som efter att kursen först har sjunkit en stund. Om det har varit en lång uppgång, orkar kursen inte nödvändigtvis starta en ny uppgång förrän tillräckligt många har tagit hem sina vinster och kursen har “vilat” tillräckligt.

OBS! Att köpa baserat på en enskild ljusstake/signal är ganska aggressivt, och när man handlar baserat på TA är det alltid viktigt att söka flera tecken innan handel. Ju fler tecken i samma riktning som hittas, desto mer sannolikt är kursens önskade beteende.


Disclaimer: Även om detta är en finskspråkig kurs, bör inte alla termer översättas till finska, eftersom tekniska analytiker och handlare konsekvent använder samma termer över hela världen. Det är viktigt att förstå vissa engelska termer för att kunna följa (och förstå!) diskussionen om teknisk analys fullt ut även här på Inderes-forumet. Här och på andra finska forum används många engelska termer och delvis även finska översättningar. Jag strävar efter att vid de första tillfällena nämna och översätta de termer som har en bra finsk motsvarighet, men i fortsättningen kommer jag (tyvärr) att använda etablerade termer på finska och andra språk lite om vartannat.

81 gillningar

Tuet ja vastukset

Tuiksi ja vastuksiksi kutsutaan alueita jotka vastustavat hinnan liikkeitä. Hinnan alapuolella tällaista aluetta kutsutaan tueksi, ja hinnan yläpuolella olevaa vastukseksi. Mikäli hinta ylittää vastustason, muuttuu se jatkossa tukitasoksi ja päinvastoin. Tukia ja vastuksia voi muodostua monella eri tavalla, ja tässä käsitellään sellaisia jotka muodostuvat suoraan kurssin itsensä liikkeistä.

Selkeät kurssihuiput ja -pohjat muodostavat ainakin heikon tuki- tai vastustason mutta vasta toisella osumalla taso testataan ja vahvuus alkaa selkiytyä. Esimerkkikuvassa kohdassa 1. kurssi on kääntynyt laskuun, jolloin huipulta voidaan piirtää vaakasuora viiva mahdollisen vastuksen merkiksi. Vastaavasti kurssin käännyttyä kohdassa 2. nousuun, voidaan tähän pohjakohtaan piirtää vaakaviiva mahdollisen tuen merkiksi. Oletuksena on että kurssin saavutettua uudelleen jomman kumman tason, se saattaa hidastaa liikettä tämän alueen yli tai kääntää kurssin suunnan kokonaan.

Tuen tai vastuksen vahvuus ei ole tiedossa ennen kuin siihen saadaan useampia osumia. Voidaan silti heittää jotain olettamia esimerkiksi sen perusteella millä kynttilöillä graafia katsotaan ja taso on piirretty
Ja kuten aina teknisessä analyysissä, on korkeamman aikatason tuet ja vastukset / indikaattorit merkitsevämpiä kuin pienemmän aikatason. Esim. minuuttikynttilöillä näkyvä ostosignaali ei merkitse juuri mitään jos päiväkynttilät ennustavat laskua

Mikäli kurssin ylittää vastuksen vaivatta eikä juuri reagoi siihen, oli vastus ilmeisen heikko. Mitä enemmän osumia saadaan, sitä vahvemmaksi tuki- tai vastustasoksi alue muodostuu. Tosin, jos alueelle osutaan liian monta kertaa, on tasolla tapana heiketä ja se voi antaa lopulta periksi. Ehkä asiaa helpottaa jos kuvittelee tason olevan ohutta teräsjäätä, joka kestää hetken takomista mutta hajoaa lopulta kerralla palasiksi. Ensimmäisellä kerralla jäälle astuessa ei tiedetä sen vahvuutta, ja vasta vähän hyppimällä sen päällä selviää kuinka kantavaa se on, ja yleensä vasta viimeinen hyppy on liikaa. On mahdotonta sanoa tarkkaan kuinka monta osumaa vaaditaan ennen kuin heikkeneminen alkaa mutta yleisesti 2-4 osumaa saanut tuki on vahvimmillaan ja voi toki tämänkin jälkeen pitää kurssin kurissa mutta alkaa vähintään heiketä jos siihen vielä osutaan.

Seuraavassa kuvassa esimerkki miten kurssihuipusta (1.) ja -pohjasta (2.) muodostuneet tasot voivat vaikuttaa kurssin käyttäytymiseen: Tällä kertaa vaikuttaa että huipusta ja pohjasta piirretyt tasot ovat toimivia. Kurssi osuu huipusta (1.) piirrettyyn vastukseen vielä kaksi kertaa eikä pääse sen yli. Pohjasta (2.) piirrettyyn tukeen kurssi osuu ensin kaksi kertaa, ja kolmannella kerralla hinta läpäisee sen alaspäin. Hinta käy vielä kokeilemassa pääsisikö se takaisin tason päälle mutta kääntyykin nyt vastustasoksi muuttuneelta tuelta laskuun.

Tukia ja vastuksia piirtäessä voidaan valita piirretäänkö ne kynttilöiden vartaloista vai hännistä. Piirtotavassa on näkemyseroja ja se onkin jokaisen oma päätös kumpaa suosii. (Itse yritän lukea kurssia ja valita sen kumpi soveltuu paremmin ko. tilanteeseen ja saa esim. useampia osumia, eli käytän vaihdellen kumpaakin.)

Alla olevassa esimerkissä kohdasta 1. on piirretty huipun vihreästä “hanging man” kynttilän vartalosta vaakasuuntainen vastustaso, jonka toivotaan toimivan. Vastus ylitetään melko vaivattomasti mutta ensimmäisestä ympyröidystä kohdasta havaitaan ettei yksikään kynttilä sulkeudu tämän viivan alapuolelle. Vastustasosta on tullut tukitaso, joka toimii vielä toisella kerralla mutta murtuu lopulta kolmannella kerralla.


