Tråd för BDC-bolag.
Till skillnad från CEF:er kan man som regel köpa alla dessa normalt (med undantag för t.ex. vissa felklassificerade, såsom Morgan Stanleys mycket intressanta MSDL som Nordnet har klassificerat fel och fortfarande inte har korrigerat trots flera förfrågningar).
Ett affärsutvecklingsbolag (BDC – Business Development Company) är en organisation som investerar i små och medelstora företag samt företag i ekonomisk kris. Ett BDC hjälper dessa företag att växa i de inledande skedena av deras utveckling. När det gäller företag i kris hjälper BDC:n bolagen att återfå en sund finansiell grund.
I likhet med slutna fonder (closed-end funds) är många BDC:er publika bolag vars aktier handlas på stora börser, såsom American Stock Exchange (AMEX), Nasdaq med flera. Som investeringar innebär de hög risk men erbjuder högre avkastning.
Jag har själv en (kanske) till och med för stor vikt i dessa, eftersom jag vill ha ett stort kassaflöde (=utdelningar) för att kontinuerligt kunna köpa fler av de investeringar jag för tillfället tittar på och ta del av tillväxten i (främst) amerikanska små och medelstora ONOTERADE bolag.
Vanligtvis har ett BDC-bolag tiotals eller till och med tusentals bolag som kunder, så här uppnås redan naturligt en god diversifiering.
BDC-bolag finns från jättelika (t.ex. ARCC) ner till bolag under $100m (nystartade). Många gigantiska finansbolag har också ett BDC-bolag (som Blackrock, Blackstone, Blue Owl, Goldman Sachs, den redan nämnda Ares).
Ett av de mest kända för finländare är troligen MAIN, som hör till de mer sällsynta internt förvaltade (internal managed) bolagen och som år efter år handlas till en mycket hög premie i förhållande till NAV.
Min favorit av dessa är Main Street Capital, som ger en ganska bra direktavkastning varje månad och dessutom några extra per år. Bolaget har också gjort bra resultat under en lång tid.
Vissa går att köpa, andra inte. De definierade vissa BDC-bolag som closed-end funds utifrån någon egen slutsats, vilka man inte får köpa enligt EU-lagstiftning.
De utreder saken nu. Tråkigt om de inte får det åtgärdat. Till exempel har MAIN, som jag nämnde, klassificerats som en closed-end fund, vilket jag inte anser att det är.
Nej, MAIN är verkligen ingen CEF, så har de där veklingarna på Nordnet spärrat köp av även MAIN nu?
I definitionen av MSDL finns till exempel ordet ”fund”, och det känns som om någon sommarjobbare på Nordnet har kategoriserat den som en CEF utifrån det, trots att jag länkade direkt till MSDL:s webbplats där det står uttryckligen att det är en BDC.
Det här börjar bli ett av de sista påhitten (listan är lång… värst är underlåtenheten att följa skatteavtalet mellan Finland och USA) från Nordnet innan det är dags att byta mäklare.
Enligt den amerikanska finansinspektionen (SEC) är BDC:er definitionsmässigt alla CEF-fonder (slutna fonder):
" BDC:er är en typ av slutna investeringsfonder (closed-end investment funds). De är ett sätt för privatinvesterare att investera pengar i små och medelstora privata företag och, i mindre utsträckning, andra investeringar, inklusive publika företag. BDC:er är komplexa och har vissa unika risker. Denna investerarbulletin diskuterar BDC:er vars aktier kan köpas och säljas på nationella börser, eller ”börsnoterade” BDC:er.
Det här hör inte riktigt hemma i den här tråden, men jag frågar ändå eftersom jag själv äger FSK bland dessa BDC:er.
Jag har själv inte märkt att utdelningar från USA inte skulle ha beskattats ”korrekt” hos NN.
Vad är problemet med Nordnets agerande när det gäller skatter?
