Befolkning och aktiemarknaden

I takt med urbaniseringen har många sitt sociala stödnätverk tiotals eller hundratals kilometer bort, vilket gör att till exempel mor- och farföräldrar inte kan hjälpa till med barnomsorgen. Dessutom är det väldigt dyrt att bo i staden, så man har inte råd med flera barn och stora lägenheter. Hela världen urbaniseras.

4 gillningar

Även om världen är global så är den ändå inte homogen. Borde man inte undersöka och dra nytta av skillnaderna mellan länder? Till exempel i Japan eller Sydkorea syns effekterna av en åldrande befolkning i praktiken säkert innan motsvarande sker i Finland. Och även om trenden är densamma världen över, har det i vissa länder skett ännu brantare eller ännu tidigare.

Spontant skulle jag tro att tillverkare av leksaker och barnartiklar inte hör till framtidens vinnare. Dessutom lär bostadsmarknaderna i småstäder, även utanför Finland, vara ganska dystra. Jag kan tänka mig att även efterfrågan på olika typer av hemutrustning kommer att minska, eftersom den äldre befolkningen troligen redan har skaffat soffor, sängar och tv-apparater; även om de ibland behöver förnyas är cykeln sannolikt långsammare än för yrkesarbetande 30-åringar.

Vad skulle då kunna vara på uppgång? Säkert läkemedel och hälsovård åtminstone, samt omsorgssektorn. Vad mer gör framtidens äldre? Ser de på tv hemma eller sitter de på fik? Jag vet inte. Man kan tycka att man med hjälp av kreditkortsdata skulle kunna följa och förutse sådant här.

4 gillningar

Det beror nog på vad man har råd med. Den äldre befolkningens inkomst- och levnadsstandard är ju beroende av den arbetande befolkningens inkomstnivå. Det är från dem pensioner och skatter betalas. Om man har egna investeringar så värmer de inte mycket om företagen lider av brist på arbetskraft och kundantalet ständigt minskar. Detsamma gäller naturligtvis pensionsbolagens investeringar.

Jag menade i mitt inlägg att ekonomin börjar växa från en låg nivå, utan att ta ställning till varifrån arbetstagarna kommer. Det finns dock goda naturresurser och bördiga marker där.

Problemet är att marknaden troligtvis redan kan prisa in de skillnaderna.

Nåväl, jag har sett en text där det ansågs vara ett problem att förmögenheten är koncentrerad hos pensionärer och pensionsbolag och inte cirkulerar. Nu, med den tidigare nämnda logiken att befolkningen börjar minska, förutsätter det dödsfall, varvid förmögenheten övergår i någon annans kontroll. I Kondratieff-cykeln sägs det inte direkt “slösargeneration”, men cykeln är sådan att man först bygger tillväxt genom sådd på våren, sedan kommer tillväxten på sommaren och skörden bärgas på hösten. Den våren och sommaren är på ett sätt två generationers uppbyggnad och sedan kommer den tredje som sätter sprätt på pengarna. När det gäller investeringssidan såg vi nu Mungers bortgång som ett exempel. Någon får hans förmögenhet och hur ska den förvaltas? När stora pengar hamnar i “lämpliga händer” kan de försvinna förvånansvärt snabbt och pengarnas cirkulationshastighet förändras märkligt för ett ögonblick.

I Finland var ökningen av den förväntade livslängden ett stort problem för pensionssystemet tills corona kom och den förväntade livslängden rasade. Nu har det varit tyst om saken.

Här konstaterar jag bara att prognoser slår fel ganska rejält, och även om folkmängden minskar så gör penningmängden inte nödvändigtvis det. Samma pengar samlas bara hos färre. Vad som händer med dem då är det för tidigt att sia om i det här skedet. Själv tror jag dock att de största pengarna fortfarande samlas i de mest lönsamma investeringsobjekten precis som tidigare.

Ja, svårt att ta ställning till vem som har tillräckligt med pengar och vem pengarna hamnar hos. Jag funderar bara rent utav på själva efterfrågan. Jag ser det som att oavsett pengarnas omloppshastighet och fördelning finns det ingen efterfrågan på leksaker om det inte finns barn. På motsvarande sätt finns det oundvikligen efterfrågan på läkemedel och behandlingar som hjälper mot åldersrelaterade besvär. Och om folkmängden sjunker betydligt kommer många bostäder att stå tomma, och jag tror att dessa främst kommer att finnas i glesbygdsområden. etc.