Tukia ja vastuksia voidaan piirtää myös viistosti. Viivat piirretään aina joko kynttilöiden hännästä häntään tai vartalosta vartaloon. Vartaloiden kautta piirrettyä viivaa ei saa piirtää toisten kynttilöiden vartaloiden yli, ja häntien kautta piirrety viiva ei saa mennä muiden häntien yli. Viivan tarkoitushan on etsiä paikkoja joissa kurssi tulevaisuudessa tulee reagoimaan viivalle osuessaan, ja viivan ylitys merkitsee tason murtumista. Taso ei ole vahva jos se on jo murrettu aiemmin. (Yllä olevassa esimerkkikuvassa ensin piirretty vastustaso oli heikko ja murtui heti mutta muututtuaan tueksi se toimi hieman paremmin. Mikäli taso olisi toiminut paremmin vastuksena, olisi se toiminut vahvemmin myös tukena. Eli, kun vahva vastus murtuu niin se toimii jatkossa vahvana tukena ja päinvastoin.)

Tuki-/vastustasoja piirtäessä yleinen sääntö on, että 2 pistettä määrittelee tason, ja kolmas vahvistaa sen olemassaolon. On kaupankäyntityylistä, taidoista ja aggressiivisuudesta kiinni kuinka paljon vahvistusta näkemyksilleen haluaa ennen kuin käy kauppaa niiden perusteella.

Alla olevassa esimerkissä on piirretty viisto tukitaso kohtien 1. ja 2. kautta. Sininen viiva on piirretty vartaloiden kautta, ja punainen häntien. Viivoille saadaan yhteensä 5 kosketusta, ja viimeisellä kerralla tuki murtuu. Molemmat viivat ovat ns. oikeaoppisia ja toimivat mutta kokemuksen myötä alkaa näkemään hienoisia eroja ja toinen näistä on jonkinverran toista parempi.

Sininen vs. punainen, kumpi tukitaso allaolevassa kuvassa on teknisesti parempi? (Tarkkailkaa ympyröityjä alueita.)

Vastaus: Sininen viiva toimii hieman paremmin, koska: Kohdassa 3 vartalosta vartaloon (sininen) piirretyn viivan rikkoo vain punaisen kynttilän häntä, eikä kummankaan alueella olevan kynttilän vartalo. Samassa kohdassa hännästä häntään piirretyn (punaisen) viivan alittava hieman epätäydellisen “hammer” -kynttilän häntä murtaa tukitason.
→ Jos piirretään hännästä häntään, niin yksittäinen häntä murtaa tukitason. (Tässä esimerkissä ei tosin isompaa vaikutusta.) Vastaavasti vartalosta vartaloon piirretyn viivan läpi saa mennä häntiä mutta yksikään kynttilä ei saa sulkea sen väärälle puolelle.


Olen ehkä maininnut jo aiemmin mutta mainitsen silti uudelleen, ja tulen varmasti vielä toistamaan tämän useasti: Teknisessä analyysissä etsitään aina mahdollisimman useita signaaleita jotka vahvistavat toisiaan. Mitä enemmän samansuuntaisia merkkejä, sen todennäköisempää niiden osoittama kurssikäyttäytyminen on (eikä se silloinkaan ole täysin varmaa).
…kuitenkin, TA toimii parhaiten “uutistyhjiössä”. Funda ajaa aina teknisten kuvioiden, viivojen, kynttilöiden jne. yli. Esim. vahva ostopaineesta kertova kynttilä ja sen jälkeen korkeammalle sulkeutuva kynttilä ei toimi ikinä jos yritys hetkeä myöhemmin julkaisee negatiivisen tiedotteen.

Löytyisikö alla olevasta kuvasta TA:n perusteella mahdollisia ostopaikkoja, joissa olisi useampia positiivisia signaaleita? Kuvaan jätetty edellisestä kuvasta toimivampi sininen tukitaso, ja lisäksi piirretty muutamia tuki-/ vastustasoja aiemmista huipuista.

Tähän asti läpikäydyn teorian mukaan parhaat ostopaikat olisivat

  • Kohta 2: Punainen hieman pitkähkö hammer -tyyppinen kynttilä joka kertoo ostopaineesta. Hammer vahvistuu koska seuraava kynttilä sulkeutuu sitä (hieman) korkeammalle. Lisäksi em. kynttilän häntä osuu tarkalleen mustalle tukitasolle, ja olemmat alueella olevat kynttilät sulkeutuvat sinisen viiston tukitason yläpuolelle.
  • Kohta 5: Vihreä “hammer” (vaikkakaan ei taaskaan täydellinen) joka sulkeutuu sekä mustan että sinisen tukitason yläpuolelle. Seuraava kynttilä sulkeutuu hammeria korkeammalle.

Huom.: Joskus myöhemmin tullaan käymään läpi mm. syitä miksi myös kohdat 4. ja 8 saattaisivat olla myös mahdollisia ostopaikkoja.
Huom.2: Kohdassa 9 ei kannattaisi ostaa, koska alueella olevat kynttilät sulkeutuvat mustan ja sinisen tukitason alapuolille ja tekevät tilanteesta heikon. Edes alueella oleva hammer ei tässä tapauksessa toimi. Sekin sulkeutuu molempien tukitasojen alapuolelle eikä seuraava kynttilä sulkeudu enää korkeammalle.
Huom.3: Kohdassa 6 vihreä kynttilä ei ollut vielä sulkeutunut kuvanottohetkellä. Mutta mikäli ko. kynttilä sulkeutuisi lopulta mustan tason alapuolelle, on se heikko merkki, etenkin koska aiemmin kohdissa 4. ja 5. sama taso on toiminut tukena.

Tuki- ja vastustasojen toimivuudessa kannattaa huomioida se, että vaakatasoiset ovat yleensä parempia/vahvempia kuin viistot.( Ylläolevassa esimerkissä viisto tukitaso on kylläkin erittäin vahva ennen murtumista, eli ei käy hyvänä esimerkkinä tähän väitteeseen.)


