Befolkning och aktiemarknaden

Det här var intressant. Vi har förlorat det här spelet, grabbar.

2 gillningar

Detta är ett intressant tema och enligt mig inte helt entydigt.

Om man betraktar ekonomisk tillväxt t.ex. genom den klassiska Solow-Swan-modellen y = A(t) x (k*)^a, så kan ekonomin växa absolut (Y - total output) när befolkningen växer, men kapitalets marginalavkastning minskar. Den relativa (y - per capita) outputen växer endast om teknologin (generellt talar man om produktivitet) växer.

Om befolkningen däremot minskar, sker så kallad capital deepening och även kapitaltillväxt (per capita) ökar per capita outputen. Fortfarande behövs dock teknologisk tillväxt för att outputen ska kunna växa.

Enligt klassiska ekonomiska tillväxtmodeller är befolkningsökning alltså inte alls obligatorisk. Levnadsstandarden (per capita output) kan öka även när befolkningen minskar. I både befolkningsökning- och -minskning-scenarier behövs hur som helst produktivitetstillväxt. Dessa tillväxtmodeller är förvisso mycket enkla modeller av ett fenomen som ekonomer fortfarande inte kan förklara särskilt väl.

Ur ett investeringsperspektiv bör man alltså satsa på att lämna de traditionella företagen som baserar sin verksamhet på massa, skala, volym och framför allt allmän marknads-/ekonomisk tillväxt åt sidan, och istället favorisera per capita-värdeskapare (förutom företag som drar nytta av megatrenden åldrande, förstås).

Överlag är det bra att notera i ekonomin att allt är relativt. Visst kommer man även i framtiden att hitta de bästa företagen i S&P500 som bedriver mycket lönsam verksamhet även i en minskande befolkning. Pengars värde är som bekant också en relativ storhet och en tjock aktieportfölj kommer även i fortsättningen att vara en tjock aktieportfölj, även om den till exempel i 2025 års pengar skulle kännas liten.

17 gillningar

Vilket blir allt svårare när befolkningens medelålder stiger. Innovationsförmågan minskar och resurser förbrukas relativt sett mer på vårdarbete. Detta får enligt mig för lite uppmärksamhet i dessa diskussioner; man talar bara om befolkningsantalet när man borde tala om utvecklingen av den produktiva (och konsumerande) befolkningsmängden.

Helt förståeligt, eftersom hela industrialiseringens era från 1700-talet fram till detta årtionde samtidigt har präglats av en ökning av den arbetsföra befolkningen. Linjalmodellerna har fungerat tillräckligt bra, det har inte behövts andra verktyg.

6 gillningar

Men min förståelse är att om man ser på tidigare ekonomisk tillväxt, även ur Solow-modellens perspektiv, så har en stor del kommit från L-tillväxt. Så om man vill uppnå liknande ekonomisk tillväxt i framtiden, bör produktiviteten (TFP) växa avsevärt.

Produktivitetsutvecklingen har däremot försvagats i många länder.

2 gillningar

Sant! T.ex. Solow-Swan-modellen modellerar produktionsfaktorerna som oberoende av varandra. Oberoendet mellan teknologisk utveckling och befolkningstillväxt motsvarar dock inte dagens empiri särskilt väl. En minskande och åldrande befolkning innebär bl.a. 1) färre uppfinnare 2) färre konsumenter → mindre incitament för innovationer 3) mer konservativa konsumtionsvanor 4) mindre risktagande.

Dessutom modellerar tillväxtmodellerna teknologisk utveckling som exponentiell, baserat på att nya innovationer bygger på gamla idéer.

Nyare semi-endogena modeller (t.ex. Jones, 1995) visar att om befolkningstillväxten stannar av eller blir negativ, stannar den teknologiska tillväxten med tiden – och därmed stannar även tillväxten i levnadsstandard (BNP per capita). Detta baseras på antagandet att innovationer kräver en ständigt växande FoU-arbetskraft. Modellen innehåller dock starka antaganden: den tar inte hänsyn till möjligheten att teknik skulle kunna utvecklas autonomt (t.ex. med hjälp av artificiell intelligens), inte heller att kvalitativa förbättringar skulle kunna ersätta en kvantitativ minskning av FoU.