Jag ser det som att förändringar i pengarnas omloppshastighet eller koncentrationen respektive spridningen av förmögenhet påverkar inflationen mer än vilka sektorer efterfrågan riktas mot. Detta har förstås en enorm inverkan på vilken avkastning man kan förvänta sig på investeringar, men jag tror inte att det har särskilt stor betydelse för hur de sektorer jag nämnde presterar i förhållande till resten av marknaden.

Till nästa generations pensionärer. Medellivslängden i västländer ligger runt 80 år, vilket innebär att deras avkommor är omkring 50–60 år gamla när de får arvet. Eller så tillfaller arvet staten om det inte finns några arvingar. Största delen av arvet består av gamla bostäder, och det kommer hela tiden ut fler sådana på marknaden än vad det finns unga som behöver bostad. Ofta dessutom på en annan plats än där behovet finns.

Pensionsbolagens förmögenhet flyttas däremot ingenstans även om en pensionär dör.

1 gillning

När det gäller dessa långsiktiga prognoser måste man komma ihåg att de bara är prognoser. För närvarande har antalet barn sjunkit till oroväckande låga nivåer, men kommer utvecklingen att se likadan ut om 50 år?

Barn är säkert fortfarande önskade, men det ansvar och de kostnader som medföljer är inte lika lockande. Tänk om humanoidrobotar blir billiga och outtröttliga barnvakter, eller om man får betydande skattemässiga morötter från staten när antalet barn ökar. Medicinsk vetenskap gör det redan nu möjligt med familjetillökning i en ålder då man för hundra år sedan som mest förberedde sig för kistan. Denna utveckling lär knappast stanna av.

Jag anser att beslutsfattarna har en viktig roll här i att undanröja hinder för att skaffa barn redan i ung ålder. Samhället skulle kunna vara betydligt mer barnvänligt, och i arbetslivet borde barn inte medföra några kostnader för arbetsgivaren.

16 gillningar

Jag var själv ganska pessimistisk till ämnet, men jag snappade upp samma observation någonstans. Tekniken kan medföra oväntade vändningar i samhället, precis som man sett hittills. Men i väntan på barnvaktsteknik kan det uppstå en utmanande lucka i befolkningspyramiden, åtminstone i vissa länder, när födelsetalen hinner sjunka kraftigt. Om det inte påverkar aktiekurserna direkt, så höjer det åtminstone inflationen när priset på arbete rusar i höjden i takt med att arbetskraften minskar.

3 gillningar

Om vi tänker oss att vändningen sker om 50 år, hinner det födas ungefär två årskullar som är hälften så stora som de tidigare. Fruktsamhetstalet avrundat till ca 1,0. Först halveras antalet barn och sedan halveras den halvan. Det innebär att det vid den tidpunkten bara finns en fjärdedel så många kvinnor i fertil ålder som det finns nu. De som är i fertil ålder nu skulle vara pensionärer om 50 år och till antalet alltså en fyra gånger så stor grupp jämfört med dem i fertil ålder.

Ekvationen gör det inte på något sätt möjligt för kvinnor att kunna vara borta från arbetslivet för att föda/sköta barn ens i den utsträckning som är möjlig nu.

Om barnen skulle skickas direkt från förlossningsavdelningen till robotars vård medan mödrar och fäder håller igång samhällen och industri, hur skulle dessa barn då vara som vuxna?

5 gillningar

Precis. Till exempel Sydkorea kan inte längre på något sätt undvika en fruktansvärd katastrof.

2 gillningar

I sin bok Empty Planet (som redan är runt fem år gammal) går Bricker och Ibbitson igenom befolkningsstatistik och intervjuar experter världen över, och landar i slutsatsen att även FN:s befolkningsprognosers scenario för låg tillväxt är för optimistiskt, och att befolkningen i själva verket snart kommer att krympa snabbt nästan överallt, bortsett från ett fåtal afrikanska länder som Benin. Enligt vad jag minns förutspår de åtminstone följande:

  • Den nedåtgående trenden är så kraftig och global att den inte längre realistiskt kan vändas.

  • Vi lever nu i “det andra amerikanska århundradet”, och de demografiska trenderna gynnar USA. Den motsatta utvecklingen i Kina leder till att USA:s folkmängd år 2100 är 450 miljoner och Kinas 560 miljoner.

  • Migrationen från Afrika (och Mellanöstern) till Europa fortsätter att vara betydande i omfattning, men den avtar när den ekonomiska klyftan mellan kontinenterna minskar (i takt med att Afrika växer och Europa samtidigt stagnerar) och andelen unga i ursprungsländerna sjunker.

  • Västländerna tvingas välja mellan “kanadisering” (hög invandring, förlust av den nationella identiteten) och att förtvina. De flesta väljer det senare.

