I den här tråden kan vi diskutera elproduktion, överföring och annat som är allmänt relaterat till elmarknaderna i Finland och globalt. 
Elförsäljningsavtal, deras priser och villkor kan istället diskuteras i tråden nedan. 
Energibesparing, tips och förbrukning kan istället diskuteras här. 
Jag tittade precis på MTV:s (Pekka Poutas) video med väderprognosen för slutet av januari. Kartan täckte hela västra Europa och jag tycker det är mycket anmärkningsvärt att en kallare än normalt (“blå”) luftmassa nu ser ut att täcka hela världsdelen (med undantag för kanske Spanien).
Under de föregående veckorna var färgsättningen för andra delar än Nordeuropa, såvitt jag minns, fortfarande annorlunda.
Jag anser att detta relaterar till trådens ämne på så sätt att de nuvarande marknaderna verkligen kommer att sättas på prov under de kommande veckorna. Det blir intressant att följa hur el produceras och förbrukas samt hur den betalas i olika delar av världsdelen.
Och förmodligen, samtidigt som konsumenterna kanske gråter, kommer vissa aktörer att tjäna STORA pengar på el den här månaden.
Kallt på ingång…
Fortum-chef med kritisk syn på den finländska elmarknaden.
Jag tittade på förra årets maxkapaciteter för vindkraft och solkraft från förra året.
11.1.2023 Solkraft 606 MWh/h
Vindkraft 5309 MWh/h
11.1.2024 Solkraft 1018 MWh/h
Vindkraft 6715 MWh/h
Man tycker att det redan borde synas i priserna under vårens lopp
om inte annan kapacitet faller bort från produktionen, solkraften ökar
snabbt sin effekt efter mitten av februari, vindarna är vad de är men
nog lär det väl alltid lossna något därifrån.
Enligt någon annan fungerar marknaden precis som den ska 
" Energiindustrin rf:s verkställande direktör Jukka Leskelä säger att den främsta slutsatsen från i fredags trots allt är att elmarknaden fungerar som den ska.
”Efterfrågan var till slut så flexibel att det till och med fanns en liten marginal kvar i utbudet”, säger Leskelä.
Enligt honom är sannolikheten för att en situation likt den i fredags ska upprepas så liten att man åtminstone inte behöver göra några stora ändringar i elmarknadens funktionssätt"
Tänkte dela med mig av lite intressanta grafer gällande sol- och vindkraftsproduktionen under 2023. Man stöter titt som tätt på påståenden på nätet om att det sällan blåser på vintern, och det är en felaktig slutsats.
Det ena året är förstås inte det andra likt, men trenden är tydlig. I mars börjar även solkraften bidra en del under dagtid vid sidan av vindkraften. Själva produktionen i både sol- och vindkraft ökar ytterligare, vilket kommer att öka både produktionen och spridningen i produktionsmängd under de kommande åren mångfaldigt jämfört med idag.
Solkraft
Enligt Fingrids uppskattning kan det finnas solkraftverk med en effekt på sju gigawatt i Finland fram till 2030. Sedan 2019 har den nätanslutna solcellskapaciteten ökat med cirka hundra megawatt årligen. Under 2022 mer än fördubblades ökningen av solcellskapaciteten.
Vindkraft
Under rekordåret 2022 byggdes hela 437 enheter. Den sammanlagda produktionseffekten för vindkraftverk i drift och nyligen färdigställda vindkraftverk är i slutet av detta år cirka 7 200 megawatt. Under åren 2024–2025 förväntas totalt cirka 3 000 megawatt ny vindkraftskapacitet färdigställas i Finland enligt prognosen.
Särskilt i mars är de med spotprisavtal hårt utsatta för vädret när Olkiluoto 3 är ur drift. Även om produktionen från solkraft ökar något och vädret blir varmare, så bevare oss väl om kylan fortsätter vara sträng efter februari. Kanske solkraften år 2030 redan skulle vara till ordentlig hjälp (en bra dag!), då solkraftskapaciteten förutspås mer än tiodubblas, men ännu under 2023 hjälper det inte.
2030 kommer dock emot ganska snabbt om man tänker på de största besluten kring ellagring. Det börjar redan bli bråttom med dem.
