Detta är en intressant grej. En så pass stor volym kan också användas för att manipulera kursen, det vill säga sälja till en något sjunkande kurs under dagar med låg omsättning för att skapa nervositet. Sedan kan man köpa tillbaka aktierna när man får folk att göra sig av med sina innehav.
Det här kan låta som foliehattsteorier, men jag tror att det till och med kan vara sanningen. Kursen har dock stigit kraftigt på kort sikt och nedgångsdagar skapar lätt en känsla av att “jag säljer medan jag fortfarande får något”.
På lång sikt har en sådan volym även andra påverkansmöjligheter som återstår att se. Uppenbarligen har man ringt direkt till vissa större privatinvesterare och frågat om intresse för att sälja aktier. Det här tyder redan på att man tror på en större potential vid de större borden.
Bittium befinner sig verkligen i en mycket intressant situation på längre sikt. På kort sikt lär det däremot säkert bjudas på svängningar. Själv håller jag hårt i mina få aktier i det här skedet och ser vad som händer. Den här resan har bara börjat och nu väntar vi på nyheter.
Det där manipuleringsscenariot är teoretiskt möjligt, men själv förhåller jag mig reserverad till det.
Om någon faktiskt bygger upp en position i miljonklassen i ett bolag där free float inte är enorm, så är det sista man vill att avsiktligt sänka kursen och därmed försvaga sin egen position. I en aktie med låg omsättning kan man visst skapa svängningar, men långsiktigt institutionellt kapital spelar vanligtvis inte daytrading-spel.
Den volym som köpts via SEB är dock en post av sådan storleksordning att den snarare tyder på ett strategiskt ställningstagande än på kortsiktig kursmanipulation.
Visst kommer det att vara svängningar på kort sikt, särskilt när kursen har stigit snabbt. Det är helt normalt tekniskt beteende. Men om det faktiskt finns en långsiktig köpare i bakgrunden, så är den större frågan inte “manipuleras det”, utan “vad ser de 2–5 år framåt”. Och de här rejäla rörelserna nedåt förklaras enligt min mening delvis av två perspektiv. Det ena är de som ägt aktien länge och köpt för så lite som 1 euro, och sedan får företaget plötsligt luft under vingarna och kursen flyger. Portföljen kan växa till miljonklassen och när det sedan sker en korrigering nedåt, så skulle åtminstone jag tänka att det är dags att sälja av en del så att man fortfarande har råd med den där Ferrarin. Och sedan har vi dem som hoppat på tåget under FOMO-fenomenet och köpt på över 40 euro, och när riktningen inte fortsatte mot nordost, så säljer man av när det fortfarande finns något kvar att rädda.
Själv tänker jag inte spekulera i Wallenbergarna eller Saab förrän något konkret syns, men jag medger att ett samlande av den här storleksordningen väcker intresse. Och ändå blir man ju lite sugen på att spekulera, åtminstone för sig själv…
Vi lever i intressanta tider i många avseenden.