Det verkar som att den nuvarande nedgången gäller hela försäkringsbranschen. Oron för AI-disruption har nu spridit sig även dit. Jag kan inte själv bedöma i vilken utsträckning detta är befogat.
Jag är inte så förtjust i Sampos nya vinstutdelningspolicy. Som pensionär skulle jag vilja ha ett stabilt och rikligt utdelningsflöde från mina investeringar, och det var ju precis vad Sampo erbjöd under Nalles tid, tack för det. Jag återinvesterar inte längre mina utdelningar i Sampo, utan strävar efter att hitta bättre utdelningsbetalare i framtiden. Vid nuvarande kurs är utdelningen på 1,36 € bara knappa 4 %, alltså inget särskilt imponerande. Jag förstår förstås logiken bakom återköp av egna aktier, men det har också slösat bort enorma mängder av ägarnas pengar, särskilt om företaget stöter på motgångar, vilket händer alla förr eller senare. Hur syns till exempel Nokias historiska återköp i dess nuvarande kurs?
Kommer Sampo att AI-disrupteras?
Sampo, Tryg, Allianz, Axa, Zuricher, Aviva etc. Kurserna för de europeiska försäkringsjättarna är i en rejäl utförsbacke även idag. En liten nyhet om Lemonade och spekulationer kring AI:s effekter startade en nedåtgående spiral för hela branschen. En bransch som fram till nu har betraktats som ett fäste för stabilitet.
Som en fortsättning på dagens AI-disruption i @Verneri_Pulkkinens kvart, här är några tankar om utsikterna för försäkringsbranschen i allmänhet och Sampo i synnerhet:
För Sampo och de flesta försäkringsbolag är digitalisering och AI verkligen inget nytt. Till exempel har Sampo plöjt ner ungefär en miljard i dessa system under de senaste åren. Ändå har inte alla bolag i branschen kommit lika långt i övergången till den digitala världen, och det kan uppstå “offer” med tiden när skillnaderna i AI-drivna produktivitetsvinster mellan bolagen blir tydliga.
En av de mest betydande AI-effekterna för försäkringsbranschen är marknadspsykologisk. Redan spekulationerna om en AI-omställning har tydligt ökat osäkerheten och minskat branschbolagens tidigare trumfkort: stabilitet och förutsägbarhet. Och delvis tack vare just dessa egenskaper har bolagens multiplar och värderingar varit höga. Det kan hända att en del av dessa multiplar redan har “AI-disrupterats”, även om det knappast är avgörande baserat på nuvarande information.
Detta är dock inte nödvändigtvis enbart negativt för ägarna. Även om utdelningarna kvarstår, höjer Sampo de facto återköpen av egna aktier i sin vinstutdelningspolicy åtminstone något, i enlighet med vad som meddelades i samband med den senaste delårsrapporten. Återköp som görs till ett lägre pris är mer lönsamma för ägarna.
En annan osäkerhetsfaktor kan ligga i framtiden. För Sampos ägare är den brittiska försäkringsmarknaden med Hastings bekant som en digital basar där prissättning dominerar. Den nordiska “rationella” försäkringsmarknaden – om än minst lika digitaliserad – bygger på kundlojalitet och högkvalitativa kundrelationer. Skulle AI-vågen med dess agenter på något sätt och vid någon tidpunkt kunna skaka om konsumentbeteendet på Sampos huvudmarknad? På ett sätt som vi ännu inte kan överblicka idag?
Å andra sidan är försäkringsbolag om några vana vid att hantera stora datamängder. Och det är just här som AI:s produktivitetsvinster blir som tydligast, särskilt i takt med att systemen utvecklas. För att boosta underwriting-resultatet fungerar AI som en turboladdare.
Framväxten av så kallade Insurtech-bolag, som effektiviserar försäkringsbolagens verksamhet, är ett bra exempel på detta. Till exempel har ZestyAI Lemonade och Berkshire Hathaways försäkringar som kunder. (Förresten, vilket bolag använder Sampo för detta @Mirko_Sampo_IR ?)
Allt som allt påminner AI-spekulationerna i försäkringsbranschen om uppståndelsen kring “Fintech kommer och äter upp de traditionella bankerna” för några år sedan. Vad har hänt? Det finns gott om fintech-bolag, men branschens stora jättar – som Santander, JPMorgan, Nordea – mår bättre än någonsin. Mellan de stora bankerna, som skickligt utnyttjar skalfördelar och datamängder + dyra AI-system, och de smidiga, ofta helt nätbaserade fintech-bolagen, har medelstora och legacy-präglade aktörer hamnat i kläm.