Hälsningar signaturen: ”Betalade jag för mycket skatt”
Jag har själv haft en riktigt brokig samling av olika BDC:er (bland annat FSK som du nämnde) samt även andra utdelningsbetalare med huvudkontor i USA sedan början av 2021, och åtminstone hittills har skatterna inte dragits felaktigt hos Nordnet (eller hos OP) för någon av dem. Det är alltid de 15 % som stannar i USA och resten går till finländsk skatt.
Jag har själv en position i PSEC, det vill säga Prospect Capital. Det intressanta med det här bolaget är att ledningen äger en betydande del av företaget (tror det var runt 25 %) och därmed delar risken.
Direktavkastningen är 13–14 % och portföljen är brett diversifierad, och det finns även ett eget fastighets-REIT-bolag bland innehaven. Det lär vara det BDC-bolag som varit verksamt längst, enligt dem själva i över 20 år.
Jag är med här rent av för utdelningens skull och det har fungerat bra; jag hade en position tidigare omkring 2016 och då hann jag ha den så länge att den betalade utdelningar motsvarande hela kapitalet, det vill säga den ursprungliga investeringen. Känslan är att man kan känna sig ganska trygg med investeringen, bolaget hör inte till de minsta BDC-bolagen.
För tillfället har jag inga andra BDC:er eftersom tiden inte riktigt räcker till för att följa dem, och det vore ju bra att följa dem för att hänga med i svängarna.
BDC:er har varit under min bevakning en bra tid. De verkar vara ganska konkurrenskraftiga som investeringsobjekt jämfört med till exempel ränteinstrument, då man skulle kunna dra nytta av ränta-på-ränta-effekten med en avkastning på generellt ca 10 %. Samtidigt är man diversifierat exponerad mot den amerikanska ekonomins utveckling.
Trots 2–3 års uppföljning finns det ändå inte ett enda affärsutvecklingsbolag (BDC) i min portfölj ännu. Det finns skäl till det:
Hur utvecklas BDC-bolagens avkastning när räntenivån i USA kryper nedåt?
En ytterligare risk i det ovan nämnda är Donald Trumps avsikt att ställa räntenivån under “presidentiell styrning”.
Hur klarar sig BDC:er om det blir tuffa ekonomiska tider i USA? USA:s mångåriga högkonjunktur vilar delvis på en oansvarig skuldsättning, och den här festen kan inte fortsätta i evighet.
Jag vill alltså först se presidentvalet, och särskilt DT:s maktövertagande med tillhörande handelskrig etc. kan medföra många typer av scenarier. För det andra skulle jag helst tajma mina eventuella köp till en avmattning i den amerikanska ekonomin. Då skulle man se a) hur BDC:er generellt sett tål en bräcklig ekonomi, b) om det uppstår företagsspecifika skillnader mellan de amerikanska affärsutvecklingsbolagen. Alltså hur branschen och dess olika bolag klarar av sjögången.
Till exempel är New Mountain Finance en av de populäraste BDC:erna bland svenska investerare, men dess grepp och kurs har svajat på sistone. Om man bortser från de upplysta investerarna på Inderes forum så har BDC:er inte synts till särskilt mycket i Finland, med undantag för artikeln nedan.
Lägre lånekostnader: BDC-bolag finansierar ofta sina investeringar med skuld. Sjunkande räntor kan sänka lånekostnaderna, vilket förbättrar vinstmarginalerna.
Ökad investeringsverksamhet: Lägre räntor kan stimulera ekonomisk tillväxt, vilket ökar efterfrågan på lån och investeringar. Detta kan förbättra BDC-portföljens prestation.
Högre värderingar: När räntorna sjunker ökar nuvärdet av framtida kassaflöden, vilket kan höja BDC-bolagens marknadsvärderingar.
Förbättrad portföljutveckling: Många BDC-bolag investerar i företag som kan dra nytta av låga räntor, vilket leder till bättre prestationer och lägre risker för betalningsinställelser.
Eventuella orosmoln
Krympande räntemarginaler: Om BDC-bolagen inte kan sänka sina investeringsavkastningar lika snabbt som sina lånekostnader, kan deras nettoräntemarginaler minska.
