Bittium. Vad tankar?

Tervehdys ketjuun!

Lupailin tänne aiemmin hieman vastuutonta ja ympäripyöreää spekulointia siitä, mitä sieltä Espanjasta nyt voisi odottaa. Korostan nyt heti alkuun, ettei tässä kirjoituksessa ole yhtään ennustetta tai varsinaista virallista näkemystä asiaan. Tässä on aivan liikaa tuntemattomia muuttujia. Yritän sen sijaan avata, miten olen itse hahmotellut mahdollisuutta. Lisäksi vähän spekulointia siitä, miten markkinat todennäköisesti niitä arvottavat (väärin).

Ensimmäisenä pakko luoda vähän taustaoletuksia. Mediassa on liikkunut noita yli miljardin euron tilausarvoja Indralle, ja jos katsoo mitä Elbit on toimitellut, niin ne voivat olla järkeviäkin. Korotan kuitenkin, etten tunne niin tarkkaan Indran tuotepalettia, että osaisin tuota oikeasti arvioida. Oletetaan nyt, että kaunis pyöreä summa oli 1000 MEUR, mikä sitten jakautuisi Indralle ja Bittiumille. Indra ja Espanja molemmat lähtökohtaisesti haluavat, että tämä tehtäisiin Espanjassa paikallisin voimin. Sehän on enemmän tai vähemmän universaalitotuus. Mutta kun SDR-radioiden kehityksessä ei ole onnistuttu, niin mukaan tarvitaan Bittium (tai muu toistaiseksi tuntematon ulkopuolinen).

Suuret summat aina houkuttavat sijoittajia, ja miljardin tilaukset saavat palstatilaa. Mutta paljonko tuosta teoreettisesta miljardista Indra voisi jakaa Bittiumille? Perusoletuksena defense-tuotteissa voisi käyttää 50 %:n bruttokatetta, eli puolet rahasta menee tuotteiden rakentamiseen. Todellisuudessa tämä tietysti vaihtelee. Isoissa tilauksissa hinnoittelu on perinteisesti kireää, mutta ”kotimaisissa” voi olla enemmän liikkumavaraa. Toisaalta skaalan kasvaessa saadaan hintoja valmistuksessa painettua alas, kun on iso kala alihankkijoille. Pistetään nyt kuitenkin 50 % syrjään suoraan tuotteiden valmistukseen tarvittaviin asioihin. Se ei siis varsinaisesti ole kummankaan tulovirtaa, vaan kulua.

Bruttokatetta on 50 % jäljellä, mitä sitten voisi teoriassa jakaa yhtiöiden kesken. Oletuksena on, että Indra ”tekee kaiken työn” paikallisesti ja Bittium tarjoaa enemmänkin teknologiaa ja osaamista, että tuotteet saadaan oikeasti kentälläkin toimiviksi ja kaupallisesti kilpailukykyisiksi. Miten paljon Bittiumin siivu voisi olla? Lyhyt vastaus on en tiedä, koska Bittiumilta vaadittavan kokonaisuuden laajuus on kokonaan auki. Olemme muistaakseni joskus hahmotelleet, että paikallinen operaattori voisi ottaa jopa 20 % tilauksen arvosta - siis silloin, kun Bittium toimittaisi tuotteet loppuasiakkaalle mutta paikallinen hoitaisi integrointia, asiakastukea ja sen semmoista. Indran rooli on taatusti tätä suurempi ja se kantaa varmasti myös valtaosan kiinteistä kuluista, joten kyllä se vähintään 30 % oletettavasti ottaa. Eli me ollaan nyt jaettu 80 % pois, eikä Indrakaan vielä välttämättä ole kauheasti tulosta tehnyt.

Toisaalta väittäisin, ettei Bittiumin kannata lähteä tähän mukaan millään pienellä kompensaatiolla, koska Indrasta tulisi sitten strategisen kumppanin lisäksi potentiaalinen kilpailija. Otetaan karuna oletuksena, että Bittiumin osuus olisi 10-20 % ja oletetaan vielä siihen päälle, että tämä olisi yhtiölle puhdasta liiketoiminnan rahavirtaa. Eli 100-200 MEUR:n haarukka, mistä ylälaita kuulostaa kyllä optimistiselta itselle varsinkin jälkimmäisellä lisäoletuksella. Siellä Bittium saisi varmaankin suurimman osan lopullisista tulovirroista. Jos puhuttaisiin sitten perinteisemmästä tilauksesta ja liikevaihdosta, niin sehän olisi varmaan noin 2,5x kertaa suurempi kuin tuo rahavirta.

