Idén till den här tråden föddes när jag lyssnade på Sami Miettinen Neuvottelija (Förhandlaren) -podcastens avsnitt, där Sauli Vilén var gäst. Där nämnde Sauli att Inderes-forumet spelar en mycket stor roll och att det finns mycket skarpt folk på forumet, som i bästa fall är verkligt insatta i vissa företags verksamhet. Själv håller jag med helt och hållet, här finns helt briljanta analyser av många företag (bäst är enligt mig QT, Smart Eye och Kamux).
Målet skulle alltså vara att samla olika metoder i den här tråden, som kan användas som en del av ens egen analysprocess. Grunden för aktieanalys är att analysera företagets ekonomiska prestation och att förstå branschdynamiken, genom vilken man sedan granskar aktiekursens möjliga utveckling. I allmänhet baseras kursen på lång sikt på utvecklingen av verksamhetens fundamentala faktorer, och i princip kan man genom att skaffa informationsfördel om utvecklingen av de fundamentala faktorerna uppnå en fördel på marknaden. Frågan är då, hur får man informationsfördel?
Jag upplever själv att till exempel teknikval i platsannonser har gett betydligt mer insikt i fallet med QT och Smart Eye. Å andra sidan berättar beräkningarna av antalet bilar som säljs online, som presenterades i Kamux-tråden, sin egen viktiga historia om hur lagernivåerna varierar och hur mycket rapporterad försäljning som kan förväntas för varje period. Jag själv blev också en gång entusiastisk över att undersöka och råkade hitta ett ganska betydande kontrakt som Efecte fick från Hilma. Gemensamt för alla dessa är att de kommer från öppna källor.
Kommer forummedlemmarna på andra metoder eller datakällor som skulle kunna användas för att berika analysen?
Det är kul att ibland besöka butiker inom detaljhandeln. Jag har Tokmanni i min portfölj, och när jag handlar där lägger jag märke till hur aktuellt utbudet är, vad som är på erbjudande, om hyllorna är fulla eller tomma och hur andra kunders kundkorgar ser ut. Med andra ord, om affärerna går bra och om Herr Tokmanni har gjort bra affärer.
Samma sak med Musti. Jag har dock inga husdjur själv, men jag frågar ibland bekanta husdjursföräldrar om deras tankar kring inköp av mat och tillbehör. Åtminstone hittills har de kommentarer jag fått stött investeringscasen, det vill säga istället för att handla online föredrar de flesta att besöka fysiska butiker på grund av den kunniga servicen och butikens bekväma läge. Ofta även för att vovven själv får vara med och fatta beslut om sin nya leksak.
Online påverkar webbutikens funktionalitet förmodligen försäljningen mest, så jag brukar för skojs skull klicka produkter i kundkorgen och undersöka navigering och annan användbarhet samt observera min egen irritationströskel.
En sådan bedömning ur kundens upplevelseperspektiv är enligt mig enkel, rolig och i viss mån även användbar för att komplettera analysen. Jag försöker ändå komma ihåg att enbart baserat på detta kan uppfattningen bli allvarligt snedvriden.
Detta låter som ett bra sätt att närma sig just dessa aktörer inom detaljhandeln! Jag har själv många gånger stött på den här Peter Lynch-liknande granskningen av butiker och produktnivå som en del av min egen analys. Däremot är granskningen av e-handelns funktionalitet nytt för mig och jag har inte genomfört den på det sättet tidigare. Om man tänker på användningsområdena för den här metoden, så kan den tillämpas på ett stort antal olika företag! Till exempel från Marimekkos webbutik till Kamux och Fodelia. Digitala kanalers funktionalitet och att uppmuntra till köpbeslut är verkligen en mycket viktig del idag.
Baserat på mina erfarenheter kan man ibland få lite förhandsinformation om vissa företags kortsiktiga resultat om man känner till variabler i exempelvis kostnadsstrukturen som någon part regelbundet publicerar data om. Detta fungerar dock bäst för lite följda och osexiga företag. Under ett par vårar/somrar har jag till exempel följt utvecklingen av olika skördar för att få en liten fördel gentemot Atria och Apetit. När det gäller Aspo följer jag regelbundet exempelvis Baltic Dry Index, som företaget självt har lyft fram som beskrivande för ESL (ESL Shipping). I vissa fastighetsbolag skulle olika öppna geografiska data kunna användas för att förutsäga utvecklingen av marknadsvärden på längre sikt, om man känner till den geografiska fördelningen av portföljens objekt. I dessa fall måste man dock alltid ha en känsla för proportioner: jag närmar mig det själv på ett faktoranalytiskt sätt, så att åtminstone en variabel är på något sätt klar.
En intressant öppning, och särskilt att följa fysiska butiker är kanske en av de enklaste, eftersom det är offentliga platser. Jag minns när vi på mitt jobb brukade räkna antalet kundbilar på en konkurrents parkering och jämföra det med vårt eget företags kundantal vid specifika tider. Det är också väldigt lätt att jämföra priser, och som före detta Mystery Shopper märkte man verkligen var kunderna fick service och var de inte fick det.
Twitter är helt oumbärligt. Särskilt trevliga meddelanden från företagens IR-avdelningar har jag funnit värdefulla, till exempel när de berättar att en kommande resultatpresentation närmar sig. Men det finns mycket annat att ta del av där också.
Edit: Jag startade trots allt en egen tråd för detta, så om du är intresserad av att diskutera ämnena i detta meddelande, välkommen till den andra tråden som länkas nedan:
Jag var på väg att öppna en ny tråd med rubriken: “Processer bakom analys, bolagsbevakning och investeringsbeslut”, men sedan tipsade en rekommendator om denna tråd. Låt oss försöka lägga diskussionen här, så att vi inte skapar en ny tråd i onödan. En fråga till @Verneri_Pulkkinen: om denna nya diskussionsriktning tar fart, skulle rubriken kunna vässas lite i den riktning jag nämnde?
