Vi lever i intressanta tider. När Stegra-projektet är färdigt kommer det att förändra stålmarknaden avsevärt. Fabrikens kapacitet är 5 miljoner ton stål. Lika mycket som den nya gröna stålfabriken i Luleå och Raahe tillsammans.
Kostnadsmässigt kommer Luleå säkert att hålla budgeten (4,5 miljarder euro), eftersom Stegras dubbelt större fabrik nu har slukat 6,5 miljarder och ytterligare 1 miljard behövs/söks. (Enligt FT behövs 2 miljarder)
Men det blir inte mycket över av Luleås budget på 4,5 miljarder.
Passar förvisso inte skuldrädda, snart är SSAB:s mäktiga kassa bara ett minne blott. Inte undra på att de tyska stålföretagen fick kalla fötter. Finns det marknad för en sådan ökning av stålproduktionen i Norden, stålföretag i Centraleuropa måste nog läggas ner för att ekvationen ska fungera.
Det vore nog bra om SSAB och Stegra hittade varandra, annars kan den tillfälliga konkurrensen bli för stor.
Jag har inte riktigt följt Stegra, men jag skulle ändå säga att det fortfarande är en lång och osäker väg framför oss.
Om dock 5 miljoner ton (+ 2,5 miljoner ton från SSAB) så småningom kommer ut på marknaden, så är det nog så att vid den tidpunkten måste efterfrågan på “grönt stål” tränga undan traditionellt stål. Det återstår att se vilken premie man får för det då.
SSAB:s kassa kommer visserligen att smälta under de kommande åren, å andra sidan gör de helt rätt drag och investerar mer mot specialisering
Användningen av grönt stål är ren politik och denna nyhet är också kopplad till det. Citat: ”Enligt den lagändring som kommissionen presenterade på tisdagen skulle europeiska biltillverkare kunna fortsätta produktionen av förbränningsmotorbilar till 10 procent av 2021 års utsläppsnivåer, om de till exempel använder ”grönt stål” vid tillverkningen av fordon.”
Om detta kommissionsförslag går igenom, är det inte en lotterivinst, eller åtminstone en naturvinstlott, för SSAB. Överlag verkar det vara ett förnuftigt drag.
Detta förslag kommer att styra säker efterfrågan till SSAB åtminstone på kort sikt, förutsatt att “grönt stål” definieras strikt, vilket innebär att få konkurrenter ännu kan delta.
Det kommer att vara billigare för biltillverkare att använda SSAB:s gröna stål än att betala böter. På längre sikt kommer konkurrenterna naturligtvis att komma till samma fiskevatten, vilket inte alls är en dålig sak ur klimatsynpunkt.
Tyska biltillverkare har själva lobbat för kopplingen mellan grönt stål och utsläppsminskningar, vilket är värt att notera. De är förmodligen mycket nöjda med detta förslag.
En punkt i förslaget var också “made in EU”, vilket är ett verktyg mot billig import från Kina (även om det skulle vara grönt stål någon gång i framtiden).
Det ska bli intressant att se hur SSAB kommenterar detta beslut, det kommer nog att behandlas senast i samband med delårsrapporten. Ur aktieägarens synvinkel är detta i bästa fall en protektionistisk inkomstöverföring från biltillverkare till producenter av grönt stål.
Nyckeltal för fjärde kvartalet:
Omsättningen var 22 106 (23 615) milj. svenska kronor
Rörelseresultatet var 756 (487) milj. kronor
Resultat per aktie var 0,44 (0,48) kronor
Nettokassan var 11,6 (17,8) mrd. kronor
Nyckeltal för helåret:
Omsättningen var 96 220 (103 418) milj. svenska kronor
Rörelseresultatet var 6 116 (7 860) milj. kronor
Resultat per aktie var 4,92 (6,54) kronor
Nettokassan var 11,6 (17,8) mrd. kronor
Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 (2,60) kronor per aktie för 2025.
Själv ser jag dock att riskerna är förhöjda för i år och det behövs en betydande förbättring för att nå EPS-förväntningen (~7,9 SEK).
VD:n målade upp en bild av en möjligen till och med snabb marknadstillväxt, och var överlag optimistisk gällande tillväxten för 2026. CBAM och EU:s importskydd tros pressa upp priserna (ligger kanske till och med bakom de senaste månadernas kursuppgångar?). Vilken storleksordning det rör sig om fick man ingen vidare tydlig bild av. AI uppskattar i bästa scenario 4 miljarder SEK i EBITDA per år, men alla kan nog prompta fram det tal de vill ha.
Hur som helst bör man förmodligen leverera EBIT-kvartal på cirka 3 miljarder SEK under Q1 och Q2, då det är stora underhållsstopp i Q3 och Q4, om man ska nå prognoserna.
På längre sikt, om man litar på bolagets guidning om 23 miljarder SEK i EBITDA efter 2030, skulle EPS antagligen vara ca 15 SEK. Utifrån det kan man sedan räkna ut aktiens möjliga pris med valfria multiplar.