I en svensk motsvarighet till “Kauppalehti” finns en artikel om Tokmanni.
Rubriken fritt översatt via Google Translate:
“Tokmanni: Billig aktör till billigt pris. Det finska lågprisföretaget Tokmanni har stött på större ekonomiska problem än vad företaget självt förutspådde. I detta avseende förväntas marknaden förbättras. Den större frågan är om företaget kommer att lyckas med sina kontinuerliga expansionsplaner på den svenska marknaden”
Tyvärr blev artikeln oläst på grund av mina mycket rostiga gymnasiesvenskkunskaper.. Jag kollade snabbt tidningens prognoser för omsättning och resultat och tyckte mig märka att Inderes har mer optimistiska prognoser.
Edit: Jaha, den här artikeln var fortfarande läsbar för alla under dagen finsk tid, men nu har den hamnat bakom en betalvägg. Kan svedarna ha märkt att det var överraskande många klick → lägger vi den bakom en vägg?
“Prissättningen var vild och det fanns ständigt undantag, där kassorna inte hängde med.”
Detta har jag stött på ganska ofta när jag handlar på Tokmanni och det är ingen fördel för Tokmanni, inte heller för kunden, men av någon anledning åtgärdas inte problemet, trots att det kostar Tokmanni tydliga €-förluster.
Kassakön stannar, en utredningsrunda börjar, erbjudandebladet bläddras igenom och avdelningar rings upp. Som bäst förvandlas ett par minuters kassarbete till +10 minuters velande och kunderna börjar bli irriterade.
Prissättning och uppdatering av erbjudanden är ett processproblem som kan åtgärdas – däremot är chefernas inkompetens eller till och med deltagande i mobbning, som nämns i artikeln, ganska alarmerande för företagets image och företagskultur. Särskilt om den EVP, HR-chef som ansvarar för ärendet undviker att tala om det.
Herr Tokmanni verkar vara en karsk förhandlare, Fru inkompetent om det beteende som beskrivs i artikeln har fått fortsätta i åratal.
Det låter som vilket låglönejobb som helst, särskilt inom en kvinnodominerad bransch. Tyvärr. Förmännen kommer från de anställdas led och där syns säkert hierarkin bland de uppkomna klickarna och gamla misstänksamheter.
Snabb reaktion från VD:n. Låt oss hoppas att de verkligen tar tag i problemen, så kommer det säkert att synas i resultatet när personalens angelägenheter är i ordning.
Det luktar dock lite som att nyheten mjukas upp för börsens skull, så att man inte ska bli nervös här för “onödigt”.
Prissättning med papperslappar på hyllorna är väl inte modernt längre.
För denna typ av snabbcyklisk lågprishandel passar elektroniska prisetiketter. Marknadsföringen kan fritt justera kampanjpriser utan massiv organisering för att placera ut prisetiketter.
Självklart måste kopplingen till kassasystemet vara sömlös.
Ja, samma problem finns förmodligen i alla stora kedjor vars butiker inte är entreprenörsdrivna. Puuilo, Lidl, Rusta osv. Saken överdrivs lätt när anställda som av en eller annan anledning har sagts upp kommer fram på grund av sin bitterhet. Det är också väldigt butiksspecifikt. Jag har själv träffat helt okej säljare på Tokmanni som till och med hälsar på kunderna.
Tokmanni diskuteras fortfarande. Jag ville som jämförelse lyfta fram de kedjor där det inte finns en värd på plats. Jag har själv fått både bra och dålig service från Tokmanni, från Lidl mer dålig eftersom personalen ofta byts ut, men också bra. Det beror på personen i kassan eller liknande. Jag klagade en gång på Puuilos service till en högre instans och de medgav att de hade misslyckats med rekryteringen. Kedjorna kan naturligtvis bara berömma sina egna i offentligheten. Dessa spårar så lätt ur när någon tar upp det offentligt.
Från Tokmanni i min egen by har jag observerat att det oftast bara finns en säljare vid kassan, även om kön är lång. Det finns visserligen mer personal på plats, men de flesta håller på att fylla på hyllor eller liknande. Vid kassan finns även Veikkaus tjänster, och de tar ofta mycket tid. En lång kassakö ger inte ett särskilt gott intryck till kunderna.
På sistone har många varor flyttats till olika platser i butiken, kan det ha att göra med att Spars livsmedelsavdelning kommer?
Nåja, gamle herr “Tokmanni” kommenterar: “Har Tokmanni nu övergått till en hård marknadsekonomi, där den sista pressen sker på personalens bekostnad? Vi hade en sådan tanke att det ska vara trevligt att komma till jobbet varje morgon. Man måste ha arbetsglädjen.”
Kyösti är den absolut sista att prata om att respektera anställda överhuvudtaget. När han var en betydande influerare i företaget beslutades det bland annat, helt utan förvarning, att fördröja löneutbetalningen med ett par veckor:
På senare tid har Kyösti också bland annat föreslagit att anställda skulle göra en dagsverke-dag, vars intäkter skulle gå till staten. Samtidigt har han förstås klagat på sin egen beskattning.