Kassavirtojen nykyarvo

Pitkä alustuksen jälkeen pääsemme varsinaiseen pihviin eli tuon summa arvottamiseen, mikä se ikinä onkin. Vaikka isot liikevaihtoluvut kiinnostavat, oleellista sijoittajien kannalta on diilin tuottama rahavirta yhtiölle. Teoreettisesti se pitäisi tuoda vielä nykyarvoon, koska sijoittajalle euro tänään on tietysti merkittävästi arvokkaampi kuin euro 10 vuoden päästä.

Jos mietimme esimerkiksi Suomen Puolustusvoimille tehtäviä tuotetoimituksia, niin oletuksenahan on ollut, että kyseessä on jonkinlainen Gaussin käyrä pitkällä hännällä. Eli esimerkiksi jotain tämmöistä:

Indran mahdolliset toimitukset Espanjalle voisivat mennä jotenkin noin, vaikka nyt kiire tuntuu olevan ja siten aikataulu voi olla merkittävästi nopeampikin. Jos Bittium saisi lisenssituloa toimitusmäärien mukaan, tämä olisi oleellinen asia huomioida. Jos nyt sitten vielä jaetaan ne 100 teoreettista rahaa tuohon käyrälle, niin se näyttäisi tältä.

Jos rahavirrat oikeasti jakautuisivat seuraavalle 10-vuodelle, diilin nykyarvo olisi merkittävästi pienempi kuin ”otsikkoarvo”. Esimerkiksi tuolla jakaumalla ja 8 %:n diskontalla sain nopeasti nykyarvoksi noin 68 MEUR, mikä olisi jo merkittä ero siihen paperin 100 MEUR:oon.

Allekirjoitusmaksu tulossa?

Odotan Bittiumin saavan jonkinlaisen kertakorvauksen Indralta käytännössä heti, jos yhteistyöhön päästään. Miksi? Koska Bittium antaa Indralle käytännössä osaamisen ja kyvykkyydet tuottaa sen tuotteita, mikä itsessään on merkittävä asia. Sitä kautta mahdollisen sopimuksen rahavirrat voisivat olla hyvinkin etupainotteisia. Alla on yksi hahmotelma, joka on etumaksun suhteen hyvinkin aggressiivinen:

Tämä olisi mielestäni jossain määrin loogista myös Indralle; ensin kirpaisisi, mutta ensimmäinen maksu voitaisiin laittaa epäonnistuneen tuotekehityksen hintalapuksi ja tämän jälkeen lisenssi olisi asteen maltillisempi. Joka tapauksessa tuolla rahavirtojen ajoituksellakin on merkitystä, varsinkin jos kokonaissumma on suuri.

”Projekti” vai jatkuvaa tuloa?

Kokoluokkaan nähden erittäin suurissa diileissä on arvonmäärityksen ja osakemarkkinan kannalta usein hankaluuksia. Sijoittajat ovat parempia arvioimaan jatkuvia liiketoimintoja ja havaitsemaan trendejä. Jos suurissa toimituksissa kuljettaisiin Gaussin käyrää, huipulla hinnoittelussa olisi todennäköisesti ongelmia. Yhtiön pitäisi saada aina uusia, mielellään suurempia diilejä, jotta esimerkiksi perinteisiä arvostuskertoimia voisi oikein soveltaa.

