“SEB sänker Tokmanni till behåll (köp), riktkurs 6,50 euro (10)”
OP ligger kvar på minska och sänker riktkursen från 8 euro till 7 euro.
“SEB sänker Tokmanni till behåll (köp), riktkurs 6,50 euro (10)”
OP ligger kvar på minska och sänker riktkursen från 8 euro till 7 euro.
Rusta har ganska stora trädgårdsavdelningar, så i det avseendet är konkurrensen med Tokmanni förmodligen betydande.
Hur pass omfattande är egentligen trädgårdsdelen hos Dollarstore?
Den nya ledningens raska reformer (kostnadsökningar) bromsas av att Tokmannis skuldsättning faktiskt ligger nära kovenantgränserna, vilka om de bryts skulle tvinga bolaget att omförhandla sin finansiering (dvs. räntekostnaderna stiger el. dyl.).
Risken för en större nyemission skulle kunna bli aktuell i det skedet om Dollarstores goodwill skulle skrivas ner i sin helhet. I övrigt är skuldsituationen hanterbar för finansdirektören. Förutsatt att det operativa resultatet förblir ungefär på nuvarande nivå.
DS:s kärnkund har historiskt sett varit en mindre bemedlad konsument som köper produkter i låga prislägen. Dessa produkter för 1–5 euro har tagits bort ur sortimentet, vilket uppenbarligen har påverkat kundantalet. I stället har man tagit in Tokmannis egna märkesvaror (private label), vars snittpris överstiger dessa 1–5 euro. Samtidigt går det bra för konkurrenterna. Till exempel Rusta uppfattas som en säljare av mycket prisvärda produkter. Även ÖoB:s konceptförändring ser ut att ha fungerat, då resultatet har stabiliserats och LFL-kunderna (jämförbara enheter) ökade under Q1. Dollarstore växte kraftigt före Tokmanni (se bild nedan).
Jag vill understryka att dessa pilotbutiker är nya butiker som har öppnats på nya orter. Det är enligt min mening inte en indikation på att detta nya sortiment (som har fungerat i pilotbutikerna) automatiskt skulle fungera även i de gamla butikerna, där kärnkunderna har minskat sina inköp på sistone på grund av de förändringar Tokmanni gjort. Även konkurrenternas goda utveckling kan ha en inverkan på den negativa utvecklingen i jämförbara butiker. Genomsnittskorgen växer säkert i och med förändringen när butiken fylls med dyrare produkter, men det centrala är utvecklingen av kundantalet!
De operativa kostnaderna för SPAR-butikerna torde inte ha ökat avsevärt, då det rör sig om butiker som redan tidigare fungerat som färskvarubutiker. Säkert har man vid rusningstoppar tvingats utöka kassapersonalen, men detta är i viss mån skalbart då mängden övrig butikspersonal inte behöver öka i takt med försäljningen? Rautiainen blev intervjuad av oss gällande just SPAR-expansionen, vilket kan ses här.
Denna tillväxt för egna märkesvaror (PL) och utvecklingen av bruttomarginalen har varit ett evigt problem för Tokmanni även i Finland. Jag har inte fått något entydigt svar från bolaget på detta, men i praktiken innebär det att de euro man fått från PL:s högre marginaler och deras tillväxt har runnit ut till kunderna i form av lägre priser. Givetvis medför inköpsorganisationen extra kostnader, men jag vill tro att kostnaderna här inte har stigit i takt med antalet artiklar. Puuilo är ett exempel på hur PL-tillväxten även har letat sig ner till resultatet (bruttomarginalen).
Jag betonar att andelen av tillväxten inom livsmedelsförsäljningen hittills har varit mycket liten i förhållande till Tokmannis storlek. Fem butiker som tidigare sålde färskvaror har nu konverterats till SPAR. I framtiden är dock den trend du presenterar högst aktuell.
I butikerna har produktutbudet enligt min uppfattning legat kvar kring 30 000 under en lång tid. I nätbutiken kan det ha skett förändringar i antalet artiklar, men detta beror på dropshipping.
Finland utgör merparten av det övriga segmentet. Där finns också viss onlineförsäljning, men även den är liten. https://www.asiakastieto.fi/yritykset/fi/rusta-finland-oy/07504666/taloustiedot
Har det kommit någon fakta från företagets sida gällande de faktiska effekterna av Tokmanni Klubi-tramset? Majoriteten av Tokmannis traditionella kunder tillhör trots allt inte den (ålders)grupp som är mest entusiastiska över tekniskt finlir.
Själv ser jag åtminstone Klubi-grejen som något negativt när jag bläddrar i Tokmannis traditionellt sett bra reklamblad. Om något verkar vara ett bra erbjudande, så gäller det bara för Klubi-medlemmar. Den antipati det orsakar gör att man hoppar över shoppingturen. Idén med att locka kunder med erbjudanden fungerar därmed helt tvärtom. Enligt min mening borde Klubi-erbjudandena separeras helt från den normala marknadsföringen till en egen kanal.
Om Tokmanni-klubben har över tre miljoner medlemmar, så tillhör majoriteten klubben och oavsett åldersfördelning använder en betydande del även mobilappen.
Jag anser å andra sidan att man bör agera på det sätt som är mest effektivt ur ett marknadsföringsperspektiv. På precis samma sätt annonserar till exempel K-Group eller Lidl om mobilförmåner i sina tidningar eller TV-reklam.
Ur företagets synvinkel är det bra att kunna styra människor till att bli användare av mobilapparna. Genom dem kan man erbjuda reklam på ett kostnadseffektivt och personligt sätt. Dessutom kan appar utnyttjas bredare för kommersiellt bruk, vilket vi ser i form av olika kedjors partnererbjudanden och liknande.