Här är alltså prognosen för solkraft i Finland:
Undrar om det här är rätt tråd för detta. Jag kollade för egen del förra årets ersättningspris för elenergi och produktionsöverskott. Resultatet blev att det genomsnittliga spotpriset + marginalen var 4,76 cent/kWh, medan det genomsnittliga priset för den sålda solpanelsproduktionen var 5,71 cent/kWh. Jag räknade inte ut något pris för den panelproduktion som gick till egen förbrukning. Genom egna åtgärder kan jag lyckligtvis reglera priset på den köpta elen och styra förbrukningen så att jag bekymmersfritt kan leva med börsel.
Lovisas andra reaktor ur drift i några dagar.
Vilken fars det är nuförtiden..
Det passade ju lägligt när tisdagen är veckans kallaste dag och det blir mildare mot slutet av veckan.
När kylan biter, vindarna mojnar och uppvärmningsbehovet är som störst, uppskattar man verkligen nedanstående nyhet
Uppdatering: 16.1.2024 kl. 8.00: Felet i elsystemet har åtgärdats och systemets funktion har testats och verifierats. Under natten påbörjades effekthöjningen. Anläggningen beräknas nå full effekt under förmiddagen
Det har pratats mycket om de där små kärnkraftverken och det känns som att det tar evigheter att få dem på plats om de ska förverkligas. Kunde vi inte nu när vi är med i Nato och partner till USA hyra en kärnkraftsdriven ubåt från början av november till mitten av mars för att ligga parkerad någonstans vid sydkusten, varifrån man kunde mata in el i nätet vid behov? De borde väl ha någon i förvar utan kärnvapen också, deras reaktorer lär väl producera några megawatt, eller så finns det väl reaktorer i hangarfartyg också, så skulle vi samtidigt kunna visa Ryssland fingret.
Det är rejält med ny kapacitet på väg, närmare bestämt 1500 MW som snabbt reagerar på förmånliga elpriser. Av den kapaciteten lär omkring 200 MW vara i bruk för tillfället.
Kapaciteten kan användas för att till exempel sänka priset på fjärrvärme, det vill säga använda el för värmeproduktion när elpriset sjunker så pass mycket att energibolagets “normala” produktionsmetod blir dyrare.
För elkonsumenten kommer detta naturligtvis att visa sig som en annorlunda daglig jämviktspunkt för utbud och efterfrågan. Det vill säga att ökad efterfrågan under billiga timmar och dagar höjer elpriset, vilket höjer elkundens genomsnittspris; snabbare om man har ett spotprisavtal och långsammare om man har ett fastprisavtal (elterminer).
Man kan förstås spekulera i att dessa “vattenkokare” skapar ett högre golvpris, vilket kan möjliggöra ytterligare investeringar.
Som en viss risk kan man också se att lokala energibolags, eller de styrande politikernas, intresse för att utveckla egen kapacitet minskar i framtiden när el ändå finns smidigt tillgänglig via ledningarna, och energibolagets kassaflöde kan användas till helt andra ändamål.
https://twitter.com/Mikko_Heikkila/status/1750049482446635087?t=ETKQLBRMduW1vFS7tCd2KA&s=19
Finns det inte en risk med dessa att elproduktionen via kraftvärme minskar = elpriset stiger både under billiga och dyra dagar?
[quote="Salvelinus, post:281, topic:38264, full:true"]
Igår kväll handlade det om el i A-studio, and jag irriterar mig på att man nu hakar upp sig lite för mycket på de här få dagarna och det kalla vädret då det har varit väldigt höga priser eller förbrukningen nära på att överstiga produktionskapaciteten. Det har gått bra på det hela taget och situationen förbättras hela tiden. Av ren nyfikenhet åkte jag en tur när det var kallt och Fingrid varnade för en eventuell elbrist, men det syntes inte till särdeles mycket sparande, i alla fall inte vad gäller vägbelysning, utomhusbelysning o.d., varken hos privatpersoner eller på industri fastigheter. Visst syntes det på förbrukningen att åtminstone timprisbaserade el-kunder (börssähköasiakkaat) drog ner förbrukningen till ett minimum. Man borde kunna ingripa i en elbristsituation på nationell nivå åtminstone så att man när en kritisk gräns närmar sig meddelar om faran på tv och möjligen via textmeddelanden, likt den notis som åtminstone som ett test har rullat högst upp på tv:n. En eventuell elbrist berör alla, oavsett om man har ett fast elavtal eller ett timprisavtal, och nog måste även konsumenterna acceptera tillfälliga anpassningar istället för att alltid bara skylla på regeringen eller elbolagen. Reglerkraft och överföringsnät behövs det mer av, det är klart, och mer är på väg. Situationen är bara den att folk under gångna år vande sig vid att elen är billig och alltid kommer som man hör i talesättet “som ett brev på posten”. Kriget som inleddes av vår östra granne rörde om i grytan, men inom några få år kan vi säga åt Putin när det gäller energi att “sköt dig själv och dít eget”, om han ens lever då, det är det bästa i allt detta.