Toisaalta esimerkiksi Indra-yhteistyön arvottaminen pelkästään sen suoriin rahavirtoihin olisi mielestäni virheellistä. Suurien tuotetoimituksien perässä on aina merkittävä häntä, koska laitteita täytyy uusia ja kehittää matkan varrella. Erityisesti ohjelmistoradioissa kehitystyö on jatkuvaa aaltomuotojen mukana, eikä tarve lopu raudan toimituksen mukana. Lisäksi todennäköisyys sille, että (tyytyväinen) asiakas tilaa myös seuraavan sukupolven laitteet aikanaan samalta toimittajalta on korkea. Ja kyseessä olisi tärkeä referenssi, eli onnistuessaan se nostaisi todennäköisyyksiä saada uusia merkittäviä asiakkuuksia. Eli kun puhutaan, että yhteistyöllä on myös strategista arvoa, niin tämä on totta. Silti sitä on hankala laskea euromääräisesti auki.

Mitähän osakkeeseen on hinnoiteltu?

Bittiumin yritysarvo (EV) on nyt noin 600 MEUR. Vaikka olisimme kilttejä muille Bittiumin liiketoiminnoille, niin vaikea niille on perustella 100 MEUR:n arvoa. Eli Defense & Security -segmentin tulee ainakin 500 MEUR. Tänä vuonna D&S tekee arviolta 10,6 MEUR:n liiketuloksen. Jos mitään suurempaa läpimurtoa ei olisi tulossa, niin kaikki varmaan pitäisi EV/EBIT 47x älyttömänä – minä ainakin. Kannattavaa kasvua on luvassa myös nykyasiakkaista tulevina vuosina, mutta sanoisin että 300 MEUR (2025e EV/EBIT noin 28x) olisi jo kova hinta ilman uusia suuria asiakkuuksia. Käytän tässä 2025 ennustetta, kun sinänsä relevantimmassa 2026 ennusteessa on jo vähän uuttakin läpimurtoa sisällä.

Tämmöisellä karulla jaottelulla jäisi noin 200 MEUR allokoitavaksi ”uusiin avauksiin”. Indra / Espanja ei ole ainoa, mutta ainakaan BAE / UK ei etene lähiaikoina ja ”uusi Euroopan maa” on mysteeri. Sitten on tietenkin Saksa ja R&S:n hankaluudet oman projektinsa kanssa, ja vaikka mitä muita varmasti. Itävallan allokoisin tuonne olemassa oleviin asiakkuuksiin, jotta sieltä voisi tuon kertoimen perustella. Tämä nyt on puhdasta spekulointia, mutta väittäisin että Indra -yhteistyön varaan tuo 200 MEUR valtaosin nyt menee. Jos näin olisi, niin olisihan se Espanjan siivusta todella kova arvo. Vaikka siis saataisiinkin 200 MEUR:n lisenssidiili yhteensä, niin sen nykyarvo olisi kuitenkin todella paljon pienempi.

Itse ajattelisin, että realistinen muoto voisi olla joku tämmöinen. Ensin ns. allekirjoitusmaksu (esimerkiksi 50 MEUR), tämän jälkeen lisenssejä (esimerkiksi 100 MEUR ajan myötä) ja sitten kokonaisarvo olisi paperilla esimerkiksi 150 MEUR, mutta nykyarvo esimerkiksi 115 MEUR. Mutta kukapa näistä tietää.

Potentiaaliset sudenkuopat

Näen yhtiön kokoluokkaan nähden valtavilla diileillä aina merkittäviä sudenkuoppia erityisesti osakemarkkinoiden käytöksen takia. Sijoittajat tykkäävät ekstrapoloida trendejä myös silloin, kun se ei olisi järkevää. Lisäksi suuret luvut hämäävät helposti sijoittajia, joilla on taipumus keskittyä liikevaihtoon ja vähätellä toimintaan liittyviä kuluja. Perinteisesti sijoittajilla on myös taipumus hyväksyä korkeammat arvostuskertoimet yhtiöille, jotka ovat suoriutuneet edellisinä vuosina hyvin. Eli tulos kasvaa niin kertoimet nousevat, ns. twin engine -vauhdissa.

Yksittäisiin suurissa tapahtumissa on näiden tekijöiden takia merkittävä mahdollisuus kuplaantumiseen erityisesti silloin, kun tulostaso nousisi kuten graafissa 1-4 vuosina. Pahimmillaan arvostuskertoimet olisivat huipulla juuri silloin, kun tulostaso olisi lähdössä toimituksien mukana laskuun. Jos yhtiöllä olisi silloin uusi nouseva asiakkuus, niin tämä tietenkin paikkaisi tilannetta merkittävästi.

