Jag skulle verkligen inte börja värdera ett bolag som växer kraftigt baserat på innevarande års resultat. Wärtsilä är snarare ganska neutralt prissatt när man tar hänsyn till dess position i en kraftigt växande bransch och den framtida positiva utvecklingen av marginalerna (i energisegmentet är försäljningsmarginalen för utrustningsbeställningar 5 procentenheter bättre än i orderboken för 2025).
Jag förundrades själv över den något dämpade utvecklingen av EPS, men EPS växte ändå tydligt under H1.
Om man tar i beaktande att de genomförda avyttringarna inte längre utspäder resultatet, borde även det höja EPS framöver. Kapaciteten på fabriken är uppenbarligen fullt utnyttjad, så det antar jag är positivt för EPS. God efterfrågan och välfyllda orderböcker torde innebära att produkterna även i fortsättningen ger god marginal. Sammantaget borde det finnas flera faktorer för EPS-tillväxt, då bolaget även med egna ord är mer fokuserat och lönsamt. Japp – visst är detta optimism, och siffrorna kan säkert räknas på mer noggrant.
Wärre kostade 20 € förra sommaren. Köpte du då? Om inte, vore det intressant att höra varför. Vid vilken punkt motiverar förändringen i tillväxt- och marginalprofilen en högre multipel?
Hej @Pauli_Lohi
En fråga/kommentar till dig, eftersom jag inte har hunnit följa varenda rörelse hos Wärre med den noggrannhet jag skulle vilja.
Wärre positionerade sig tidigare endast mot medelstora datacentraler på 50–200 MW, eller så minns jag det. Detta har sannolikt ändrats; åtminstone att döma av resultatmaterialet är positioneringen nu direkt vid turbinsidan och till och med mot gigawatt-datacentraler med en direkt fördel gällande LCOE (Levelized Cost of Energy) och vattenförbrukning. Anser du fortfarande att det rör sig om en tillfällig lösning av “speed to power”-typ, eller kan detta vara en svag signal om en strukturell långsiktig tillväxt/ersättning av turbiner?
Wärtsilä har uppgett att deras “sweet spot” ligger i datacentrer i storleksordningen 50–400 MW. I projekt som är större än så blir den yta som kraftverket kräver betydande. Visserligen är en stor yta i vissa projekt inget problem, vilket vi såg under Q2 med ordern på 790 MW.
Denna resultatsäsong, liksom kommande, kommer att sätta uthålligheten i AI-datacenters tillväxtkurvor och utsikter på prov. En betydande del av aktierna inom AI-sektorn har genomgått en (första) rejäl korrigeringsrörelse, vilket är helt väntat. Eftersom AI i sig inte är en bubbla och utvecklingscykeln är historiskt stark, kan den pågående nedgångsperioden som varat i månader vara, och är sannolikt, ett intressant köpläge för många aktier kopplade till AI-utvecklingen. Varje investerare bör vara intresserad av att utvärdera längden och utvecklingen av AI-investeringscykler, och den nuvarande resultatsäsongen ger en betydande mängd svar om cykelns övergripande status och utsikterna, särskilt gällande datacenterprojekt.
Jag har nedan sammanställt, med hjälp av AI, företag kopplade till Wärtsilä och särskilt energiproduktion för datacenter, vars resultatrapporter ger en tillräckligt heltäckande bild av utvecklingen på kort sikt och investeringarnas hållbarhet. Den slutliga investeringscykelns längd och styrka avgörs naturligtvis av “mega cap”-hyperskalare, så att följa dem är självklart, och deras resultat – och i synnerhet framtidsutsikter – har en betydande marknadspåverkan.
Hittills har ABB (rekordordrar) och svenska Bravida (orderbok +44 %) bekräftat tillväxtutsikterna för datacenterbyggande, precis som Wärtsilä. De rejäla nedgångarna i flera aktiekurser under sommaren ner mot – eller till och med under – de glidande medelvärdena verkar mer som normala säsongsmässiga avkylningar för en uppåtgående trend och ett mellanvalsår, efter en lång period av “frontrunning” och inledande överentusiasm.