Lopuksi: Tuki- ja vastustasot eivät aina toimi halutusti jos niiden ajatellaan olevan vain yksi tarkasti tiettyyn kohtaan piirretty viiva. Silloin pienikin viivan ylitys tai alitus murtaa tason ja “suunnitelma” menee pieleen. Tasot ovat joskus hyvinkin tarkkoja mutta ei läheskään aina. Siksi olen itse alkanut ajattelemaan tuki- ja vastusalueet hieman ns. paksumpina. Piirrän ne usein sekä kynttilän hännästä että vartalosta, sekä tarkastelen tukena tai vastuksena viivojen väliin jäävää aluetta. Alla esimerkkikuvassa piirretty vastusalue, joka piirretty vasemman reunan huipulla olevan kynttilän hännän ja vartalon väliin (Häntä valitettavasti peittyy "laatikon alle eikä näy). Tällöin ympyröidyn kohdan häntä on osunut juuri alueen reunalle, ja oli ennustettavampaa että kurssi reagoisi näin ko. kohdassa, kuin jos vastus olisi piirretty korkeammalle vain kynttilän hännästä.

Tosielämässä kurssit eivät aina käyttäydy kuten oppikirjoissa, joten siksi pyrin käyttämään mahdollisimman paljon esimerkkejä todellisista kurssigraafeista. Kuvassa esimerkiksi oikeassa reunassa doji kynttilä on testannut tukitasoa, vaikkakaan ei ole edes koskettanut sitä. Tässä tapauksessa ostajat ovat ennakoineet tukialueen olemassaolon, eikä hinta ole päässyt sinne asti.

Joskus TA vaatii hieman luovuutta. Kannattaa silti aluksi opetella ns. “oppikirjaesimerkkien” säännöt ja vasta kokemuksen myötä harrastaa oppien soveltamista.

57 gillningar

Glidande medelvärden

Glidande medelvärden fungerar som stöd och motstånd, precis som de horisontella/diagonala linjerna som var ämnet i förra inlägget. Glidande medelvärden ritas kontinuerligt med kursen och markeras till exempel “MA200, SMA200, EMA20”.

MA = Glidande medelvärde (Moving Average)
SMA = Enkelt glidande medelvärde (Simple Moving Average)
EMA = Exponentiellt glidande medelvärde (Exponential Moving Average)

MA och SMA är samma sak och båda notationerna används, även om min känsla är att MA som en kortare notation är mer omtyckt av många.

Siffervärdet efter bokstavskombinationen anger hur många tidsenheters medelvärde det handlar om. Med dagliga candlesticks betyder MA200 ett 200 dagars glidande medelvärde, och på samma sätt med timvisa candlesticks ett 200 timmars glidande medelvärde.

Vad är då skillnaden mellan EMA / MA?
MA/SMA består direkt av medelvärdena från tidigare prispoäng, medan
EMA betonar de senaste värdena mer, vilket gör att det reagerar snabbare på förändringar.

Till exempel: I bilden med vitt MA50 och blått EMA50. Man ser att båda ritar en relativt liknande kurva men EMA50 reagerar något snabbare på förändringar.

Nedanför bilden samma SP500 dagsgraf (dagliga candlesticks) som illustrerar effekten av coronadippen på olika vanligt förekommande glidande medelvärden.
Grön = MA200
Vit = MA50
Röd = EMA20

Av bilden märks tydligt hur lite MA200 reagerar. MA50 är redan snabbare men EMA20 följer kursen redan mycket snabbt.

Ett större glidande medelvärde är alltid starkare än ett mindre. Till exempel, i bilden höll sig kursen i uppgången före corona mycket länge över EMA20. Därefter testades MA50, varifrån den steg en gång till. Slutligen, skrämd av corona, föll kursen rakt igenom EMA20 och MA50, och först vid MA200 kan man se att kursen reagerar. Detta uppgångsförsök misslyckades, och kursen dök ännu djupare efter att ha brutit igenom det starkaste glidande medelvärdet.
På motsvarande sätt, när kursen stiger från botten av coronagropen, är det första positiva tecknet baserat på glidande medelvärden att den stiger över EMA20. Observera hur kursen först vänder nedåt när den stöter på EMA20 innan den bryter igenom den. (Generellt är det ett gott tecken att kursen reagerar tydligt med stödet, vilket indikerar att det kan fortsätta att erbjuda stöd eller motstånd i framtiden.) Därefter erbjuder MA50 motstånd, och återigen kan man se en liknande reaktion, det vill säga att kursen först stöter på motståndet och först därefter bryter igenom det. Överträdelsen av MA200 ser lättare ut, men därefter testar kursen samtidigt (två gånger!) både MA50 och MA200, varefter kursen stiger länge och håller sig över EMA20. (Och återigen är en överträdelse av EMA20 det första tecknet på kommande osäkerhet.)

De absolut mest använda medelvärdena är MA50 och MA200, som är mest användbara vid användning av dags-, vecko- och månadscandlesticks. Dessa har förstås också ett användningsvärde med kortare candlesticks men betydelsen minskar ju mindre candlesticks som används. (Min egen erfarenhet är att 1h candlesticks fortfarande är okej, användning med kortare kräver mer tolkning.)
Med mindre candlesticks ökar EMA:s betydelse (EMA fungerar fortfarande bra även med längre candlesticks) men det är ändå upp till var och en att bestämma vilket glidande medelvärde som ska användas. Vanligtvis används till exempel EMA12/26 eller EMA20 samt MA50/100/200 “combo”, vilka alla fungerar bra med längre candlesticks men med kortare candlesticks måste man kunna välja mer noggrant vilket glidande medelvärde man följer. Då krävs mer tolkning för att avgöra vilket av medelvärdena som verkar reagera bäst med kursen och erbjuder det bästa stödet/motståndet vid varje givet tillfälle.