Betoning på ordet tillräckligt. Inte ens under perioder av befolkningstillväxt har man kunnat ge ett entydigt svar på varför olika länder har vuxit på helt olika sätt med samma parametrar i klassiska modeller. T.ex. Sydkorea är ett bra exempel och har, genom att lyfta sig från att vara ett utvecklingsland på 1960-talet, överträffat många andra stater. Skillnader har försökt förklaras med bl.a. institutioner, kultur och geografi.

Nobelpristagaren Acemoglu har konstaterat att vi inte har en ekonomisk tillväxtmodell som på ett hållbart sätt skulle förklara tillväxten i olika regioner och under olika epoker. Och just därför är detta ett intressant ämne, för knappast kommer ens en minskande befolkning att vara ett särskilt entydigt fenomen för tillväxten (eller dess försvagning).

7 gillningar

Ofta argumenteras det mot ekonomiska incitament med att de är ineffektiva eller till och med värdelösa. “I Finland betalas redan barnbidrag och stöd ges till familjer, och trots det föds inga barn. Alltså fungerar inte ekonomiska incitament.” I denna X-tråd presenterar en forskare att ekonomiska incitament fungerar, men att deras skala för närvarande är alldeles för liten för att åstadkomma en vändning. Studien fokuserar på Taiwan.

https://x.com/lymanstoneky/status/1944518013438525854?t=OPg2U2XWxZBRIH-tWF0a_w&s=19

Han kommer fram till att ett stöd på cirka 12-15 000 dollar per barn är tillräckligt för att uppnå en födelsetal på 2,1. En stor siffra, men är det i slutändan mycket? I Finland används 30 000 euro per 80-åring, och till skillnad från äldre kommer födda barn att bära upp samhället i framtiden.

Screenshot_20250720_131421_Files by Google

13 gillningar

Det verkar inte ha funnits någon egentlig forskning bakom detta. Utan påståendet baserades på en bräcklig slutsats från en meta-analys, som sedan extrapolerades.

\u003e From a meta-analysis of pro-natal policies, a 10% household income benefit yields 0.5%-4.1% more births

Fallet Ungern visade att det inte nödvändigtvis förbättras permanent med små ekonomiska satsningar, för att inte tala om att nå runt 2,1.