I de kommande rapporterna kommer jag bland annat att bevaka: den så kallade turbin- vs. recip-fördröjningen (konkurrenternas leveransköer för gasturbiner har redan sträckt sig in i 2030-talet, vilket bör fortsätta att ge Wärtsilä beställningar så länge megawattkapaciteten förblir ansträngd), tillväxtutsikter för gasturbinmarknaden, betydande “step-ups” i Grid- och Gas Services-kapacitet, efterfrågeutsikter för datacenter och balanseringskraft (balancing power), potentiella ledtider + kapacitetsinvesteringar, tillväxt i orderbok/pipeline för olika företag, kommentarer om belastningstillväxt (load growth), capex-guidningar, nätbegränsningar samt övergången till hybrid/on-site.
Eftersom jag befinner mig i vildmarken är mina möjligheter att göra en mer omfattande kontroll av datum för rapportsläpp och andra siffror begränsade (listan kan därför innehålla felaktigheter). Nedan följer en lista över företag vars utsikter och kursrörelser jag kommer att följa noga under denna resultatsäsong:
Pia intervjuade Wärtsiläs VD Håkan Agnevall angående Q2-rapporten
![]()
Pauli har gjort en analys av Wärtsilä efter Q2.![]()
Orderstockens fyllnadsgrad hos Wärtsilä är ganska hög för de kommande 2–3 åren, och ökande volymer hjälper bolaget att ytterligare stärka sin lönsamhet. Vi ser goda efterfrågedrivkrafter för bolaget på medellång sikt, även om den datacenterdrivna efterfrågan delvis skulle mattas av. Vi höjer rekommendationen till öka (tidigare minska), då värderingen har blivit rimligt attraktiv i takt med kursnedgången och ordertillväxten. Vår riktkurs är 33 euro (tidigare 32,5 €).
Vad var det som orsakade det där fallet på ca -6 % kl. 13:30? Har det skett någon stor försäljning, jag hittade ingen nyhet om det på rak arm. Nåväl, det klarnar väl under dagens lopp.
Konstigt, jag hittade inget svar, så jag lade till lite grann. Tack för tipset. ![]()
Jag visste inte hur jag skulle översätta inlägget på ett vettigt sätt, så jag lägger in en kopia här från tråden “Kurssien hehkuttelu” (Kursuppgångar och eufori).
GE Vernova presenterade precis sin rapport och ligger på -4,3 % i förhandeln. GEV:s vinst per aktie (EPS) sjönk, och Wärtsiläs kursnedgång är med största sannolikhet mekanisk försäljning kopplad till den rapporten. Jag listade igår de aktier som är värda att följa under denna rapportsäsong i relation till Wärtsilä.
EDIT1
Här är en kort sammanfattning med hjälp av AI gällande GE Vernovas resultat:
GE Vernova-resultat
- Revenue: 11,1 miljarder dollar (slog förväntan på 10,73 miljarder dollar), +22 % år över år. Drivet av segmenten Power och Electrification (stark organisk tillväxt).
- Adjusted EPS: 2,47 dollar (missade förväntan på 3,04 dollar) → Detta var huvudorsaken till raset i förhandeln (~8–9 % dipp nämnd i källor).
- Orders: +88 % organiskt till 24,2 miljarder dollar.
- Power: 20 GW ny gaskapacitet → orderstock (backlog) på 116 GW, målet är minst 125 GW till årets slut.
- Electrification: +66 % organiskt till 6,3 miljarder dollar, datacenterordrar >5 miljarder dollar hittills i år (mer än dubbelt så mycket som under hela 2025).
- Guidance höjd: FY2026 revenue 45,5–46,5 miljarder dollar (tidigare 44,5–45,5 miljarder dollar), fritt kassaflöde (FCF) 11,5–12,5 miljarder dollar (stor höjning), EBITDA-marginal oförändrad på 12–14 %.
- Övrigt: FCF Q2 5,1 miljarder dollar (redan mer än under hela 2025). Vindkraftssegmentet var svagt (lägre volymer, förlust).
Sammanfattning av GEV: EPS-miss i resultatet, men operativt starkt (revenue beat, massiv ordermomentum, datacenterdrivet, höjd guidning). Marknaden straffade EPS på kort sikt, men orderstocken (176 miljarder dollar) och AI-datacenter-trenden stöder den långsiktiga resan. VD:n betonade den globala efterfrågan och momentumet.