Utdelningspress: BDC-bolag är ofta skyldiga att dela ut en betydande del av sina vinster som utdelning. Om lägre räntor leder till minskade inkomster kan det vara utmanande att upprätthålla utdelningsnivåerna.
Marknadssentiment: Investerare reagerar ofta på ränteförändringar med känslomässiga och marknadsmässiga reaktioner, vilket kan leda till volatilitet i BDC-aktiernas priser.
Möjliga effekter
Politisk påverkan: Presidentens förmåga att justera räntor kan leda till att politiska beslut påverkar den ekonomiska politiken. Detta skulle kunna öka den ekonomiska instabiliteten, särskilt under valår, då beslut kan fattas av populistiska skäl eller för kortsiktiga fördelar.
Minskat förtroende: Misstro kan uppstå på finansmarknaderna och bland internationella investerare om räntorna bestäms utifrån politiska beslut. Detta skulle kunna leda till ränteuppgångar och ekonomisk osäkerhet.
Inflation: Om presidenten strävar efter att hålla räntorna låga för att stödja den ekonomiska tillväxten, kan det leda till ökad inflation, vilket i sin tur kan påverka levnadskostnader och köpkraft.
Penningpolitisk instabilitet: En försvagning av centralbankens oberoende kan leda till instabilitet i penningpolitiken. Detta kan försvåra ekonomisk förutsägbarhet och planering för både företag och hushåll.
Investeringsstrategier: Om marknaden fruktar politisk styrning av räntenivåerna kan investerare ändra sina strategier, vilket kan påverka aktie- och obligationsmarknaderna.
Recessionens effekter för BDC-bolag
Ökade betalningsinställelser: I och med en recession kan många företag som BDC-bolagen har investerat i möta ekonomiska utmaningar. Detta kan leda till fler betalningsinställelser och därmed en värdeminskning av BDC-bolagens investeringar.
Lägre avkastning: En recession kan försvaga företagens förmåga att betala räntor och utdelningar, vilket i sin tur kan påverka BDC-bolagens inkomster och utdelningskapacitet.
Beslutsfattande och investeringstaktik: BDC-bolag kan komma att ändra sina investeringsstrategier och fokusera mer på stabilare och mindre riskfyllda investeringar, vilket kan påverka deras tillväxtpotential.
Marknadsstämning: En recession kan orsaka rädsla och osäkerhet på marknaden, vilket kan leda till fallande kurser för BDC-aktier och allmän volatilitet.
Effekter av att skuldsättningen överskrider bärkraften
Försämrade kreditbetyg: Om USA:s skuld överskrider bärkraften kan det leda till sänkta kreditbetyg. Detta kan höja finansieringskostnaderna för både staten och BDC-bolagen, vilket påverkar deras lönsamhet.
Ökad inflation: En stor skuld kan leda till inflationstryck, vilket kan påverka räntenivån och därmed BDC-bolagens lånekostnader. Lägre räntor kan initialt gynna BDC-bolagen, men stigande inflation kan senare öka finansieringskostnaderna.
Försvagad investeringsefterfrågan: Om ekonomin är i ett instabilt tillstånd på grund av hög skuldsättning kan företag minska sina investeringar, vilket kan begränsa BDC-bolagens affärsmöjligheter.
Risker och möjligheter: En högre skuld kan skapa osäkerhet, men det kan också erbjuda möjligheter för BDC-bolag som kan identifiera undervärderade investeringsobjekt under kristider.
Prospect Capital(PSEC) sänkte sin utdelning för november–januari från 0,06 -> 0,045 .
Länk till en gammal artikel om resultatsamtalet (earnings call) för Q4/24 (som hölls i augusti) (och lite annat också). Det var en ganska annorlunda frågestund (Q&A) att lyssna på än vad jag är van vid.
Denna månads Q1/25 Q&A gick sedan i en trevligare stämning.
Jag testade på Nordnet vilka BDC:er som går igenom och vilka som inte gör det. Det är ingen uttömmande lista, men poängen är kanske mer hur slumpmässigt Nordnets agerande med dessa är när över 50 % av BDC:erna fortfarande går att köpa