Till saken.
Hur ser dina processer ut bakom din analys, aktiebevakning eller dina investeringsbeslut? Eller hur anser du att de borde se ut (jag vågar misstänka att småsparare inte alltid är särskilt systematiska i sin analys)?
Jag har i åratal varit en förmodligen mycket typisk småsparare som sporadiskt läser rapporter, nyheter, foruminlägg, Twitter-tips och analyser, men vars verksamhet inte är särskilt systematisk. Tyvärr gick många år åt till att mest gräva i de mest klickvänliga sakerna och osäkra rykten, istället för att sträva efter att djupt förstå innehållet i företagets egna eller pålitliga analytikers material.
Under de senaste åren har jag dock strävat efter att förbättra mitt eget arbete. Kanske det första steget i den riktningen var att jag bestämde mig för att börja respektera företagets egna material. Rapporter, årsredovisningar, VD-intervjuer och investerarpresentationer utgör ryggraden i analysen. Jag försöker granska dessa antingen genom att göra små separata anteckningar (sådana enkla anteckningar som skärmdumpar + punktlistor) eller genom att stryka under och kommentera själva rapporten. Ett utmärkt sätt att strukturera tankarna är att skriva, och ofta försöker jag skriva någon form av sammanfattning antingen här eller på Twitter. Senast idag gick jag igenom Qt Groups senaste meddelanden på Twitter på detta sätt:
Om jag söker ett nytt företag till portföljen går jag kanske tillväga i följande ordning:
Inderes breda rapport
Företagets egna webb-/investerarsidor
Ledningens intervjuer, CMD:er eller investerarpresentationer, t.ex. från det senaste året eller två
Tidigare kvartalsrapporter i textformat + den senaste årsredovisningen och bokslutet
Forumdiskussioner och googlingar
Efter detta har jag förmodligen ett 3-10 sidor långt, kladdigt Word-anteckningsblock, från vilket jag försöker strukturera ett långt inlägg eller en Twitter-tråd. Att skriva tvingar mig att ännu en gång tänka på vad jag faktiskt vet eller inte vet just nu, och om min analys överhuvudtaget är på en sådan grund att jag vågar publicera den. Ofta leder publiceringen till några bra kommentarer från medinvesterare.
Om jag däremot följer ett företags utveckling som redan finns i portföljen, går det kanske till så här:
Jag tittar på resultatsändningen om en sådan anordnas
Jag läser rapporten och jämför med Inderes-prognoserna
Jag plockar ut intressanta punkter från rapporten till mina anteckningar
Jag följer webbsändningen och ställer vid behov frågor till ledningen om mina anteckningar (detta är ibland pinsamt för en amatörinvesterare, men man lär sig att tåla skammen )
Jag skriver anteckningar under webbsändningen (skärmdumpar + punktlistor)
Jag lägger in siffrorna i mina egna Excel-ark (för de företag som jag har Excel-ark för)
Jag skriver en liten uppdatering om mina observationer på Inderes forum eller Twitter
Så det finns redan en viss ryggrad i det, men jag skulle fortfarande kunna vara mer systematisk och därmed spara tid och möda.
Hur ser era processer ut? Vad kan jag lägga till i mina egna? Och hur hanterar analytiker att börja följa ett nytt företag eller övervaka ett portföljbolag? Vågar man fråga hur till exempel @Joonas_Korkiakoski eller @Atte_Riikola går tillväga i sin vardag; både för bevakade företag och för företag utanför bevakningen?
Edit: Ämnet har ibland också behandlats i Inderespodden. Jag måste lyssna på den här igen någon gång, för nu kan jag inte för mitt liv komma ihåg vad @Juha_Kinnunen och @Petri_Gostowski pratade om här:
Avslutningsvis en enkät där du får bedöma hur processbaserat ditt eget investerande är. Bedöm alltså påståendets riktighet i ditt eget fall.
Jag har tydliga processer som jag följer vid bolagsbevakning, analys och investeringsbeslut?
När det gäller LinkedIn (eller snarare lediga jobb) verkar värdefull insiderinformation läcka ganska ofta när det gäller innehåll, det vill säga en smart person kan plocka upp expansioner till nya marknader (söker i land x eller språkkunskaper y), och ibland till nya teknologier eller industrisektorer (söker teknologi z, t.ex. blockkedje- eller VR-expert, eller kanske förståelse för förnybara bränslen, vissa kemiska processer, etc.).
Från LinkedIn kan man också få en bra uppfattning om arbetsklimatet, om man kan kontrollera hur stor omsättning det är i företaget, hur länge folk generellt har trivts med sina uppgifter etc. Ibland när ett stort antal nya tjänster öppnas, funderar man först på om det ligger ny finansiering / stark tillväxt bakom, eller bara ett stort avhopp av anställda.
Som stöd för analys och forskningsarbete är det möjligt att till exempel använda olika länders offentliga handelsregister. De innehåller ofta detaljerad information om till exempel börsbolagens dotterbolag och deras bokslut. Nedan följer en lista med exempel på handelsregister.
Som stöd för aktieanalys kan man även använda statistik över blankningar. Här är länkar till de finländska, svenska och norska finansinspektionernas webbplatser, där betydande blankningspositioner finns registrerade.
Om man tänker på användningsområdena för den här metoden, så kan den tillämpas på ett stort antal olika företag! Till exempel från Marimekkos webbutik till Kamux och Fodelia. Digitala kanalers funktionalitet och att uppmuntra till köpbeslut är verkligen en mycket viktig del idag.
)