Noh, tämä menee jo varsinaisen pihvin ulkopuolelle. Pointtina lopussa vaan, että tässä on merkittävä virhehinnoittelun mahdollisuus mielestäni yksittäisille suurille diileille. Sehän on sitten varmaan sekä uhka että mahdollisuus, miten sitä haluaa kukin katsoa.

PS. Tämä tuli kirjoiteltua kannattavalla auton kyydistä. Ajatuksia oli ilmesen paljon, mutta johdonmukaisia ne eivät varmasti olleet. Lisäksi en tiedä tuliko kuvat läpi, jotain valitteli. Summa summarum: jospa tässä jotain järkeä olisi ollut.

56 gillningar

Tack Juha. Förtjänstfulla funderingar och som du redan nämnde i början… en ”Indra”-fundering.
Själv ser jag på hela Bittium-casen med ett perspektiv på kanske 5-10 år, då t.ex. Storbritannien/BAE-besluten är väldigt nära… 2026.
Som vi hörde på CMD (åtminstone för mig bekräftades förtroendet), har Bittium mycket högkvalitativa produkter, delvis till och med unika. Av detta drar jag slutsatsen att efterfrågan enbart i Europa, i denna försvarspolitiska tillväxtsituation, kan vara betydande under de kommande åren. Enligt min mening mycket sannolikt.
Du talar om fakta, jag delvis om potentialens förverkligande. Jag tror alltså att Indra bara är upptakten till denna utveckling. Vi får se.

12 gillningar

Utmärkt scenarioplanering @Juha_Kinnunen . Jag för in i tankekedjan möjligheten om en rådande trend - samarbete och affär; t.ex. Nvidia-Intel, Nvidia-Nokia, Leonardo-SSH, Nexstim-Brainlab osv. Detta är tidsandan, och inte alls en dålig trend för ett kapitelfattigt land som Finland. I ett sådant sammanhang kan vad som helst hända för Bittium från många håll, eftersom FAKTA är att försvarsindustrin drar länge och efterfrågan på Bittiums produkter just börjar, men FAKTA är också att det kräver breda och trovärdiga axlar för både Europatäckande och global försäljning. Man kan sedan spekulera i vad som skulle vara den bästa partnern och metoden. I det avseendet är inte ens ett Indra-Bittium samarbetsavtal uteslutet, när ordern är stor. OCH SEDAN i den riktigt stora bilden, att bredda axlarna t.ex. genom ett Nokia-Bittium samarbetsavtal, för Nokia har ju också sin egen Fenix, och en gemensam teknologisk nätverksbubbla i testningen av ett hybridnätverk för taktisk dataöverföring med Bittium. Men ja, detta samarbetsavtal är en ny trend, och inte uteslutet när man spekulerar, särskilt inte när det gäller Bittium, där det största ägandet är väldigt personligt.

12 gillningar

OP jämförde oss nog i sin video med ett läkemedelsföretag som har ett nytt läkemedel redo.

Jag själv jämför det med bilindustrin före elbilar, att någon enskild ingenjör skulle ha designat en elmotor till en bil och ett batteri från använda kärnkraftsstänger som är evigt, och skulle sälja paketet till en bilgigant, då räcker det knappast med att man får en lägenhet för ett par miljoner och en livslön, och om du uppfinner något nytt, meddela dem först.

Det vore ganska komiskt om ett så dåligt avtal skulle ingås med Indra att de skulle bli en konkurrent i framtiden, åtminstone inte med denna generations teknik. Huvudsakligen är förhoppningen att Indra med framtida licensprodukter åtminstone börjar erövra Syd

6 gillningar

Jag läste som en repetition Inderes omfattande rapport om Bittium (publicerad 20.5.2024), särskilt analysen om dess Defence-segment. Jag anser att texten då var välstrukturerad och innehöll en helt rimlig analys baserad på dåvarande information. Om Defence-marknaden (s. 15-16) sades bland annat följande:

”På försvarsmarknaden är USA den överlägset största konsumenten \[…\]. I Europa ökar försvarsbudgetarna kraftigt efter Rysslands storskaliga attack mot Ukraina. Det är inte relevant att diskutera mer exakta summor, eftersom marknadens storlek inte är en begränsande faktor för Bittiums potential. Den kritiska faktorn är marknadstillträde, vilket är extremt svårt i stora länder utan en strategisk partner. \[…\] Trots den enorma totala marknaden är Bittiums tillgängliga marknad enligt vår mening åtminstone under de närmaste åren begränsad.”