Min gissning är att detsamma kommer att hända i försäkringsbranschen. Sampo har en stark position i detta AI-disruptionslopp, men det gäller att hålla ett högt tempo i AI-utvecklingen.
Nedan finns McKinseys analys från förra veckan om AI:s effekter på försäkringsbolag för de som vill fördjupa sig ytterligare.
En intressant förändring skulle kunna vara att konsumenter börjar jämföra försäkringar mer med hjälp av chatbotar. Medan det i Storbritannien råder en “digital basar” som du sa, går man i Finland som jag förstår det mycket mer benäget direkt till webbplatserna. I Storbritannien kan de “digitala basarerna” för övrigt själva vara under hot om disruption…
Om konkurrensen till slut skulle hårdna ifall beteendet förändras, det får tiden utvisa.
Annars skulle man verkligen tro att AI effektiviserar de befintliga behemoternas verksamhet ytterligare, vilket möjliggör bättre tjänster och lägre priser, och därmed stärker deras position.
Men vem vet. Jag är “försäkringsanalytiker” en gång i kvartalet när jag intervjuar Sampo, men jag följer branschen med en dilettants entusiasm. ![]()
Vi har inte haft för vana att lyfta fram enskilda namn i den externa kommunikationen. Mycket utvecklingsarbete görs internt och det finns ett flertal externa samarbetspartners inom många olika områden. Vanligtvis vill dessa insurtech-företag samarbeta med just de största aktörerna i branschen.
Ps. för oss är AI inte någon separat sak som plötsligt fallit från skyn. Det är bara nästa steg i den tekniska utvecklingen, som vi målmedvetet har investerat i under ett par decennier redan ![]()
När jag undersökte Sampos konkurrenter hamnade jag i att investera i Protector Forsikring. Bolaget verkade disruptera försäkringsmarknaden och kändes som en ganska tuff motståndare till Sampo. För mig personligen lärde investeringen mig mycket om vikten av kostnadsprocenten (expense ratio) inom investering. Försäkringsverksamhet har på något sätt mycket gemensamt med investering. Warren Buffetts liknelse om tidvattnet passar bra in här. När tidvattnet drar sig undan ser man vem som simmar naken.
Den här artificiella intelligensen och självkörande bilar är ny, dyr teknologi. När något oväntat händer, som kylan i Finland som vi har kunnat läsa om i tidningarna de senaste dagarna, kan det orsaka överraskningar. Jag skulle inte bli förvånad om det vore något problem med tekniken i självkörande bilar. Om någon nu har försäkrat dem och det sker en större seriekrock med självkörande bilar, kommer disrupterarna att försvinna ganska snabbt från den nordiska marknaden. Jag antar att huvuddelen av bilarna i Finland vid det laget fortfarande kommer att vara minst hälften så billiga bas-Corollor. Situationen kommer säkert att förändras mycket på tjugo år, men den som väntar får vänta länge. När man har haft att göra med de inhemska försäkringsbolagen på sistone, interagerar man i praktiken ganska lite med människor. Som ett exempel begärdes faktiskt ett tillstånd för bilddiagnostik inom en sjukvårdsförsäkring från försäkringsbolagets robot. Det finns redan nu mycket automatisering inom försäkringsbranschen. För det andra kräver själva skadehanteringen ett stort samarbetsnätverk för att skötas smidigt för kunden och samtidigt kostnadseffektivt. Enligt min bedömning byggs sådana inte upp i en handvändning med artificiell intelligens.
Som på beställning, lite rörelse i lederna för de digitala basarerna:
Överraskande besked. Nordic Capital och Sampo avyttrar aktier i Noba
Dagens Industri rapporterar att 50 miljoner aktier, eller 10 procent av bolaget, kommer att säljas genom ett accelererat bookbuilding-förfarande i kväll.
Överraskningsbesked II: Bland annat Aktiespararna skjuter ner Sampos planer. Jurister har släppts lösa mot Noba-försäljningen.
På vilka grunder skulle försäljningen av aktier kunna förhindras? Den där artikeln ligger bakom en betalvägg.
Var inte spliten 1:5, vilket innebär att den nuvarande kursen ändå motsvarar 45 € jämfört med den gamla?
