Tja-a. Jag tänker på detta lite indirekt, det vill säga om man tittar på vad “de stora pojkarna” gör, så verkar till exempel Google på sistone ha blivit en del intresserade av neutrala atomer. De har naturligtvis hållit på med supraledande kvantbitar (qubits) ganska länge nu, så de har samlat på sig en hel del insikt därifrån.
Google decides to study calculation based on cold atoms
They had already invested in QuEra in 2025. It’s still very intriguing. Does this mean that they encounter difficulties with superconducting qubits? To get into cold atoms, they have recruited a Colorado-based associate professor of quantum physics at JILA, Adam M. Kaufman. He collaborated with the cold atoms teams in Innsbruck including Hannes Pichler, whom I met there in July 2025.
källa:
Uppenbarligen håller Google också på att byta från transmon-kvantbitar till fluxonium-kvantbitar.
There is a pattern here with three manufacturers abandoning a qubit sub-stream to buy a competitor from another sub-stream:
- IonQ/Oxford Ionics: we move from laser qubit control to microwave control.
- Google/Atlantic Quantum => from transmon to fluxonium, but this transition will take time.
- D-Wave/QCI: fluxonium to dual rail.
källa:
IQM har hittills också hållit på med transmon-kvantbitar:
Vad betyder detta i praktiken? Fråga inte mig, jag har inte den blekaste aning. Vad jag dock vet är att det grundläggande problemet med supraledande kvantbitar kommer att vara att skala upp antalet kvantbitar. Snabba är de ju förvisso, det är inte det…
“Ljuskronorna” (kattokruunut) blir myyycket mer komplexa och dyrare i framtiden, varvid felkänsligheten ökar.
Min egen gissning är att den vinnande teknologin inte kommer att hittas bland supraledande kvantbitar… (hårdvarans prisnivå, skalbarhet, uppgraderbarhet, storlek, etc.)