[/quote](Siirsin ylläolevan energiansäästökeskustelusta tänne.)
Från en fackmans synvinkel ser situationen för elenergiinfrastrukturen ut så här:
Situationen förbättras inte hela tiden, utan förvärras småningom, om utbyggnaden av vind- och solkraft fortsätter. Vindkraft är fortfarande en dolt subventionerad form av elproduktion, även om direkta stöd till nya projekt inte längre flödar från skattebetalarna.
Med att situationen förvärras menar jag att det tidvis kommer att bli en så pass allvarlig brist på el att priset stiger till de vilda nivåer som sågs i början av januari, och till och med över det, eftersom det för närvarande inte finns något pristak definierat i systemet, t.ex. genom lagstiftning. Endast himlen är gränsen. Denna prisvolatilitet drabbar främst enskilda hushåll samt små och medelstora industrier. Vår basindustri drabbas i regel inte av detta, eftersom de stora företagen/basindustrin till största delen har kunnat säkra sin elförsörjning utanför elbörsmarknaden. De har ingen efterfrågeflexibilitet och är knappast intresserade av den typen av verksamhet.
Börselen sätter främst privatpersoner på knä. (Det var ju inte meningen att det skulle bli så här?) Många privatpersoner signalerar redan att de har fått nog av att behöva vaka över elpriserna som en “tvångshobby”, och under de värsta dagarna som i början av januari i år kan man få en extra räkning på upp till 100 euro för uppvärmningen på en enda dag! Ingenting garanterar att det inte kommer att finnas fler sådana här överraskningsdagar i framtiden.
Utbyggnaden av mer överföringskapacitet till utlandet säkerställer bara att elpriset permanent stiger till centraleuropeisk nivå, det vill säga dyrt för dem som har vant sig vid nivåer på åtminstone 4–5 cent/kWh från tidigare år. OM kablarna till Centraleuropeget byggs ut vårdslöst, lär det nya normala medelpriset ligga runt 20 cent/kWh – såvida man inte tar sitt förnuft till fånga i tid och begränsar byggandet av överföringslinjer t.ex. genom politisk styrning.
Energibolagens intresse är ju inte att göra den begränsningen. De tjänar bara mer pengar på sin el när prisnivån stiger medan produktionskostnaderna gör det inte.
När jag berättade att vindkraften är dolt subventionerad, vill jag förklara vad jag menade:
Antagandet är att för en stor del av konsumenterna är det gamla, tidigare elenergisystemet, som var väderoberoende och säkert, till ett rimligt pris, till och med billigt (4–5 cent/kWh) oavsett tid på dygnet, det idealiska systemet som man skulle vilja återgå till, och som man till och med är beredd att betala ett litet extra pris för (1–2 cent/kWh). Detta eftersom det tröttar ut att vaka över elpriset, bingodagarna i januari med sina extra räkningar på 100 euro per dag skakar om ekonomin för vissa, och framför allt: den Vackra Nya Elmarknaden med sina efterfrågeflexibiliteter som en viss sorts professorer visionerade för oss utan att fråga om andras åsikt är inte alls så rolig: att basta klockan 3 på morgonen eller köra tvättmaskinen hela natten (ett säkert uppskattat nöje bland grannarna i ett flerbostadshus) är helt enkelt inte så himla salig.
Dessutom är den sortens efterfrågeflexibilitet bara pillande. Elmarknaden “påverkas” knappast av konsumenternas bugningar. Människor har en helt felaktig uppfattning om sakernas proportioner. För närvarande är en uppskattad bråkdel av den sålda eleffekten sådan som överhuvudtaget omfattas av börselen – och därmed ens teoretiskt är mottaglig för prisdrivet styrd efterfrågeflexibilitet. Av den sålda börselen är det dessutom bara en liten del som kan flexa.
Basindustrin och dylikt flexar inte, eftersom de inte har något behov av det. De köper el till fasta självkostnadspriser (mankalahinnat). Av basindustrin är det enbart Outokumpu som har haft det lite svårt på grund av börselen, eftersom de är en så enorm elköpare i Finland att de inte kan få all sin el till fasta priser. Kärnkraftverket i Kemi, granne med stålverket, blev också oaserblivet… eftersom det inte ens blev av i Pyhäjoki lite längre ner längs kusten. Därför har Outokumpu inlett utredningar om att bygga ett eget småskaligt kärnkraftverk bredvid sin fabrik.