De ovanstående exemplen är inte heller alltid de bästa möjliga, utan var och en kan och bör finjustera längden på medelvärdena så att de reagerar bäst med kursen. Justeringar kan ibland behöva göras till och med för enskilda aktier, även om man använder t.ex. den exempelkombination som visas i bilden EMA20, MA50, MA200 kommer man långt. DOCK: MA50 och MA200 är så allmänt använda att jag inte rekommenderar att justera dessa. Man kan hellre prova om t.ex. EMA50 fungerar bättre än MA50 än att börja ändra längden på MA50/200.

Vid undersökning av en aktie är det bra att först kontrollera att de glidande medelvärdena är i rätt ordning (vid uppgång från minsta till största, vid nedgång från största till minsta). Då är aktien i en tydlig uppgång eller nedgång och man kan agera därefter. Om de glidande medelvärdena inte är i storleksordning, är aktien i ett “osäkert” tillstånd och kan vara på väg att hitta en ny riktning.

Golden cross / Death cross
Om MA50 skär MA200 nedåt på en dagsgraf, är det ett så kallat Death Cross, vilket är ett tecken på att kursen vänder nedåt och kan i sig orsaka ytterligare försäljningar.
På motsvarande sätt, när MA50 skär MA200 uppåt, är det ett så kallat Golden Cross, vilket är ett positivt tecken på en uppgång i kursen och kan skapa uppåttryck när många tolkar fenomenet som ett positivt tecken samtidigt.
Den största effekten på kursen har fenomenet på en dagsgraf. Med större candlesticks (vecka, månad) är betydelsen också stor men med kortare är betydelsen svagare.

I exempelbilden sammanfaller Death Cross med den punkt där kursen försöker stiga över EMA20. Death Cross och EMA20 stoppar uppgången ett ögonblick. Att uppgången fortsätter efter Death Cross är redan ett enskilt positivt tecken och en överträdelse av MA50 efter Death Cross är redan ett mycket starkt tecken.
Vid Golden Cross syns ingen tydlig kurstopp uppåt i exempelbilden, men det fungerar ändå som ett mycket positivt tecken och förutspådde i detta fall att kursen skulle fortsätta stiga.

Man bör dock komma ihåg att om man får ett Golden Cross, till exempel med 15 minuters candlesticks, så kommer samma sak att hända senare med 1 timmes candlesticks och slutligen med dagscandlesticks, om kursen fortsätter att stiga. Man kan alltså försöka förutsäga händelser genom att först leta efter tecken på kortare grafer. På samma sätt sker även andra kursvändningar: Uppgången förvandlas till nedgång först på 1 minuts grafen, sedan på 2 minuter och slutligen på månadsnivå.

45 gillningar

(Det har gått en längre tid sedan förra inlägget. Som tur var lovade jag redan i början av bloggen att det säkert skulle bli pauser ibland. Jag fortsätter att skriva när intresset räcker till – och framför allt tid! Bristen på tid är nog den största orsaken till skrivuppehållet, för att få ett inlägg från början till slut är betydligt mer mödosamt än jag först trodde.)

Volym

ABSOLUT den viktigaste verktyget för en teknisk analytiker (vid sidan av candlestick-diagrammet), som också möjliggör att man med ganska stor tillförlitlighet kan hitta bottnar vid dippar.

Jag vågar påstå att volym är kanske det viktigaste verktyget inom teknisk analys, så det är viktigt att förstå dess betydelse så väl som möjligt. (Man bör inte säga “vola”, eftersom det kan tolkas som volatilitet, vilket är en annan sak.)

Volym beskriver handelsvolymen för den aktuella aktien, och man måste kunna tolka några saker från den, varav de viktigaste är:

  • Är volymen stor eller liten?
  • Ökar eller minskar volymen?
  • Vad händer med aktiekursen under samma tidsperiod som du observerar volymen?

Stor vs. liten volym

Ju högre handelsaktivitet ett objekt har, desto viktigare blir prisrörelserna: Om tusentals människor plötsligt vill köpa aktier i ett företag som har publicerat positiva nyheter, kommer priset förväntas stiga och volymen kommer att vara stor – prisändringen är förmodligen permanent. Om aktien å andra sidan handlas i mycket små volymer, kan en enskild transaktion (teoretiskt) svänga priset hur högt eller lågt som helst. Då är prisändringen inte på en permanent grund, eftersom redan nästa transaktion kan återställa priset till ursprunglig nivå. Det är viktigt att notera att volymens storlek är relativ och när man bedömer storleken måste man alltid jämföra volymen med objektets normala handelsvolym.

Man bör titta på det faktiska antalet transaktioner särskilt om man planerar att bedriva trading med lågvolymsaktier i Finland eller andra mindre objekt. Om man planerar att köpa/sälja hela partiet på en gång, måste det faktiska antalet transaktioner vara tillräckligt stort för att handeln ska “försvinna i mängden” och påverka kursen så lite som möjligt.
Om man försöker sälja en för stor volym på en gång och aktien normalt handlas med samma volym under hela dagen, kommer din försäljning att sänka kursen och du får ett sämre pris än vad du trodde du skulle få baserat på prisnivån. Därför bör man, särskilt vid trading, föredra aktier med tillräckligt stor volym. Det lönar sig att titta på objektets vanliga handelsvolym på till exempel minutnivå och med hjälp av det fundera över den egna transaktionens möjliga inverkan på kursen. → Mängden som ska köpas eller säljas på en gång bör vara mycket mindre än antalet transaktioner som görs per minut.


Ökande och minskande volym

Ökande volym betyder inte att priset också stiger, utan priset kan samtidigt stiga eller sjunka. Ökande volym betyder en stark prisrörelse och möjligen en mer permanent förändring i prisnivån. När volymen ökar, vill allt fler antingen in i företaget eller ut ur det.