Det torde vara tydligt att mycket har hänt både inom Bittium och på Defence-marknaden sedan Inderes omfattande rapport publicerades, under cirka ett och ett halvt år: Bittium har utvecklat (och fortsätter att utveckla) en kanske överlägsen förmåga att forma radiovågor, trots fysikens lagar, Bittium har börjat volymleverera produkter som uppfyller kundernas krav (t.ex. SDR-radioapparater), det har observerats att konkurrenter har svårt att utveckla produkter som uppfyller kundernas krav (t.ex. SDR-radioapparater), Bittium har bland annat uppdaterat sin Defence-strategi och sina finansiella mål, Bittium har ingått (och ingår) strategiska partnerskap, försvarsbudgetarna i Europa och NATO-länderna har ökat i accelererande takt, försvarsmakterna i olika länder har förstått betydelsen av avancerade taktiska kommunikationslösningar för försvarets modernisering etc.

Som lekman tänker jag att för att uppnå Bittiums strategi och finansiella mål är så kallade strategiska partnerskap på Defence-marknaden betydelsefulla, men inte nödvändigtvis en lika kritisk faktor som tidigare. Bittium verkar, tack vare sina förmågor, ha en slags naturlig dragningskraft för att ingå partnerskap även med stora aktörer inom branschen. Om situationen är sådan, så börjar bedömningen av storleken på Bittiums Defence-marknad (kommunikationslösningar) under de kommande åren och decennierna, enligt min mening, att ha relevant betydelse när man försöker bedöma och förutsäga Bittiums lönsamma tillväxthistoria på lång sikt.

Jag ser själv att Bittium befinner sig i en utmärkt situation, då företaget har och kommer att fortsätta ha förmågan att leverera sina avancerade ”världsklass” taktiska kommunikationslösningar, genom långsiktiga avtal, både direkt till olika länders försvarsmakter (t.ex. mindre länder) och via strategiska partnerskap (t.ex. större länder).

Och när vi talar om storleken på den marknad som är relevant för Bittium, anser jag att man bör beakta Defence-marknaden utanför Europa. Som jag ser det har Bittiums VD Petri Toljamo på senare tid försökt lyfta fram dessa frågor och perspektiv (bl.a. cmd, intervjuer inkl. OP:s analytikers kontakt efter Q3’25). Jag upplever att Toljamo ganska direkt har uppmanat investerare och analytiker att se ”skogen för alla träd”, det vill säga att förutom enskilda träd eller plantor (Indra/Spanien, BAE/Storbritannien, mystiskt land etc.) även titta på storleken av den marknad som är relevant för Bittium under de kommande åren och decennierna. Ett utmärkt exempel på detta finns nedan.

Jag kan konstatera att jag varken har tid eller förmåga att bedöma storleken på den marknad som är relevant för Bittium, än mindre förmågan att bedöma Bittiums potential för marknadsandelar. Därför hoppas jag att till exempel Inderes skulle sträva efter att analytiskt bedöma ovannämnda frågor och beakta dem som relevanta faktorer i sina framtida Bittium-analysrapporter.

Ovan skrev @Juha_Kinnunen om ”lite oansvarig och svepande spekulation om vad man nu kan förvänta sig från Spanien” och spekulerade ”om hur marknaderna sannolikt värderar dem (felaktigt)”.

Jag tolkade Juhas skrivande så att han menade att BITTI-mopeden på aktiemarknaden har börjat stegra sig, när den försökt gissa Bittiums andel av den uppenbart sannolika miljardordern från Spanien. Och ja, det var en ganska rolig spekulativ sifferlek från Juha om vad som har prisats in i Bittiums aktie. Enligt min mening är denna typ av spekulation just att värdera ett enskilt träd eller en planta istället för att värdera hela skogens avkastning på lång sikt.