Författarna anser att fastigheter i området kring Lagos är ett lockande investeringsobjekt, men i övrigt märks inget investeringsperspektiv i boken.

Att sia är som bekant svårt, men här har man åtminstone försökt modellera framtiden på ett datadrivet sätt.

15 gillningar

https://www.cnbc.com/2024/06/05/diamond-industry-in-trouble-as-lab-grown-gemstones-tank-prices-further.html

CNBC:s nyhet om diamantindustrins problem från i morse. Jag citerar ett stycke som passar för den här tråden:

"Efterfrågan på diamanter har minskat i takt med att dess lockelse bleknar på en viktig konsumentmarknad: Kina.

Minskande giftermålsfrekvenser samt guldets och laboratorieodlade ädelstenars ökande popularitet drev alla ner den kinesiska efterfrågan på diamanter"

Diamantsmycken förknippas med giftermålsplaner, och när sådana planer saknas blir diamantsmyckena kvar i guldbutiken och man köper en guldkedja tjock som ett kvastskaft till sig själv.
Äktenskap är i sin tur ett tecken på planer på att skaffa barn i den delen av världen.

3 gillningar

Sveriges befolkning växer med 15 %. Pengarna dit alltså. Citat:

“Sverige har gynnats av en strukturell fördel. Från 2007 till slutet av förra året växte Sveriges befolkning med 15 procent. Finlands motsvarande siffra är sex procent. Tumregel: befolkningstillväxt stöder vanligtvis BNP-tillväxt.”

5 gillningar

Jobs report May 2024: U.S. job gains totaled 272,000 in May (cnbc.com)

Där trillade det in stark arbetsmarknadsdata igen. Fler lediga jobb har skapats än väntat.
Här är på motsvarande sätt kurvan för antalet personer i arbetsför ålder i USA:

Infra-Annual Labor Statistics: Working-Age Population Total: From 15 to 64 Years for United States (LFWA64TTUSM647S) | FRED | St. Louis Fed (stlouisfed.org)

Den växer inte, trots att de lockar till sig unga och pigga förmågor från världens alla hörn. Faktum är att antalet personer i arbetsför ålder har minskat något sedan i höstas, det vill säga med ungefär en halv miljon människor.

När antalet lediga jobb ökar och befolkningen i arbetsför ålder minskar, så skulle jag vilja påstå att det begränsar den ekonomiska tillväxten. Hur ska man flytta mikrochipsproduktion från Taiwan eller biltillverkning från Kina till USA om det inte finns folk som kan göra jobbet?

2 gillningar

Nu är det bara att låta AI fixa de där jobben snabbt också. Hype finns det ju i alla fall gott om?

Jag stötte på några intressanta kommentarer på X.

Berezin påpekar att JOLTS inte ersätter tillsatta tjänster och att det vid något tillfälle kommer att börja synas och märkas.
https://x.com/peterberezinbca/status/1799092923327246377?s=46&t=2ioRmPR9E06CY7pIWMMRqA

IMG_4502

Men under tweeten finns en notering om att arbetslöshetsgraden steg eftersom en del av de jobben tillsattes av immigranter. Invandringen minskar och kan kollapsa under Trumps mandatperiod. Det blir en svår nöt att knäcka för Fed när löneinflationen skenar.

I en annan tråd diskuterades det varför två olika undersökningar ger olika bilder av arbetsmarknaden. BLS rapporterar om 270K nya jobb, medan hushållsundersökningen (household survey) rapporterar om en förlust på 400K jobb.

https://x.com/schuldensuehner/status/1799061760718332006s=46&t=2ioRmPR9E06CY7pIWMMRqA

IMG_4501

Olaglig invandring, pikar någon under. Dessa har ju alltid diffat lite.

7 gillningar

Antalet barn sjönk för första gången under en miljon – så påverkar det även din vardag | Birkaland | Yle

En massa blaj om en sak som säkert är välbekant skåpmat för dem som läst den här tråden så här långt, men en punkt som man kanske inte kommer att tänka på:

“Berg säger att ju färre barn det finns, desto mindre motivation har politikerna att investera i nativiteten.”

Man kan även utvidga det som så, att ju färre barnfamiljer det finns bland väljarna, desto mindre lönar det sig att fiska efter deras röster. Det är ingen idé att lova pengar till stöd för barnfamiljer när samma pengar till äldreomsorgen ger fler röster.

15 gillningar

Enligt detta innebär skillnaden mellan olika födelseprognoser en årlig skillnad på cirka 0,3 procentenheter i BNP-tillväxten:

2 gillningar