Jo. Låt oss för tydlighetens skull konstatera att Invisio inte är en konkurrent till Bittium, utan ett jämförelsebolag.
4 gillningar
Jag tänkte precis säga att Bittiums och det här andra företagets produktportföljer skiljer sig ganska mycket åt. I sig är det ingen direkt konkurrent, utan de kompletterar snarare varandra.
Jag tror att om man bygger upp något system, så innebär det inte nödvändigtvis Bittiums hårdvara. De fungerar ganska bra hos oss och fyller sin funktion, men om européerna ser på saken på samma sätt är en annan sak. Om de hellre använder WhatsApp, Starlink eller någon annan ”osäker” applikation återstår att se.
Jag vet inte om man ser ett behov av att investera i Bittiums hårdvara för att få kommunikationen att fungera? Vem vet.
Och jämförbart på vilket sätt? Det här är precis som Ismo Leikolas sketch.
Det lönar sig att följa lite med vad som händer i världen och fundera på om det finns tid att vänta i tio år. Segade Indra också i ett decennium innan de fattade ett beslut?
Det kan bli svårt att investera i Bittium om det där är ett krav. Inte ens bakljusen syns till vid stationen i det skedet när man står och snurrar med kartan i handen på perrongen.
8 gillningar
Jag undrar om jag först behöver förklara vad ett jämförelseobjekt (peer) är och hur jämförbara bolag används för att ringa in en värdering? Jag låter Gemini skriva.
“Peer group-analys (eng. Comparable Company Analysis eller “Comps”) är en metod där ett bolags värde fastställs genom att spegla det mot andra liknande börsbolag. Tanken är att marknaden är någorlunda effektiv: om man betalar en viss multipel i förhållande till resultatet för motsvarande bolag, bör även målbolagets värde ligga i linje med dessa.
Det är lite som vid bostadsaffärer: om grannens identiska trea nyss såldes för ett visst kvadratmeterpris, ger det en ganska bra uppskattning av värdet på din egen lägenhet.
Här är processen i ett nötskal:
1. Val av jämförelsegrupp
Detta är det mest kritiska steget i analysen. Dåliga jämförelseobjekt leder till ett ”skräp in, skräp ut”-resultat. Ett bra jämförelseobjekt verkar:
-
Inom samma bransch: Produkter och kundbas matchar.
-
I samma storleksklass: Storföretag har ofta andra risker och tillgång till kapital än småföretag.
-
Inom samma geografiska område: Olika marknader (t.ex. USA vs. Finland) accepterar olika värderingsnivåer.
-
Med liknande tillväxt- och lönsamhetsprofil: Ett snabbväxande bolag förtjänar högre multiplar.
2. Val av värderingsmultiplar
När gruppen är samlad väljs de nyckeltal som ska jämföras. De vanligaste är:
| Multipel | Vad berättar den? | När används den? |
|---|---|---|
| P/E (Price/Earnings) | Pris i förhållande till vinst efter skatt. | Etablerade, vinstdrivande bolag. |
| EV/EBITDA | Företagsvärde (Enterprise Value) i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar. | Tar hänsyn till skulder; bra för kapitalintensiva branscher. |
| EV/Sales | Företagsvärde i förhållande till omsättning. | Tillväxtbolag som ännu inte gör vinst. |
| P/B (Price/Book) | Pris i förhållande till bokfört värde. | Banker och fastighetsbolag. |
3. Beräkning av värde
Man beräknar genomsnittet eller medianen av jämförelsegruppens multiplar. Därefter fås målbolagets värde genom en enkel formel:
Värde = \\text{Jämförelseobjektens medianmultipel} \\times \\text{Målbolagets nyckeltal}
Exempel: Om jämförelseobjektens genomsnittliga EV/EBITDA är 10 och ditt målbolags EBITDA är 5 miljoner euro, blir företagsvärdet (EV) 10 \\times 5 \\text{ M€} = 50 \\text{ M€}.
Fallgropar i analysen (och hur du undviker dem)
Även om metoden är populär är den sällan perfekt. Kom ihåg detta:
-
”Äpplen och päron”-problemet: Inget bolag är identiskt. Ett annat kan ha bättre ledning, ett starkare varumärke eller en unik patentportfölj.