Jag förstår väl att det är mycket svårt för en ansvarig analytiker att inkludera fiktiva affärer i prognoserna, både på kort och lång sikt, utan någon konkret information. Därför förstår jag också väl varför analytikern i Inderes senaste analysrapport var lite orolig över Bittiums värderingsnivå, trots att han ganska modigt hade bakat in ganska stark tillväxt och lönsamhet i prognoserna, och dessutom med ett ganska lågt avkastningskrav (se rapportens DCF-kalkyl).

Nå, här är enligt min mening den riskfyllda punkten för en småsparare som jag, om man inte vid läsning av analysen kan beakta den ansvariga analytikerns ovannämnda begränsningar vid utformningen av prognoser. För enligt min erfarenhet är det inte alls ovanligt att goda nyheter eller utfall rörande ett företag ofta tenderar att upprepas även i framtiden, varvid analysrapporteringen med prognoser och värderingar blir som en eftersläpning.

Med nuvarande information kan Bittium enligt min mening sägas vara ett så kallat lönsamt tillväxtföretag. Jag har ibland tidigare konstaterat att ett lönsamt tillväxtföretag i allmänhet är ett mer värdefullt företag i framtiden än idag. Det är det inte idag, men sannolikt i framtiden.

Som en som har ägt BITTI-aktier ganska länge, känner jag att det vore rentav dumt att börja minska mitt innehav, även om aktiens värderingsnivå för närvarande på pappret verkar mycket hög. Jag förblir förhoppningsfull och kommer att följa implementeringen av företagets uppdaterade strategi och därmed uppnåendet av dess finansiella mål.

42 gillningar

Mycket bra inlägg @R-o-E!

Jag ser saken på samma sätt när det gäller att se skogen för alla träd. Du har kanske märkt att jag i mina prognoser inte har börjat värdera en enda separat möjlighet eller sagt att detta kommer att hända då osv. Tvärtom har jag utgått från att det finns många träd i skogen och att några av dem måste fällas hittills, och fler måste fällas under de kommande åren – antalet beror sedan på om det blir timmer eller stänger. VD Toljamo talade i vår första intervju just om att 1-2 länder årligen skulle vara bra.

Men när det kommer till prognoser vore det ju vilt att förutspå Helsingforsbörsens hårdaste uppgång i resultat för de kommande åren om det inte fanns någon konkretion. En av de mest frustrerande fraserna under det senaste decenniet var ”Den kinesiska marknaden är XXX miljarder euro, om vi bara får en procent av det…” – ingen som talade så fick något, för det är rent nonsens. Att bara hänvisa till den totala marknadens storlek (”skogen är stor”) är lite liknande – jag kritiserar dock inte ditt inlägg, där grunderna för varför man skulle kunna få en stor del (generellt s.k. konkurrensfördelar) också var väl förklarade. Men jag strävar absolut efter att tillföra så mycket konkretion som möjligt i dessa frågor, och den mest betydande konkretionen gällande nya marknadsinträden är dock avsiktsförklaringen med Indra, samarbetsavtalet med BAE och leveransen till specialstyrkor i ”mysterie-landet”. Sedan finns det naturligtvis hur många andra möjligheter som helst, men särskilt de två första inkluderar jag i rapporterna, eftersom man måste ha något mer konkret att visa upp.

Bra poänger i sig om prognoser också – det är just så att en analytiker måste skapa prognoser baserade på någon form av, så konkreta som möjligt, antaganden. Jag vill dock påpeka att jag började höja prognoserna dramatiskt först när antalet tydliga möjligheter började bli större (”det finns träd att fälla i skogen”) och inte bara enskilda möjligheter. Detta var ju en ganska färsk händelse. Dessutom var det en stor sak att när Bittium själva inte verkade tro på framgångsmöjligheterna (se tidigare finansiella mål), så måste man ju själv också tvivla. Detta är förresten förmodligen den enskilt största anledningen till att vi har varit på ”minska” snarare än ”öka” under den senaste uppgången, men det är nu en bisak.