Nedan, i bilden, ökande volym och ökande pris. Prisökningen är mest sannolikt av mer permanent karaktär. (Permanent är inte detsamma som evigt!)

Stolparna längst ner i bilderna = volymindikator. En gul glidande medelvärde anpassad till volymen som jämnar ut svängningar och underlättar uppfattningen av förändringar. Volymens gröna färg indikerar att ljuset har stängt högre än det öppnade. På motsvarande sätt indikerar den röda färgen att ljuset stänger på en lägre nivå än öppningen.

Nedan, i bilden, ökande volym och sjunkande pris. Allt fler verkar vilja bli av med aktien och förändringen är mest sannolikt av mer permanent karaktär.

Minskande volym är lite mer komplicerat att tolka, men i allmänhet, om aktiekursen stiger och volymen minskar, kan man tänka sig att det betyder att allt färre är villiga att betala högre priser för aktien. Ett sådant exempel som nedanstående förutspår ofta en vändning i motsatt riktning.

Baserat på min egen erfarenhet verkar det vara betydligt mer sällsynt att både aktiekursen och volymen sjunker kraftigt samtidigt, eftersom det i nedgångar i allmänhet, enligt exemplet ovan, finns en ökande önskan att göra sig av med aktien och volymen är då vanligtvis stigande. En fallande kurs och en fallande volym är dock inte en omöjlig ekvation. Då kan man tänka som med fallande volym i allmänhet, det vill säga att en fallande volym indikerar att intresset för aktien minskar.


Volym som förutspåare av bottennivåer vid dippar?

Volym är ett särskilt intressant hjälpmedel under större nedgångar, eftersom alla drömmer om att köpa så nära botten som möjligt innan en ny uppgång.

Om volymen ökar under nedgångar, då allt fler vill göra sig av med sina aktier, så ökar på samma sätt till slut även antalet de som anser att priset redan har sjunkit tillräckligt, och som vågar sig på att köpa på botten. Volymen är med rätta som störst när ett stort antal fortfarande vill sälja aktien och ett växande antal rusar för att köpa den billigare aktien. Slutligen ökar köparnas tryck, och priset sjunker inte längre (åtminstone inte betydligt) och säljarna vill inte längre sälja eftersom även de börjar tro att aktiekursen kommer att stiga härnäst. Då bör man observera en betydande nedgång i volymen, och just denna nedgång är ett gott tecken på en möjlig – åtminstone tillfällig – botten.

I bilden nedan visas SP500-indexet och uppgången efter coronadippen. Jag markerade de lokala volymtopparna i samband med dipparna med gula vertikala linjer, och med blå linjer den tidpunkt då volymen under två på varandra följande dagar varit betydligt lägre än under dippen fram till dess. Det är en smaksak hur man försöker hitta bottnar, men till exempel har båda dessa metoder ganska väl förutspått att bottnar hittats. (Den andra gula linjen från vänster är förmodligen det enda undantaget som inte alls har träffat rätt. Å andra sidan kan en lokal volymtopp vara svår att se förrän en tillräckligt lång tid efteråt, så att hitta den faktiska volymtoppen är inte nödvändigtvis det bästa sättet. Om man vill minska risken för mänskliga fel kan man rita en linje för den förutspådda botten t.ex. när ett “lämpligt” glidande medelvärde inställt på volymen tydligt vänder nedåt. (MA14 användes i bilden)

Här är en länk till mitt tidigare inlägg i tråden om Teknisk Analys, där jag med samma metod ritade ut bottennivåerna för SP500-dipparna 2022.
https://keskustelut.inderes.fi/t/tekninen-analyysi/654/5380?u=terva_xyz

Slutligen: Mycket mer än vad som har behandlats i detta inlägg är relaterat till volym, men detta bör vara ganska omfattande grunder. När bloggen fortsätter kommer volymen säkert att behandlas ännu djupare, antingen som egna ämnen eller som en sidofråga till det aktuella ämnet i inlägget.

44 gillningar

Trendin vaihtuminen, sivuttaisliike ja tasapainotila
(NYT loppuu se varomaton putoavan puukon ostaminen!)

Alkusanat

“Osake X on jo laskenut niin paljon että eihän se enää voi laskea?”
“Onko nämä pohjat vai lasketaanko lisää?”
“Miltä osake X näyttää teknisessä mielessä?”
→ Näitä muun muassa ihmetellään palstalla huomattavan usein. Tässä olisi tarkoitus tulla sellainen blogiteksti, että asiasisällön todella ymmärrettyään pitäisi jokaisen pystyä tekemään parempi osto- ja myyntipäätöksiä trendimuutosten perusteella, sekä näkemään hieman “missä osake X menee”.

Tästä blogista tulikin yllättävän pitkä mutta asiasisältö on täyttä tavaraa. Jos haluaa kehittyä sijoittamisessa teknisen analyysin kautta, niin kannattaa kerrata tekstiä niin kauan että todella ymmärtää mistä on kyse.


Indikaattorit vs. price action (hintaliikkeet)

Teknistä analyysiä voi harjoittaa indikaattorien kuten RSI (opetellaan myöhemmin) avulla mutta ennen valmiiden työkalujen käyttöä olisi huomattavasti hyödyllisempää opetella lukemaan kurssigraafista ns. price actioniä eli osakkeen hintaliikettä itsessään. Hintaliikkeiden tulkintaan sisältyy mm. trendin suunnan tulkinta sekä erilaiset kurssin muodostamat tekniset kuviot (opetellaan myöhemmin) joiden perusteella voidaan antaa osakekurssille tietynlaisia odotusarvoja. Price actioniin lukeutuvat myös sellaiset työkalut jotka johdetaan suoraan kurssin liikkeistä, kuten liukuvat keskiarvot. Myös blogissa aiemmin esitellyt yksittäiset kynttilät (ja koko kynttilägraafi) kuten ostopaineesta kertova hammer on hintaliikkeen muodostama tuotos, joten senkin tulkinta on osa price actioniä. Jos osaa tulkita price actioniä, niin lopulta indikaattorit jäävät ihannetapauksessa vain tukemaan sen avulla tehtäviä osto- ja myyntipäätöksiä.