Jag bad Gemini om en sammanfattning av ämnet.
\u003e ## Ungerns Familjepolitik: Miljarder Forint i Satsningar på Födelsetal – Effekterna Blir Kortvariga
\u003e
\u003e Den ungerska regeringen har under det senaste decenniet satsat kraftigt på en familjepolitik som stöder barnafödande, med ekonomiska incitament som är exceptionellt generösa även internationellt sett. Till en början verkade åtgärderna ha effekt och vände landets födelsetal uppåt, men de senaste åren har den positiva utvecklingen avtagit, och effekternas långsiktiga hållbarhet har ifrågasatts.
\u003e
\u003e ### Hur Stort Var Stödet Ekonomiskt?
\u003e
\u003e Ungerns familjestödssystem är mångfacetterat och dess totala värde per familj kan uppgå till tiotusentals euro. De viktigaste stödformerna är:
\u003e
\u003e * Bostadsstöd (CSOK): Familjer kan få betydande bidrag och mycket förmånliga, statsgaranterade lån för att köpa eller bygga en bostad. Till exempel har en familj med tre barn kunnat få upp till 10 miljoner forint (ca 27 000 euro) i direkt bidrag och ett lån på 15 miljoner forint (ca 40 000 euro). I det nya “CSOK Plusz”-programmet kan lånesummorna uppgå till hela 50 miljoner forint (ca 135 000 euro).
\u003e * Skatteförmåner: Familjernas beskattning lättas avsevärt med antalet barn. I en familj med tre barn kan skatteavdraget vara upp till 99 000 forint (ca 265 euro) per månad. Det mest betydande incitamentet är livslång inkomstskattefrihet för mödrar med minst fyra barn. Denna förmån planeras att utvidgas till att även omfatta mödrar med tre och två barn.
\u003e * Lån och efterskänkning av dem: Unga gifta par kan ansöka om ett “babylån” på upp till 11 miljoner forint (ca 30 000 euro). Återbetalningen av lånet avbryts vid födseln av det första barnet, och lånekapitalet amorteras eller efterskänks helt vid födseln av det andra och tredje barnet.
\u003e * Övriga stöd: Utöver dessa ingår bland annat barnbidrag, barnomsorgsstöd och rabatter på offentliga tjänster i systemet.
\u003e
\u003e Totalt sett har Ungern använt upp till över 5 % av sin bruttonationalprodukt på sin familjepolitik, vilket är en av de högsta siffrorna bland industriländerna.
\u003e
\u003e ### Hur Påverkade Stödet Födelsetalet?
\u003e
\u003e De åtgärder som infördes från och med 2010 verkade till en början mycket effektiva. Ungerns totala fertilitetstal, som var ett av de lägsta i Europa (1,23 barn per kvinna år 2011), vände uppåt markant.
\u003e
\u003e * Kortsiktig effekt: Födelsetalet började stiga och nådde sin topp år 2021, då fertilitetstalet var 1,61. Detta var en betydande förbättring och väckte internationell uppmärksamhet. Antalet äktenskap ökade också och antalet aborter minskade.
\u003e
\u003e ### Kvarstod Effekterna på Lång Sikt?
\u003e
\u003e Trots den initiala entusiasmen har politikens effekter inte visat sig vara hållbara på lång sikt.
\u003e
\u003e * Långsiktig effekt: Efter 2021 har trenden för födelsetalet vänt tillbaka nedåt. År 2023 hade fertilitetstalet återigen sjunkit, och det är inte längre på en uppåtgående bana.
\u003e
\u003e Experter bedömer att stöden sannolikt har påverkat tidpunkten för barnafödande mer än familjernas slutliga barnantal. Med andra ord, par som ändå hade planerat att skaffa barn tidigarelade sitt beslut för att dra nytta av de generösa stöden. Detta skapade en tillfällig födelsetopp, men har inte lett till en permanent förändring i befolkningsutvecklingen.
\u003e
\u003e Även om Ungerns modell delvis har lyckats vända befolkningsutvecklingen tillfälligt, har den ensam inte räckt för att lösa den komplexa utmaningen med sjunkande födelsetal. Avsaknaden av långsiktig effekt visar att ekonomiska incitament endast är en del av pusslet, och att uppnå hållbara resultat skulle kräva mer omfattande samhälleliga förändringar.

Nåväl, en motargumentation beväpnad med AI.

  1. Ungern använde upp till 5% av BNP, en ofattbart stor summa. Ändå bara en fjärdedel av vad beräkningen som presenterades i tweeten skulle vara i Taiwans fall.
  2. Ungerns födelsetal är utmärkt jämfört med andra länder (1.55). Vad skulle det ha varit utan stödpolitiken? Åtminstone har trenden varit bättre än i andra länder. Inom samhällsvetenskap kan man tyvärr inte göra vattentäta experiment, så fullständig säkerhet kan inte uppnås.

Pengar löser inte allt, men jag tror att särskilt diagrammet ovan belyser hur resurser fördelas i dagens samhällen.