Själv tillhör jag just den motsatta sidan när det gäller vinstutdelning, så jag tar gärna emot återköp av egna aktier som en del av vinstutdelningen för skatteeffektivitetens skull. Jag gillar också att det är en systematisk policy, snarare än att överskottsmedel strösslas ut på återköp lite då och då.
Nobas försäljningshärva behandlades igår i flera medier. Här är huvudinnehållet:
Sampo och det svenska riskkapitalbolaget Nordic Capital ingick ett avtal i samband med Noba Banks börsnotering om att inte avyttra sina innehav före den 25 mars 2026. Nu sägs ett “undantag” ha gjorts i avtalet, vilket noteringsinstanserna såsom DNB, Carnegie, Goldman Sachs osv. skulle ha godkänt. Som orsak till undantaget anges ett “starkt institutionellt intresse”. Bland annat en breddning av Nobas ägarbas.
Enligt chefsjuristen på Sveriges Aktiesparare handlar det om en principfråga. Om man har avtalat om något sådant här, ligger det i de övriga ägarnas intresse att avtalen efterlevs. Försäljning av stora aktieposter i bolaget och att dessa kommer ut på marknaden kan påverka aktiekursen avsevärt (vanligtvis nedåt), och därmed försvagas de övriga ägarnas ställning. Med det här tillvägagångssättet hamnar övriga ägare, särskilt småsparare, i en situation där de vet att de försäljningsrestriktioner (lock-up) som finns i avtalen i verkligheten saknar betydelse.
Enligt chefsjuristen har avtalet rivits upp av en enda anledning: Noba Banks kurs har stigit med 50 % sedan börsnoteringen. Men vilken grund kan kursnivån utgöra för att frångå ett avtal?
Gissningsvis genomfördes försäljningen under den gångna natten. I skrivande stund är det inte klart om man kommer att driva en rättslig process mot Noba-försäljningen. Oavsett vilket ser chefsjuristen tecken på ett prejudikat, även om det fanns ett delvis liknande fall för några år sedan.
En ganska märklig lösning av Sampo. Jag ser det inte på något sätt som bra för småspararna att storägare börjar bryta mot sina försäljningsrestriktioner efter börsnoteringar. Så jag förstår mycket väl ståndpunkten hos juristen från svenska Aktiespararna. Som aktieägare i Sampo förundras jag dock mer över om det verkligen var så viktigt att få sälja aktier 1,5 månader i förtid. Är den eventuella nyttan värd ett potentiellt rättsfall? Jag ser inte heller hur detta skulle vara bra för Nobas värdeutveckling, åtminstone inte på kort sikt. Det känns som att det saknas förtroende för Noba och att man snabbt vill få ut pengarna.
Sampo har minskat sitt innehav i NOBA
Sampo Abp (”Sampo”) har sålt 10,0 miljoner aktier i NOBA Bank Group AB (publ), (”NOBA” eller ”Bolaget”) till institutionella investerare genom ett accelererat bookbuilding-förfarande som genomfördes tillsammans med Nordic Capital (”Aktieförsäljningen”).
Sampo erhöll en bruttolikvid om cirka 95 miljoner euro från Aktieförsäljningen. Efter Aktieförsäljningen äger Sampo 64,7 miljoner aktier i NOBA, vilket motsvarar en ägarandel om 12,9 procent i Bolaget.
DNB Carnegie Investment Bank AB (publ), Goldman Sachs Bank Europe SE och J.P. Morgan SE agerade Joint Bookrunners i det accelererade bookbuilding-förfarandet.
Sampo och Nordic Capital har gentemot Joint Bookrunners åtagit sig att, med vissa sedvanliga undantag, inte avyttra eller överlåta några av sina återstående aktieinnehav i NOBA under en period om 90 dagar efter likviddagen för Aktieförsäljningen, såvida inte Joint Bookrunners medger undantag.
Edit: Och Saulis tankar
Jag känner inte till de tekniska detaljerna kring överlåtelseförbudet i Sampo/Noba-fallet, men vanligtvis krävs samtycke från rättsinnehavaren för att ett sådant ska hävas. I det läget skulle man särskilt tro att även småägarnas intressen vägs in innan överlåtelseförbudet hävs.
Här är en fundering: Vilken ägare är bättre för Noba? En ny storägare, som man kan anta har motivation att utveckla bolaget, eller Sampo, som öppet har sagt att innehavet är till salu?