Price actioniin liittyvien indikaattorien/työkalujen erottaminen muista “tavallisista” indikaattoreista voi olla joskus hankalaa mutta ei kannata uhrata pilkunviilaukselle liikaa aikaa. Asia on myös minulle joskus vähän epäselvä, joten en yritä opettaa asiaa liian yksityiskohtaisesti. Riittää kunhan perusperiaate ymmärrettäisiin, eli price action pääpiirteittäin = kynttilägraafi, liukuvat keskiarvot ja tekniset kuviot. Lähes kaikki muut hienot indikaattorit ovat sitten niitä “tavallisia” indikaattoreita.


Nousu- ja laskutrendi

Laskevassa trendissä matalammat huiput (LH = Lower High) ja matalammat pohjat (LL = Lower Low) seuraavat toisiaan, kun taas nousevassa trendissä saadaan jatkuvasti korkeampia huippuja (HH = Higher High) ja korkeampia pohjia (HL = Higher Low). Trendin vaihtuminen tapahtuu näiden välissä jossakin kysymysmerkin alueella mutta monelle on epäselvää mitä siellä oikein tapahtuu, ja missä se trendi virallisesti vaihtuu?


Trendin vaihtuminen - Laskusta nousuun

Laskutrendin vaihtuminen nousutrendiksi vaatii käytännössä sekvenssin jossa saadaan ensin korkeampi pohja (HL) ja ylitetään sitä edeltänyt huippu, joka voi esimerkkikuvien mukaisesti olla joko HH tai LH. Pelkkä HH ei siis vielä muuta trendin suuntaa! Kuvissa kaksi erilaista tilannetta ja merkittynä punaisella rastilla kohta jossa trendin vaihtuminen tarkalleen tapahtuu.


Paras ostopaikka trendin vaihtuessa?

Ostaminen kohdassa jossa trendin suunta vaihtuu (punainen rasti) on hyvin aggressiivinen liike. Aggressiivinenkin ostaja voi onnistua mutta riskittömämpää olisi silti odottaa trendin vaihtumista seuraavaa korkeampaa pohjaa (Molemmissa edellisissä kuvissa oikeanpuoleisin HL). Siellä trendi on jo todistetusti vaihtunut nousuun ja alueella on lisäksi usein hyvä aiemman huipun muodostama tukitaso. Riskit ovat siis pienemmät ja Stop Lossin* (ei vielä käsitelty) saa pienemmäksi.

(*Stop loss = Etukäteen päätetty kohta jossa osake myydään tappiolla jos hinta lähtee väärään suuntaan.)

Ostopaikkaa etsiessä huippuja ja pohjia on tietenkin vaikeampi havaita kun ne ovat vasta muodostumassa mutta merkkejä kurssin kääntymisestä voi etsiä useilla eri tavoilla, esim. yksittäisistä kynttilöistä tai kynttiläkuvioista* (ei vielä käsitelty). Jos kurssi on saavuttanut merkittävän tukitason, ja paikalle muodostuu upea hammer-tyyppinen ostopaineesta kertova kynttilä sekä lisäksi saadaan vielä mukava volumepiikki, niin parempaa ostopaikkaa on harvoin tarjolla.

Kuvien mukaisia ihanteellisia ostopaikkoja joissa samalla on tarjolla tukea ei tietenkään tosielämässä ole tarjolla läheskään kaikissa tilanteissa, vaan variaatioita on tarjolla loputtomasti. Suuren mielenkiinnon osakkeissa hinta voi trendivaihdoksissa esimerkiksi karata hyvinkin nopeasti kauas tukitasoista, ja seuraava HL voi syntyä kauas tuen yläpuolelle.

Jos kuitenkin on aggressiivinen kaupankävijä, niin trendivaihdoksen kohdalla ostamiselle voi olla perusteet mikäli juuri samassa kohdassa trendivaihdoksen tapahtuessa saadaan selvästi tavanomaisesta poikkeavan iso volumepiikki. Suuri volumepiikki kertoo muillakin olevan mielenkiintoa osaketta kohtaan, ja osake jää todennäköisemmin nousutrendiin eikä valu takaisin laskuun. Usein käytetään myös termiä “follow thorough”, joka vapaasti suomennettuna tarkoittaa sitä että tuki-/vastustason murruttua hinta jatkaa liikettään eikä jää paikalleen makaamaan. Follow thorough:n varmistaminen voi syödä hieman mahdollisia voittoja mutta voi usein pienentää riskiä.


Trendin vaihtuminen - Noususta laskuun

Vastaavasti nousutrendin vaihtuminen laskutrendiksi tapahtuu samojen sääntöjen mukaisesti mutta vain päinvastoin. Alla on aiemmin käytetyt esimerkkikuvat, jotka on vain käännetty ylösalaisin ja vaihdettu huippujen ja pohjien merkinnät. Trendinvaihto “sekvenssi” vaatii tällä kertaa matalamman huipun (LH) syntymisen ja sitä edeltävän pohjan (LL tai HL) alittamisen.
Tavallisen tallaajan aivot on viritetty yleensä vain nousupaikkojen etsimiseen, joten varsinkin aluksi voi olla hyvinkin vaikea hahmottaa kurssin lähtemistä laskutrendiin, ja siihen johtavia tapahtumia. Yltiöoptimistisuus harhauttaa kun etsitään vain mahdollisia nousupaikkoja ja silloin ei näe ns. metsää puilta. Tähän auttaa vain harjoittelu ja kurssien tuijottelu :slight_smile:


Sivuttaisliike ja tasapainotila

Usein käy niin että trendi vaikuttaisi olevan vaihtumassa mutta jää kuitenkin sivuttaisliikkeeseen, eikä ylitä aiempia huippuja tai pohjia. Tällöin puhutaan osakkeen liikkuvan sivuttain, treidaavan rangessa, tai hinnan konsolidoituvan. Hinta on silloin välivaiheessa, eikä varsinaisesti ole nousu- tai laskutrendissä. Tällöin on paras vain seurata tilannetta ja tarkkailla läpäiseekö hinta tuki- vai vastustason. Esimerkissä alla hinta läpäisee lopulta vastustason ja nousutrendi jatkuu. Hinta voisi silti yhtä hyvin lähteä sinisen katkoviivan mukaisesti laskuun, jolloin trendi vaihtuu laskuun hinnan alittaessa alemman pohjan (LL).

Hinta voi myös alkaa hakea ns. tasapainotilaa (EQ = Equilibrium), jolloin saadaan peräkkäisiä matalampia huippuja (LH) ja korkeampia pohjia (HL), kunnes tasapainotilan saavutettuaan hinta ampaisee joko nousuun, tai laskuun. Laskuun lähtiessä trendi vaihtuu esimerkissä jälleen hinnan alittaessa alemman pohjan (LL)

Oli kyse sitten konsolidaatiosta tai EQ:n hakemisesta, on yleensä parasta vain odotella murtuuko tuki- vai vastustaso ja jatkaa toimenpiteitä vasta sen jälkeen. Yleensä em. tilanteissa on hyvä saada tukea/vastusta murtaessa jonkinlaista lisävahvistusta jolloin on varmempaa että hinta todella on lähdössä oletettuun suuntaan.

Hinnan murtuminen tuki- / vastustasosta tai esim. teknisestä kuviosta kutsutaan termillä “break out” mutta on olemassa myös termi “fake out”, joka tarkoittaa että hinta vaikuttaa murtavan vastuksen tai tuen mutta lähteekin hetken kulutta toiseen suuntaan.


Huiput ja pohjat - miten niitä etsitään?

Huippujen ja pohjien määrittäminen ei aina ole helppoa. Syntyneet huiput ja pohjat onkin mahdollista määrittää parhaiten vasta jälkikäteen, kun ne ovat jo selkeästi muodostuneet. Hintamuutokset voivat olla joskus hyvin syheröisiä jolloin huiput ja pohjat ovat entistä vaikeammin hahmotettavissa. Alla kuvassa myös esimerkki, jonka pohjalta kannattaa miettiä kuinka tarkkaan määritystä kannattaa tehdä. Tähän ei ole oikeaa vastausta, vaan vaadittava tarkkuus riippuu käyttötarkoituksesta. Jos kuvassa olisi minuuttikynttilät, niin nopeaa treidausta harrastava hyötyisi tarkimmasta piirroksesta. Jos kyseessä onkin päivä- tai viikkokynttilät niin pitkän salkun osakkeelle ostopaikkaa etsivälle riittää jo vähän karkeampikin vaihtoehto.

On kyseessä sitten minkä aikajakson kynttilät tahansa, kannattaa usein hahmottaa graafista ns. merkittävät huiput ja pohjat (major swing high and low) ja suodattaa “kohina” pois. Tapoja on erilaisia, ja tässä muutama:

  1. Valmis työkalu esim. suoraan Tradingview:stä. Esim. “Pivot points high low”. Työkalun asetuksissa on määritelty tietyt ehdot joiden mukaan työkalu tekee merkinnät. Valmiilla asetuksilla saattaa jättää pois liian nopeasti edellisen jälkeen tulevia huippuja/pohjia mutta suodattaa tehokkasti kohinan pois. Suosittu ja monien käyttämä työkalu.

  2. Toisessa vaihtoehdossa piirretään graafille viiva yhdestä pohjasta huippuun, piirretään molemmista vaakasuuntaiset viivat ja etsitään kohta jossa kurssi seuraavan kerran leikkaa jomman kumman viivoista. Kuvassa (alla) kurssi leikkaa alemman viivan kohdassa 2, jolloin vahvistuu kohdassa 1. oleva huippu.


    Kurssin leikattua kohdasta 1 piirretyn viivan ylöspäin (kohdassa 3) vahvistuu kohdan 2 pohja, ja voidaan piirtää uusi vaakasuuntainen viiva pohjan merkiksi kohdasta 2:

    Kurssi leikkaa kohdasta 1 piirretyn vaakaviivan, tällä kertaa alaspäin. Kurssi on hieman syheröinen joten voidaan joutua odottamaan muutaman kynttilän ajan jotta viivan alitus voidaan paremmin vahvistaa. (Vältetään pilkun viilausta jotta vaakasuoraan etevistä kynttilöistä ei kaikista tarvitsisi piirtää uutta huippua tai pohjaa). Kohdassa 4. alitus on jo senverran selvä että voidaan vahvistaa uusi huippu. (Unohtui merkata alla olevaan kuvaan mutta nro 5 tämän kuvan jälkeisessä kuvassa.)

    Viimeisessä kuvassa: Kun vahvistetusta huipusta (5.) piirretty vaakaviiva ylitetty, voidaan vahvistaa kohtaan 6. uusi pohja:

  3. Kolmas tapa voi olla silmämääräisesti havaittu merkittävien huippujen ja pohjien etsintä. Taito kehittyy harjoittelun edetessä.