-
Marknadscykler: Om hela branschen är i en bubbla (t.ex. dotcom eller vissa rusher inom förnybar energi), ser jämförelsevärderingen ”rätt” ut, även om priset är absurt.
-
Lönsamhetsskillnader: Om jämförelseobjektet har en marginal på 20 % och ditt målbolag 5 %, kan du inte använda samma omsättningsmultipel.
Jämförelsevärdering ger en snabb ”sanity check” för om en aktie är dyr eller billig i förhållande till andra. I en djupare analys kombineras den vanligtvis med en DCF-kalkyl (kassaflödesanalys) för att få en mer omfattande bild.”
Ett ganska bra svar och snabbt levererat. Jag vill ännu betona att peer-analys är en del av värderingen, och absolut inte den viktigaste delen. Men nu när vi vet detta, kan vi konstatera följande:
Invisio verkar inom samma bransch, i samma storleksklass, delvis inom samma geografiska område (och är listat inom samma område) och bolaget har en liknande tillväxt- och lönsamhetsprofil. ”Överraskande nog” ligger bolagens värderingsnivåer också på samma bollplan.
Naturligtvis finns det stora skillnader mellan bolagen, så är det alltid. För Bittium som ett konglomerat (Medical & Engineering Services) kan det förstås inte finnas ett helt logiskt jämförelseobjekt, men när vi ser till Defense & Security-verksamheten så är Invisio faktiskt bra. Och därigenom är det enligt min mening Bittiums bästa jämförelseobjekt. Om du har bättre förslag, får du gärna berätta.
18 gillningar
Jobbet som Bittium-analytiker är inte avundsvärt. Förutom att det är exceptionellt svårt att förutspå bolagets kassaflöden, får man forumanvändarna (åtminstone på Kauppalehti) på halsen när kursen segar. Och när kursen sedan mångdubblas, klagar de som inte hann med i uppgången. Det blir aldrig bra. Ett varmt tack ändå till @Juha_Kinnunen för de bra Bittium-analyserna!
30 gillningar
I krisens initialskede har dessa vardagliga verktyg och applikationer sin plats. Men allteftersom krisen fortskrider går man över till att använda annan utrustning. Och Nato använder Atak som applikation. Man behöver inte längre gissa hur det här går till. Även reservister här tränar på att använda den aktuella programvaran. Programvaran kan naturligtvis ändras, men oavsett vilket kommer den att kräva stabila, skyddade och givetvis mobila anslutningar. Att skapa en lägesbild är helt avgörande. Jag är övertygad om att Bittium med sin produktportfölj står i centrum för detta.
8 gillningar
Plondi i KL-diskussionen besökte Euroclears terminal, drygt 260 000 Bittium-aktier har sugits upp i SEB:s förvaltarregister mellan 1.2 och 12.2. Intressant också att posten minskade med 8 000 st under gårdagens kursnedgång.
Förresten är myndighetskravet på offentlighet för aktieägarregistret ett totalt bottennapp. En terminal på något kontor med kontorstider som används av en aktieägare i taget.
Var är ropen på jämlikhet när en aktieägare måste ta sig ända till huvudstaden för att utöva sin rätt, oavsett om man bor i Esbo eller ända uppe i Kilpisjärvi. Ta modell av Estland!
EDIT: i meddelandet som länkats bakom detta meddelande sägs det att man även kan ringa 020 770 6539 (9-14), du får en aktieägares innehavsuppgifter per bolag så länge du uppger 1. Bolagets namn 2. Aktieägarens namn och adress eller ort
SEB 12.2. 2675368
SEB 11.2. 2683531 (Tenfold besökte terminalen)Under perioden 1.2–12.2
SEB 2413777 → 2675368Kollade institutionerna bland de 100 största aktieägarna på terminalen. Inga väsentliga ändringar. Igår var det ju hög omsättning. Var hamnade pappren egentligen?
p.s. På terminalen måste man söka varje aktieägare separat efter namn. Det går inte att få ut några som helst listor.
19 gillningar