Särskilt om köparen är en ny ankarägare med motivation att utveckla bolaget långsiktigt, skulle jag själv välja det förstnämnda.
Man kan ju se det på ett annat sätt också. Om Sampo sålde aktierna på den öppna marknaden i stället för genom blockaffärer, skulle det pressa ner Nobas kurs på marknaden, vilket skulle göra att även småspararna drabbades hårdast.
Tack för mediesammanställningen. Jag tycker att detta vid en snabb genomläsning verkar vara ett rationellt drag på ett allmänt plan. Volymen är liten i förhållande till Sampos innehav och det är ju sedan tidigare känt att bolaget vill avyttra sina innehav. Utbud och efterfrågan möts.
Det är bara min egen åsikt att privatinvesterarnas situation inte förbättras ett dugg av att vänta i drygt en månad för att Sampo sedan ska dumpa samma post på marknaden. Visst, de förlorar förstås möjligheten att blanka. Själv förstår jag det ”starka institutionella intresset”. Jag är förstås inte opartisk som aktieägare i Sampo, men jag är medveten om vad en liten del av ägandet innebär i det här sammanhanget och vad det innebär i förhållande till Sampos storlek. Kanske blir det en liten rörelse i Sampos kurs om de där tio miljonerna används till återköp av egna aktier. Om jag inte köper och säljer är effekten mycket liten. Jag har funderat lite på att köpa, så det är väl dags att bli aktiv. Jag har skrivit i bloggen om AI och Sampo.
Som småsparare finns det kanske anledning att vara så pass cynisk att man inte räknar med att institutionernas avtal är huggna i sten, särskilt om avtalet innehåller klausuler som medger undantag från avtalet. Ur aktiekursens utveckling är en sådan blockaffär på lång sikt dock troligen ett bättre alternativ, vilket också har lyfts fram här tidigare. Aktiespararna har knappast någon möjlighet att ingripa i detta, och att ändra ett avtal mellan institutioner inom ramen för avtalets bestämmelser är inte heller en fråga för myndighetstillsyn. Jag ser ingen som helst risk för Sampo i detta och litar i övrigt på den juridiska kompetensen hos en koncern av Sampos storlek.
Jaha, mitt favoritämne. Här är återigen en felaktig uppfattning och jag gissar att du just inte förstår logiken. Jag sammanfattar här, och om det blir fortsättning så fortsätter vi i en annan tråd eftersom principen gäller alla bolag, inte bara Sampo.
Sampo slösar inte bort någons pengar och framtida motgångar har ingen betydelse här. Om du vill ha utdelningar och inte vill öka din ägarandel, sälj dina aktier till ett värde motsvarande vinstutdelningen, varvid du neutraliserar den höjande effekten på ägarandelen som återköpen av egna aktier har för din del och får kontanter istället för ägarandel, precis som du vill. Det är du som bestämmer om du tar pengar eller ägarandel, inte Sampo. Samma sak gäller om de bara skulle dela ut utdelning: du kan om du vill återinvestera dem i Sampo och göra “egna återköp”. Det här är bara så svårt för många att förstå, jag vet inte varför.
Tack vare återköpen får du de pengarna till en lägre skattesats (0–24 % mot 25,5 %). Tack vare spliten är det ganska enkelt att realisera det belopp man önskar. (Detta är en av de få anledningar till varför en split kan vara till nytta). Det enda minuset är courtaget som måste betalas vid försäljning; på utdelning utgår inget courtage. Det är dock till exempel hos Nordea högst 1 %, vilket gör att detta blir billigare för dig även med skatterna, även om positionen och beloppet som ska realiseras är litet.
Nokias kursnedgångar eller kursuppgångar berodde aldrig på återköp av egna aktier eller avsaknaden av sådana. På precis samma sätt är Sampos, BRK:s och Apples återköp av egna aktier bara vinstutdelning, och kursuppgångar och fall beror på helt andra orsaker.
Sampo reagerade på den institutionella efterfrågan på Nobas aktie och beslutade altruistiskt att förbättra likviditeten i Nobas aktie genom att sälja en del av sina Noba-aktier i förtid. Som en biprodukt förbättrades förstås förutsättningarna för Sampos återköp av egna aktier något. Jag tvivlar på att det lönar sig att bygga upp någon större rättssak kring det där. ![]()