6 gillningar

Det stämmer inte. Du borde åtminstone läsa dina egna källor. Eller var det så att du som familjeperson hittade en åsikt som tilltalade dig, så kom du hit för att förkunna den utan att undersöka saken närmare.

image

Och ja, det finns säkert en summa pengar som kan få folket att föröka sig. En annan sak är om man har råd med så stora summor, om det skulle vara kostnadseffektivt och vilka negativa bieffekter det skulle få om människor mutas att föröka sig. Nåväl, kanske välriktat ekonomiskt stöd är en del av lösningen, t.ex. genom att uppmuntra att skaffa det första barnet yngre, så att med lite tur fler barn skulle födas innan kvinnan blir för gammal.

3 gillningar

Detta är en sådan statistisk villfarelse som kan leda diskussionen på villovägar. Man borde inte använda bara en siffra när man undersöker befolkningsutvecklingen.
I Ungern är problemet utvandring av personer under 40 år. Det ohämmade stödet för att skaffa barn har orsakat besparingar och nedskärningar på andra håll. Försämrade förhållanden ökar utvandringen. När kvinnor flyttar ut ur landet stiger den statistiska fertilitetskvoten för de som blir kvar, även om inte fler barn föds än tidigare.
Ekonomin drabbas av dubbel skada. Arbetsföra personer flyttar ut och kvinnor som blir kvar i landet stannar hemma för att ta hand om sina barn.

7 gillningar

Jag står korrigerad, i en annan källa gavs Ungern den siffran för år 2024. Och som ni påpekade, Ungern har många andra utmaningar och dess regering har varit ganska ifrågasatt länge. Enligt min åsikt upphäver dessa fakta dock inte att stöden har haft en födelsehöjande effekt i Ungern.

Detta i just denna diskussion är absurt, till och med tanken på större stöd kritiseras som ineffektiv. OK, i en DCF-modell med 10% diskonto, eller på Bitcoins avkastning nästa år, påverkas inte dramatiskt av en minskning av den arbetsföra befolkningen med 25% per generation, men på lång sikt kan ingen population överleva med så låga födelsetal. Det är också en ganska stor kostnad!

4 gillningar

Ännu mer absurt är det att i länder där minst bidrag betalas för att skaffa barn är födelsetalen högst.

Absolut, ekonomiskt sett är det säkert så, men i praktiken i mindre utvecklade länder har barn ett direkt instrumentellt värde som familjens arbetskraft och “samhället” sträcker sig till att omfatta samma släkt, kanske till och med byn. I sådana samhällen finns det incitament att skaffa barn.

Ur aktiemarknadens synvinkel har dessa samhällen en ganska begränsad betydelse…

3 gillningar

Därför är detta problem så svårt att åtgärda med pengar, eftersom dess vikt som variabel är så liten.

Såvitt jag förstår har nedgången i födelsetalen påverkats av att barn inte längre behövs som familjens arbetskraft, och inte heller som trygghet på ålderdomen tack vare välfärdsstatens tjänster och pensionssystem. Kvinnor har kunnat ta sig bort från spisen och hemmet för att utbilda sig och skapa karriärer, vilket i sin tur minskar födelsetalen. Preventivmedlen har förbättrats, vilket i sin tur sänker födelsetalen. Dessa saker vill man knappast ge upp.

Sociala normer har förstås också förändrats, men hur skulle man kunna vända dessa tillbaka mot en mer familjecentrerad riktning.

Ibland har jag i mitt sinne funderat på radikala lösningar, och ett sätt vore att utvidga värnplikten även till kvinnor, men ge möjlighet att kvitta den genom att föda barn. Kvinnor kan söka sig till frivillig militärtjänst mellan 18 och 29 år. Om en kvinna inte har barn när hon fyller 29, skulle tjänstgöringen (militär- eller civiltjänst) bli obligatorisk. I Finland börjar årskullarna för övrigt bli så små att man under de närmaste åren kommer att behöva överväga kvinnlig värnplikt för att skapa en trovärdig reserv. Med en lösning av denna typ skulle man åtgärda två problem på en gång.

5 gillningar

Det vänder av sig självt när till exempel gammallaestadianerna och muslimerna i Finland ökar i antal medan andra dör ut. Det dröjer ett tag och ingen av oss kommer att vara där för att konstatera samhällets livskraft.