Det är förstås också tydligt att det är ganska taktlöst beteende att gnälla över företagets nuvarande situation som en före detta chef/ägare. Men det passar förstås Kyöstis sätt att skälla.
Ps. Bra drag av Rautiainen att ringa till Radio Rocks direktsändning.
Iltalehti började skriva om Tokmannis personal och fortsatte sedan själv med rubriken Tokmanni-skandalen växer…de startade och blåste upp det själva…och sedan hade Kakkonen (jag vet inte om personalen var glad då?) grävts fram för att kommentera…ganska systematiskt sökande och uppblåsande av en skandal i en fråga som, åtminstone baserat på min närmaste krets erfarenheter, förekommer på flera handelsplatser även på andra ställen än Tokmanni…och genom mitt eget arbete en bredare observation att människor mår dåligt på arbetsplatser inom många olika branscher. Frågan uppstår om någon systematiskt försöker smutskasta Tokmanni via Iltalehti..borde man starta en SKANDAL om den saken? …
Det är bara en fråga om att personalresurserna har pressats till ett absolut minimum och till och med under det. För bara 2-3 år sedan fanns det en avdelningsansvarig på plats på varje avdelning (kläder, järnvaror), som visserligen mest fyllde på hyllor, men som kunden vid behov kunde fråga.
Man kunde också få personal till servicepunkten om man till exempel ville returnera en produkt, nu hanteras returer endast via kassan och det finns ingen extra personal. Nu finns det ingen annan personal i hela butiken än kassapersonal, hyllfyllarna är studenter och vet ingenting om någonting.
Jag kan tänka mig att arbetsbördan är ganska stor om kassapersonalen (som nästan alltid bara är en) sköter kassan och försäljningen, kundreturer, stavar telefonnummer från stamkundskortet, korrigerar prisfel (som är vanliga nuförtiden), och även kundsupport vid sidan av kassahanteringen.
Tre Tokmanni inom 5 km från min bostad.
Dessutom har priserna stigit, tidigare fanns det alltid något prisvärt att köpa, nu tittade jag på rödmärkta rabatterade produkter i en korg, det var en Philips 3000-serie rakapparat (alltså nästan den billigaste serien) på rea för 69€, när jag kollade det allmänna prisnivån med telefonen var Cittari och Prismas normalpris för samma produkt 59€. Prisvärda är de, och endast de, produkter som finns i reklambladet, allt annat är dyrare än hos konkurrenterna. Dem hämtar jag ibland som en specifik sökning, men annars lönar det sig inte längre att vandra runt i butiken.
Jag tycker att manliga kunder till stor del har försvunnit (till Puuilo?) och kvinnor köper krimskrams och hushållsartiklar i små inköp. På fiske- och bilavdelningarna etc. syns aldrig kunder.
Butiksspecifikt. När jag själv hämtar paket från nätbutiken på min närliggande Tokmanni, ringer kassan ganska ofta till en annan anställd för att hantera ärendet.
Lyckligtvis lär sig allt fler att använda QR-koder. Till och med “kalevit” (gubbarna), eftersom Lidls applikation senast har tvingat dem att anamma moderna arbetssätt.
Jag hittade snabbt en liknande modell i alla butiker du nämnde, och i varje butik är priset praktiskt taget detsamma:
Det här är ju redan ganska mycket smutskastning mot hela Tokmanni, helt otroligt.
Visst hör man om sådana här mobbningsfall och skvaller bakom ryggen från t.ex. en P-kedja också, men jag tänker inte börja smutskasta den kedjan när jag inte har egen erfarenhet. Men så här har bekanta (kvinnor) berättat om den aktuella butikskedjan, för kvinna, varg du vet… Alla förstår att det här problemet inte bara finns hos Tokmanni, men det är lätt att smutskasta på uppdrag av någon part.
I mina ögon ganska märkliga reaktioner på “uppståndelsen”. Även om det är förståeligt att Iltalehtis rapportering om Tokmanni kan verka ensidig, är det viktigt att skilja på mediekritik och det faktiska problemet som behandlas. Iltalehtis första publicering baserades såvitt jag förstår på myndighetshandlingar, alltså en ganska pålitlig källa. Syftet var säkert inte att svartmåla företaget, utan att lyfta fram strukturella problem som borde åtgärdas. Självklart, när artikeln fick klick, har anställda, VD:n och Kyösti hörts. Jag tycker att ganska mångsidiga synpunkter har presenterats.
Dessutom tar argumentet att liknande problem kan förekomma i andra butikskedjor inte bort det faktum att i Tokmannis fall förtjänar dessa problem uppmärksamhet och eventuellt korrigerande åtgärder. @Pieni_siivu lyfte fram väl att liknande feedback inte har hörts från konkurrenter, nästan tvärtom. Det kan visserligen bara vara en tidsfråga innan vi hör samma sak från andra håll, men tills dess är sådant snack bara onödig spekulation.
Förhoppningsvis kan Tokmannis kultur förändras. Det är till förmån för de anställda, men samtidigt även för investerarna. Motiverade och välledda anställda är en konkurrensfördel.
