Om man tittar på avkastningen på eget kapital under de senaste 10 åren har det inte skapats mycket ägarvärde. Produkterna är visserligen bra, men de genererar inte riktigt någon avkastning. På längre sikt kan värderingen i bästa fall stiga till strax över P/B 1, men på kortare sikt ser jag inga skäl till en uppgång.
Riktigt röriga de där pressmeddelandena när man försöker titta lite närmare. Det är IAS 2, IFRS 16 och avvecklad verksamhet. På grund av effekten av IAS 2-principen är H2-resultatet redovisningsmässigt 1,8 miljoner bättre än det som rapporterades 2018, eftersom kostnaderna redan har bokförts under H1. Under Q3 ökade rörelseresultatet inklusive avvecklad verksamhet med 1,3 miljoner till 2,8 miljoner. Rörelseresultatet från den fortsatta verksamheten sjönk däremot med 90 % från 2,0 miljoner till 0,2 miljoner. Rörelseresultatet för den fortsatta verksamheten under de senaste 12 månaderna är -2,5 miljoner, och när man lägger till Sucros löpande resultat på -1,2 miljoner hamnar man på -3,7 miljoner. Det ser inte särskilt bra ut, framtiden verkar nu hänga på växtbaserade biffar och bollar.
25.11. I Maaseudun Tulevaisuus (var/är gratis att läsa) fanns en artikel om att spannmålsskörden i Finland var rekordstor i år och att priserna på spannmål i Finland är bland de lägsta i Europa. Kan detta leda till en stor positiv inverkan på Apetits spannmålshandelsresultat nästa år? I år har spannmålshandeln gjort ganska stora förluster på grund av förra årets dåliga skörd (och årets goda skörd).
Kursen har tyst stigit med en euro på en månad från förra årets bottennoteringar. Har någon följt om det har kommit några nyheter/data till stöd för uppgången?
Inga nya nyheter är kända. Tar man tydligen en förskjutning framåt och tror på bättre nyheter? Plus att även resten av börsen har stigit i början av året, så en del av Apetits uppgång går väl till småinvesterarnas intresse? Aktien är ju P/B-mässigt attraktiv och ser billig ut.
Den nya VD:n utlovade strategiarbete i början av året. Den tidigare strategiperioden slutar lägligt i år. Även om strategi och dess genomförande är olika saker, berättar det åtminstone om företagets mål.
Ja, det borde vara fördelaktigt så att det förlustbringande Sucros kan få huvudet ovanför vattnet i år. Jag frågade om denna Sucros-situation i Q&A-avdelningen i november. Det är värt att läsa @Petri_Kajaanis syn på saken där.
Edit: Låt mig också lägga till en länk daterad 31.12.2019, där det uppskattas att sockerproduktionen kommer att minska avsevärt i EU. Och det finns faktiskt också en hänvisning till det högre priset på sockerbetor. Det sägs att det är en tjurmarknad på gång och att dumpningspriserna från 2017–2018 är ett minne blott.
Suedzuckers Q3-rapport (som slutade den 30 november) gav inte en särskilt positiv bild av situationen för sockerproduktionen. Utsikterna på kort sikt sågs fortfarande som utmanande, även om de var på väg att förbättras.
“EU:s sockermarknad förblir dyster med priser som är för låga för lönsam produktion”, sade en talesperson för Suedzucker. “Världsmarknadspriserna stiger och vi förväntar oss en förbättring av EU:s sockerpriser, men det kan ta cirka 18 månader.”
Man kan alltså misstänka att Sucros åtminstone under Q4 fortfarande kommer att gå med förlust och att detta kommer att tynga Apetits resultat (Apetits andel i Sucros under Q4 2018 var +0,3 miljoner euro)?
Det beror nog på priskontrakten för sockerbetor. I SPGlobal-länken talades det om tvååriga kontrakt som skulle förnyas först i oktober 2020. Sockerpriset låg som lägst i september 2019 Sugar - Price - Chart - Historical Data - News
Apetits resultat offentliggjordes. Q4 gick under förväntningarna. Sammarbetet med Avena Berner har under hela sin existens ännu inte visat sig vara en styrka för Apetit. Varför genomfördes den affären, månntro?
Utdelningen höjdes överraskande, trots att resultatet var rejält negativt, det operativa kassaflödet negativt, nettoskulden ökad och kassan under 3 miljoner euro den 31.12. Månntro det i början av år 2020 kommer några större betalningar igen (kundfordringarna var på en hög nivå), så att det finns pengar i kassan för utdelning och operativa kostnader?
Sucros var en positiv överraskning.