Esimerkkikuvia oikeilla kynttilöillä:

  1. Laskutrendi kääntyy nousuun (5 min kynttilät). Trendin vaihtuminen tapahtuu heti avauksessa, joten kyseisen kuvan volumepiikistä ei voi tälläkertaa päätellä paljoakaan. (Yleensä päivän alussa ja lopussa on aina merkittävät volumepiikit.) Sen sijaan hinta on heti avauksessa hypännyt tasolle jossa trendin vaihtuminen tapahtuu. Tämä on positiivinen merkki ja kertoo muidenkin havainneen mahdollisen trendin muuttumisen. Avauksessa tulisi havainnoida jääkö hinta aiemman huipun alle vai pääsekö se kunnolla sen muodostaman vastuksen yli (punainen viiva).
    Liike on senverran voimakas, että seuraava HL ei tule lähellekään aiemman huipun muodostamaa tukea ennen kuin liike jo jatkuukin ylöspäin.

  2. Nousutrendi kääntyy laskuun. Hieman vastaava tilanne kuin edellisessä kuvassa mutta nousu ei jatkukaan, vaan kääntyy pian laskuun. Sinisen viivatrendin mukaan (haettu vain hieman merkittävimmät huiput ja pohjat) kurssi kääntyy laskutrendiin selvästi myöhemmin kuin alla olevan punaisen viivatrendin mukaan. Alemman viivan tarkempi esitystapa olisi voinut sopia hyvin vaikka treidaajalle, jolloin kurssin kääntyminen olisi havaittu aiemmin. Liian tarkka määrittely voi usein johtaa kuitenkin harhaan, sillä vähemmän merkityksellisiä trendimuutoksia tapahtuu “jatkuvasti”. Suosin itse treidatessa enemmän sinisen viivan tapaa.

  3. Laskutrendi alkaa merkityssä kohdassa, vaikkakin vain juuri ja juuri:

  4. Laskussa oleva osakekurssi konsolidoituu kuvassa kaksi kertaa, ja jatkaa molemmista tukitason rikottuaan alaspäin.

  5. Nousutrendistä tasapainotilan hakemiseen:
    Vaikka EQ:n hakemisen aikana ei edetäkään jatkuvasti oppikirjamaisessa sekvenssissä HL-LH-HL-LH, niin idea ei tasapainotilan hakemisesta silti muutu. (Tosielämässä kurssit harvemmin käyttäytyvät täysin kuin oppikirjoissa.)

  6. Tapaus Kamux:
    Päiväkynttilöillä Kamux on ollut laskutrendissä aika tarkkaan vuoden ajan - elokuusta 2021 lähtien. Kuvassa ympyröitynä kuluneen vuoden ajalta vihreällä 3 ajankohtaa jolloin osake on päivätasolla ollut hyvin lyhyen aikaa nousutrendissä. Aggressiiviselle ostajalle olisi löytynyt vuoden aikana 3 mahdollista ostopaikkaa jotka olisivat kaikki päätyneet tappiolle. Tappiot olisi voitu välttää mikäli olisi odotettu lisävahvistusta trendin jatkumiselle eli noudatettu edes toista seuraavista keinoista: 1. Olisi odotettu ns. follow thorough:ta eli osake olisi selkeästi jatkanut matkaansa irti vastustasosta siirryttyään nousutrendiin. 2. Olisi odotettu nousutrendiin siirtymisen jälkeen uuden HL syntymistä
    (klikkaa kuva isommaksi)


    Jatketaanpa Kamux tutkimista viikkokynttilöillä:
    Havaitaan selkeästi että osake viikkotasolla ollut jatkuvasti laskutrendissä, ja yhtään hyvää ostopaikkaa ei ole ilmaantunut.
    Jokainen joka on viimeisen vuoden aikana ostanut Kamuxia “pitkään salkkuun” olisi siis voinut välttyä tappiollisen kaupan tekemiseltä opiskelemalla vain tämän blogitekstin sisältämät trendin vaihtumisen havainnointiin liittyvät taidot!


Loppusanat:

Kun seuraavan kerran pohdit olisiko osakkeen lasku jo loppunut, niin käytä hetki aikaa pohtiaksesi mihin suuntaan osakkeen trendi suuntaa. Mitä pidempään säilytykseen ostos on menossa, sitä korkeammalla aikatasolla trendin muutoksia kannattaa tarkastella. Pitkään salkkuun olisi hyvä olla alla vähintään päivätason trendin muutos mutta lisävarmuutta tuo jos nousussa ollaan jo viikkotasolla. Viikkotasolla osaketta ei tietenkään saa ostettua aivan pohjilta mutta yleensä ei kannatakaan yrittää olla ensimmäinen nousussa mukana oleva. Tuottoisampaa voikin olla varmistaa trendin suunta vaikka alkupään tuotoista menettäisikin hieman.
Treidatessa taas on halutusta pitoajasta kiinni mitä aikatasoa tutkii. Samat säännöt pätevät niin minuutin, kuin päivä- tai jopa viikkotason trendin muutoksia tarkastellessa.

Trendin vaihtumisesta lienee vielä hyvä muistuttaa, että muutos lähtee aina pienemmiltä aikajänteiltä ja etenee kohti suurempia. Jos siis yrität etsiä päivätason trendimuutosta, kannattaa etsiä ensin pienemmältä aikajänteeltä, esim. 1h kynttilöillä. (1min trendimuutoksen jälkeen voi seurata sama 2min kynttilöillä, jonka jälkeen 5min - 15min - 1h - 4h, ja lopulta päivätason kynttilöillä.)

Huomioitavaa on myös esim. keskustelupalstalla mainitessa jonkin trendin kääntyneen nousuun mainita myös minkä aijajänteen kynttilöillä tämä on tapahtunut. “Ketään” ei kiinnosta trendivaihdokset minuutin aikajänteellä mutta päivä ja viikkotason muutokset ovat hyvinkin mielenkiintoisia monelle.


P.S. Kiitos @Johannes_Sippola tekstin oikolukemiselle. Pyysin asiasisällölle karkean virheentarkistuksen ennen julkaisua, sillä aihe on tärkeä ja silmät menivät kirjoittaneelta useasti solmuun aiheen parissa.

53 gillningar