Du missförstod nog mitt tidigare spekulationsinlägg, men jag skyller förstås inte på dig för det. Poängen var inte att vara rolig eller lekfull, utan snarare en genuin skiss över hur jag anser att dessa stora partnerskap i slutändan bör betraktas – inklusive de indirekta effekterna, som var ett eget avsnitt (referens, ökad sannolikhet i andra fall, möjlighet till kontinuitet osv.). En stor och väsentlig sak är att varje framgång ändå driver nästa – som företaget har sagt, har bara Indras offentliga intresse lett till ökat intresse för Bittiums produkter. Detta är skrivet, men en summa pengar kan inte tilldelas denna affär. Jag är rädd för att skicka sådana meddelanden, för även om man lägger in hur många friskrivningar som helst (detta är inte en officiell åsikt), så fastnar man ändå lätt vid även exemplifierande siffror – och andra vill också missförstå. Men detta önskades och det är en väsentlig sak, så jag försökte erbjuda någon form av ramverk. Om det i slutändan gör mer skada än nytta, så kommer jag inte att göra det i framtiden – det skulle naturligtvis underlätta min egen arbetsbörda.

Slutligen en påminnelse om vilken bedrift Bittium redan har åstadkommit och sannolikt kommer att fortsätta med i ännu större skala. Bittium är, såvitt jag förstår, det enda företag som grundats under de senaste 50 åren inom taktisk kommunikation som har lyckats bli en internationell aktör. Jag minns att jag skrev om detta i någon äldre, mer omfattande text efter Österrike-affären, vilket var det första stora internationella genombrottet. Detta är en mycket traditionell, konservativ och hemmamarknadsorienterad sektor – säkert också på grund av dess strategiska betydelse. Jag fick visst stöd för mitt minne från AI:

Imponerande saker och förhoppningsvis kommer mer!

31 gillningar

Utvecklingen av ESSOR-vågformen fortsätter, och naturligtvis fortsätter Bittium som en del av konsortiet.

Avtalet för ESSOR Development Stage #4 (ES4) är värt över 47 miljoner euro. Arbetet i utvecklingsfasen fördelas mellan de sex företag som ingår i a4ESSOR-konsortiet: Bittium (Finland), Indra (Spanien), Leonardo (Italien), Radmor (Polen), Rohde & Schwarz (Tyskland) och Thales (Frankrike). Arbetet fördelas i förhållande till medlemsländernas andelar, där Bittiums andel är betydligt mindre än vad en direkt beräknad proportionell andel skulle vara.

19 gillningar

Om Bittium lyckas sälja Tough SDR:er till land X för till exempel 20 miljoner, kan man då anta att Bittium efter leveransen får ett par miljoner varje år från utveckling, underhåll etc.? Eftersom det fortfarande används analoga enheter, det vill säga enheter byts inte lätt ut mot andra, kan man anta att detta intäktsflöde fortsätter länge och en ganska stor del av det borde hamna på sista raden. I det avseendet skulle tillväxten av den installerade basen hos kunderna tjäna lönsamheten mycket väl.

Jag försöker bara förstå för mig själv hur Bittiums kassaflöde bildas.

6 gillningar

Tack för den bra frågan,

Jag har tidigare skrivit i en omfattande rapport om Defense & Security-segmentet så här: "Återkommande intäkter uppskattas årligen till 5-10 % av den totala ordern, men varierar mycket mellan olika leveranshelheter. Detta inkluderar bl.a. vidareutveckling, underhåll av utrustning och ersättning för trasig utrustning.”

Jag måste prata med företaget om huruvida den uppskattningen fortfarande är relevant, men jag antar att den i stort sett är det. Jag är inte helt säker på hur den kontinuerliga vågformsutvecklingen fungerar ur en enskild kunds perspektiv, men den är ändå avgörande för den totala prestandan. Det görs dock även på ESSOR-nivå. Det tydligaste vore om det fanns ett bredare paket (TAC WIN-stomnätverk och så vidare), men det ger nog ändå någon form av indikation även för Tough SDR-radiorna.

Ja, det uppstår alltså återkommande affärsverksamhet därifrån, men den är enligt min uppfattning ändå begränsad i förhållande till utrustningsleveranserna. Naturligtvis finns utrustningen där i princip under lång tid, så med tiden ackumuleras ändå en betydande summa.