Den rejäla dippen i GEV-aktien (nu -8 %) samt EPS-missen berodde sannolikt på svagheten inom vindkraft och kostnader, inte på datacenter/Power-sidan. Det komiska med dessa mekaniska försäljningar är att Wärtsilä inte ens har motsvarande vindkraftsexponering. Ska studera GEV:s rapport närmare när jag har tid, men det verkar som att tesen om datacenter-tillväxt inte fick sig någon större törn, så Wärtsiläs sympatidipp orsakad av algoritmer är något onödig. #effektivamarknader
EDIT2
: DEN TOTALA UPPSKATTADE KOSTNADSEFFEKTEN AV GLOBALA TULLAR ÄR CIRKA 100–200 MILJONER DOLLAR ÅR 2026
Som en sidonotering nämnde Wärtsilä igår under sin webcast att tullar i princip inte har någon betydelse alls.
PS. Hela inlägget kunde ha lagts i Wärtsilä-tråden från början, då folk där lär vara intresserade av detta ganska idiotiska tapp.
Skriv under![]()
Wärtsiläs verkställande direktör har köpt aktier i bolaget Wärtsilän toimitusjohtaja tankkasi yhtiön osakkeita | Kauppalehti
Miksu och Pauli diskuterade Wärtsilä med anledning av Q2-resultatet. ![]()
Ämnen:
(00:00) Inledning
(00:16) Positiv rekommendation
(01:35) Mindre affärsverksamheter avyttrade
(02:29) Efterfrågan och lönsamhet inom Energy
(05:22) Utsikter för Marine
(06:14) Situationen i Mellanöstern har inte drabbat Wärtsilä
(06:57) Inga tecken på svaghet i marknaden
(07:48) Nya finansiella mål?
(08:33) Attraktiv värdering
(10:30) Konkurrenssituationen inom datacenter
(11:42) Värdering i förhållande till jämförelsebolag
Ilkka Sinervä har skrivit om Wärtsilä och har i sin text citerat Hannu Angervuo ![]()
Börsveteranen inom kapitalförvaltning Hannu Angervuo understryker att investeringar i kraftverk för datacenter och prognostisering av börskursernas nivå nu kräver en orimligt lång tidshorisont från investerare.
”Risken för investerarna ligger i att leveranserna av de senaste Wärtsilä-ordrarna sträcker sig ända till åren 2030–2031. Det är därför inte förvånande att Wärtsiläs aktiekurs har svängt mer än normalt under innevarande år”, säger Angervuo.
Här är en historisk artikel om Wärtsilä ![]()
Ryktet om Wärtsiläs nya mirakelmotor spred sig, men till en början var kunderna skeptiska.
”Många hade erfarenhet av att tung eldningsolja orsakade problem i motorerna, särskilt med avgasventilerna. De som sålde tungoljemotorer på den tiden sa att motorerna alltid måste startas med diesel och att man först kunde byta till tungolja när lasten var 30 procent”, berättar Vestergren.
Folk kom ända från Asien för att förundras över en motor som gick direkt på tungolja. Till slut blev den japanska skeppsbyggaren Kawasaki Heavy Industries övertygad och beställde en Vasa 32-motor till ett fartyg som de byggde åt det norska rederiet Leif Höegh.
De första Vasa 32-motorerna levererades till fartyg som Kawasaki byggde 1978 och 1979. Samtidigt hade den första oljekrisen redan avslutats och den andra börjat: behovet av motorer som kunde gå på tung eldningsolja var fortfarande enormt.
År 1980 hade den första Vasa 32-motorn varit i drift i ett år. Vestergren reste då tillsammans med andra experter till Singapore för att inspektera dess skick. Resultaten var övertygande: motorn var i gott skick och inga tecken på onormalt slitage kunde observeras.
”Efter detta sålde vi mängder av ytterligare motorer till olika delar av världen”, säger Vestergren.
Wärtsilä levererar kraftverk till Ukraina från Vasa | Österbotten | Yle
Ekonomiskt sett för det inte landet från land till hav, men vi lägger in det här eftersom det är en nyhet som direkt berör Wärtsilä.
I den nyheten talas det om 28,5 miljoner euro i utvecklingsbistånd. Projektets totala värde på 46,5 miljoner euro nämns i utrikesministeriets pressmeddelande:
Det är hur som helst ganska litet (åtminstone tills vidare, kanske följer det mer framöver) i Wärtsiläs skala. För Ukraina är detta en bra sak, och jag har själv tidigare funderat på att Wärtsiläs kraftverk skulle kunna säkra energiförsörjningens driftsäkerhet i Ukraina.