3 gillningar

Svårt att tro att du är seriös.

Alla typer av “gör så här annars”-lösningar för frågor av denna storleksordning är enligt min mening dömda att misslyckas. I ditt förslag glöms det bort att alla inte a) kan b) vill ha barn. Därmed sätter det medborgarna i en ojämlik ställning och/eller tar bort deras självbestämmanderätt i frågan.

Värnplikten är förvisso en skyldighet, liksom skolplikten, men i båda finns det en så kallad gråzon för de mest envisa där man kan kringgå saken om man vill. Trots detta fullgör de flesta, i praktiken hela nationen, båda skyldigheterna utan att klaga. Fortplantning, familjebildning och andra av livets fundament är dock väldigt personliga frågor, och även om försvaret också är viktigt, bör det inte ställas mot dessa fundament, annars minskar dess värde oundvikligen. I nuläget är kvinnors frivilliga militärtjänst en hederssak för dem som väljer den och säger något om personen och dennes värderingar. Detta bör inte förstöras med en “födelseplikt”.

Dessutom, när man granskar länder där sådana bestämmelser eller ens rekommendationer har utfärdats, är de såvitt jag förstår inte vår referensgrupp.

4 gillningar

Detta görs redan nu eftersom män har värnplikt, som måste fullgöras under hot om fängelsestraff. Och inte heller alla män är lämpliga för militärtjänst. Du förstod väl att jag med värnplikt menade att även kvinnor skulle ha möjlighet till civiltjänst. Kvinnor skulle alltså fortfarande vara i en bättre position än män i detta avseende, när alternativet utöver militärtjänst och civiltjänst också skulle vara att börja skaffa barn i en bra barnafödande ålder.

Det skulle vara mycket positivt för Finlands framtid om barnafödande sågs som en medborgarplikt på samma sätt som försvaret av landet. I grund och botten handlar det om en mycket viktigare fråga. Med denna utveckling kommer Finland inte att finnas kvar länge nog för att vara värt att försvara.

Finland med sin barbariska värnplikt har inte riktigt tillhört gruppen av västerländska välfärdsstater tidigare heller.

Det som ytterligare förvärrar situationen är att om det till exempel i diktaturer som Ryssland och Kina inte föds tillräckligt med barn på annat sätt, så kommer födelseplikten sannolikt att införas där någon gång. Då kommer det tynande väst att få en kall match både ekonomiskt och militärt.

15 gillningar

Här finns det verkligen mycket idéer. :bulb: Man skulle kunna lägga till en skattefri “barn tidigt” bonus på tiotusen euro för att få många att nappa.

Detta skulle jämna ut mäns ojämlika ställning gentemot kvinnor (tabu att säga så i Finland) när det gäller värnplikt och samtidigt erkänna kvinnors ojämlika ansvar att skaffa barn.

Detta skulle kunna ge lite stöd både till reserven och till upprätthållandet av en sund befolkningsstruktur. Åtminstone andelen som förblir helt barnlösa skulle kunna minska något.

Om någon gör ett medborgarinitiativ av detta, så skriver jag genast under. :slight_smile: Denna modell borde diskuteras mer i samhället.

4 gillningar

Ge 1,5% eller mer i rabatt på inkomstskatten till föräldrar per barn. Visst, laestadianerna skulle nog fungera med negativ inkomstskatt om barnantalet inte begränsas. Jag vet inte om det skulle vara effektivare än nuvarande barnbidrag. Och en sådan modell skulle nog falla på ojämlikhet igen.

1 gillning

Ett sådant “barnavdrag” användes i kommunalbeskattningen i Finland fram till mitten av 90-talet. I den krisen togs det också bort och barnbidraget fick en nominell höjning.
Samtida personer säger att storfamiljer då i praktiken inte behövde betala kommunalskatt alls.

3 gillningar