11 gillningar

Kan Sverige läggas till på listan?

32 gillningar

Och snart kan man eventuellt lägga till även Norge och Danmark :flexed_biceps:

23 gillningar

God morgon,

fantastiska nyheter för Bittium, därifrån börjar erövringen av Sverige. Här är en kommentar:

22 gillningar

Analytikerbevakning framöver även i Tyskland, och viktigast av allt, förstås, riktkursen på 23,5€.

23 gillningar

Bittiums analytikerbevakning utökas, riktkurs 23,50 €

20 gillningar

Ska ta och titta på rapporten när schemat tillåter! Det har inte direkt varit trångt med analytiker här, så det är bra att det kommer fler.

15 gillningar

Här väntar man verkligen inte längre på några beställningar av testpartier. Utan bakom ett avtal på den nivån finns redan tester och det har konstaterats fungera. För Sverige skulle det dessutom kunna räcka att Finlands försvarsmakt har testat och utvecklat det. Inget annat land ingår ramavtal för testning, sådana partier kan beställas direkt och har också beställts, eftersom pilotprojekten enligt meddelandet redan pågår i flera länder.

13 gillningar

Låt oss förtydliga lite.

  1. Jag förväntar mig faktiskt en betydande beställning inom kort, som kommer att tas i bruk i någon del av den lokala Försvarsmaktens verksamhet och testas i praktiken på en viss plats/enhet.

  2. Så här gör i princip alla alltid, även Finland gjorde det en gång i tiden. Ingen rullar ut produkter överallt på en gång, alla har en utrustningsplan.

  3. Vi har ett inhemskt exempel på denna utvecklingskurva, när KNL gjorde ett liknande avtal i april 2025 (länk) och meddelade om den första gemensamma beställningen i augusti 2025 (länk).

  4. Jag sa aldrig att något land skulle göra ramavtal för testning. Det ovan nämnda är inte i strid med detta.

Man behöver förstås inte tro mig, men om du undersöker lite självständigt kommer du att inse att detta är den mest sannolika utvecklingskurvan även för Bittium i Sverige.

15 gillningar

Kommer Juha att ta av sig hatten och erkänna att han gjorde ett misstag som analytiker för Bittium? Jag gör också misstag i mitt arbete. Den enda skillnaden är att jag vågar möta och erkänna dem! Men jag har inget mer att säga… Trevlig julväntan där!

7 gillningar

Alla ser nog utvecklingen under det senaste året, så rekommendationen har varit felaktig. Upp med handen som ett tecken på misstaget.

Jag analyserar gärna det som hänt mer i detalj och förklarar för alla. Det har aldrig varit ett problem att erkänna misstag, det är hälsosamt och en del av mitt och Inderes arbetssätt.

Ni får dock vänta lite, då jag har lite andra saker att göra :slight_smile:

26 gillningar

Jag erkänner rakt ut att jag inte har läst analyserna noggrant eller lagrat dem djupt i mitt minne, så jag kommenterar analysen av företag som Bittium på en allmän nivå.

Låt oss utgå från ett företag som har en bunt evighetskontrakt, på basis av vilka de producerar och säljer varor så att aktiens verkliga värde är 10 €. Nu läggs en osäker affär till företaget, säg att dess förverkligande är 50-50. Om affären genomförs skulle den höja företagets aktievärde till 30 euro. Med starkt förenklad matematik skulle analytikern då hitta ett pris på 20 euro för aktierna.

När affären sedan antingen genomförs eller inte genomförs, sjunker aktien antingen tillbaka till 10 € eller skjuter i höjden till 30 €. I båda fallen kan man komma till forumet och ropa att analytikern misslyckades (och missade en -50% kollaps eller en +50% raket), trots att denne gjorde sitt jobb perfekt baserat på tillgänglig information.

Mest fel har dock den person som antar att analytikerns grundläggande krav är att i förväg känna till alla framtida händelser i världen. EDIT: analytikerns jobb är att konstatera att resultatet av ett myntkast med största sannolikhet är antingen krona eller klave och att uthärda misshandeln när folket, efter att myntet har landat, skriker att hur kunde du inte veta att det blev klave.

32 gillningar