Jag måste lyssna noga på den nya VD:ns webcast kl 10. Han försäkrade i pressmeddelandet att resultatet kommer att vända år 2020. Han måste bara övertyga mig också
{“content”:“Det positiva, baserat på det pressmeddelandet, är främst Sucros andel. Något konkret för att förbättra resultatet borde komma. Jag förstår inte riktigt lönsamheten för fryseriverksamheten? Det är främst det som intresserar mig som företag.”,“target_locale”:“sv”}
Matlösningssegmentet är nog till stor del frysta produkter, när färskvaror mm. är sålt bort.
Det här företaget kunde kanske fokusera mer. Jag undrar vilket mervärde spannmåls-/oljehandeln tillför, när lönsamheten i genomsnitt är dålig och man inte verkar klara av skördeväxlingarna.
{“content”:“Lyssnade på webbsändningen och fick svar på min fråga. En relativt neutral/lätt positiv bild av situationen för 2020. Några punkter:\n1. På fryssidan börjar de initiala utmaningarna med att starta den nya produktionslinjen att vara under kontroll, och fördelarna med att öka kapaciteten genom investeringen börjar gradvis ge resultat. Belastningen under H2 vid idrifttagningen inkluderade bland annat svinn under uppstarten, övertidskostnader och leveransosäkerhet.\n2. På fryssidan betydande genombrott i Sverige. Detta upprepades ett par gånger i webbsändningen.\n3. Ingen information att meddela för 2020 gällande kommersialiseringen av rapsingrediensen. Nu väntas ett utlåtande (vår) och tillstånd (slutet av året).\n4. I början av året inkom betalningar på cirka 20 miljoner (förmodligen relaterat till spannmålshandeln). Därför ser kassan i balansräkningen nu jämfört med 31.12 väldigt annorlunda ut. \n5. Antalet ansvariga chefer har minskats under hösten nu när affärsverksamheter har sålts. Rapporteringen till VD har effektiviserats, och åtgärder pågår för att åtgärda det dåliga året 2019 för spannmålshandeln. VD talade om en “återgång till normalt kompetent utförande”.”,“target_locale”:“sv”}
Även på lägre poster har det viftats med foten och/eller en del har lämnat frivilligt i och med den nya VD:n. Sopa de nya kvastarna bättre? Hoppas det.
Att utöka försäljningen till resten av Europa är nödvändigt för att inte tillvaron under S:s och K:s marginalpress ska bli ännu sämre. Livet utomlands är inte bekvämare, men utan det, när produktionen ökar, finns det en risk för kannibalisering av prisnivån så att varorna inte blir kvar.
Att höja utdelningen ett snäpp uppåt är en signal till investeraren om bättre tider. Men om skördesäsongen är som en armageddon, är den det även på resultaträkningens nedersta rad.
Webbsändningen gav intrycket att man uppenbarligen inte är nöjd med förmågan att generera resultat och att åtgärder har vidtagits för att rätta till detta. Man får nu lugnt avvakta och inkassera utdelningen. Potential finns ju i rapspressmassan och frysta produkter.
Låt oss också lägga till Sucros situation. Enligt VD:n förbättras Sucros situation av tre skäl:
Marknadspriserna har stärkts.
Mängden sockerbetsproduktion under den gångna skördesäsongen var betydligt högre än under föregående säsong (2018), och detta har en betydande inverkan på Sucros kostnadseffektivitet.
Sucros har genomfört nedskärningar av fasta kostnader.
{“content”:“Denna Apetit lider verkligen av den finska duopolen äss/klöver.\n\nJag har följt detta med ett öga under en längre tid, men snubbandet fortsätter.\nJag anser att utdelningsnivån är onödigt hög, varför dela ut över resultatet igen…?”,“target_locale”:“sv”}
Det förvånar mig inte alls att den största och förmodligen enda förbättringen i lönsamhet skedde i de avvecklade verksamheterna, baserat på vad jag har följt med Apetit. När ska solen skina tillräckligt för att spannmål ska växa lönsamt? Om det mot förmodan skulle ske, skulle höstregnet ändå förstöra skörden.
{“content”:“Svårt att föreställa sig ett scenario där covid skulle påverka resultatet för ett stabilt livsmedelsföretag som huvudsakligen får sin omsättning från den finska marknaden. Även om sjukdomen skulle spridas i stor skala i Finland, skulle det inte i första skeddet leda till hamstring av mat? På lång sikt skulle importen hosta, vilket skulle innebära att det definitivt skulle finnas efterfrågan på inhemsk mat. Varför sjunker det här?”,“target_locale”:“sv”}
\n5. Antalet ansvariga chefer har minskats under hösten nu när affärsverksamheter har sålts. Rapporteringen till VD har effektiviserats, och åtgärder pågår för att åtgärda det dåliga året 2019 för spannmålshandeln. VD talade om en “återgång till normalt kompetent utförande”.”,“target_locale”:“sv”}