Här ser ni den verkliga viljan till efterfrågeflexibilitet från industrins sida: Basindustrin tänker inte flexa – och klarar det kanske inte heller. Att flexa upp och ner förblir konsumenternas börda. (En fråga till professorerna: var det inte meningen att det skulle bli så här heller? Förstod ni inte tillräckligt mycket om elanvändningssidan när ni skapade det här systemet åt oss? Eller brydde ni er helt enkelt inte… många av er har ju ideologiska rötter i grön ideologi och 80-talets antiatomrörelse…)
Det är lätt att förstå, till och med med sunt förnuft, varför basindustrin inte är efterfrågeflexibel på det sätt som visionerades i de flummiga professorernas bildspel ännu 2010. Hur exakt tänker du vara efterfrågeflexibel med en masugn som värms upp med el? Stänga av strömmen och låta satsen stelna i karet eller?
Efterfrågeflexibilitet har för övrigt enligt marknaden hittats “förvånansvärt lite i Finland”. Skulle man ha utrett även denna fråga lite bättre på förhand innan man kastade sig in i den här dumheten?
Konsumenter, även om de inte utgör en särskilt stor del av elmarknaden, rekommenderas av allsköns DIY-eltekniker som Osmo Soininvaara att lagra energi. Nå, energi – eller el – kan man inte bara lagra hursomhelst. Värmeenergi skulle man ännu på ett orimligt sätt kunna lagra till exempel i övertrycksvatten, men elenergilagring: det finns inga billiga – och egentligen inte ens bra – lösningar på det.Den mest kända teknologin för ellagring är pumpkraftverk. I ett pumpkraftverk pumpas vatten med en elpump till en övre reservoir. När el behövs rinner vattnet uppifrån och ned och driver en turbin och en generator. I Norge finns det höjdskillnader på upp till 1 km längs kusten. På höglandet finns konstgjorda sjöar på flera miljoner kubikmeter. Där fungerar det. Vi har de där höjdskillnaderna på 1 km… eh… ja. Det finns väl en kulle i Finlands allra nordligaste hörn där man når över en kilometer över havet (jag vet inte hur mycket i förhållande till den omgivande terrängen)… och inte heller den har några vattendrag i närheten, så det fungerar inte riktigt. Även om man skulle bygga ett pumpkraftverk där, finns det inte en enda elförbrukare inom flera hundra kilometers avstånd, så överföringsförlusterna dödar idén.
Alla andra teknologier som har visionerats för ellagring är skit och dyra. Väte (power-to-x) är i synnerhet en särskilt dyr och dålig teknologi för ellagring. Inte heller detta kan eller ids någon säga högt, trots att alla i branschen vet om det. För övrigt är detta samma anledning till att praktiska vätgasanläggningar helt enkelt inte syns någonstans. Mycket snack, liten verkstad. Ingen vill investera i det där skiten med egna pengar. Däremot finns det på marknaden sådana här vättar som skulle investera i väte med dina pengar. “Skulle du vara so snäll och ge lite pengar, så nog investerar väl vi…”
Om man alltså betraktar vädersäker produktion som ett önskvärt attribut för ett elenergisystem, så är vindkraften för närvarande göken i boet som inte uppfyller det villkoret. Det ställs inte heller några som helst krav på vindkraften att vindkraftsägarna skulle vara skyldiga att leverera el på ett vädersäkert sätt när det inte blåser. Därmed är varje ny vindkraftverk som ännu en gök i boet: en gök som dödar de andra ungarna ur boet. I det här fallet dödar vindkraften så sakteliga ångkraftverken, vilket alltså är de där vädersäkra kraftverken.
Ångkraftverken har stora investeringskostnader – och för att investeringen ska vara lönsam bör det under året finnas tillräckligt med kapacitetstimmar som man får betalt för. Vindkraften äter upp det där antalet timmar, så så sakteliga försvinner den vädersäkra produktionen från marknaden när de gamla investeringarna har förbrukats. Som St1:s Anttonen berättade för ett par år sedan, går det inte igenom i någon fullt apträffad styrelse ett investeringsförslag där man skulle få ett investeringsbeslut för ett underutnyttjat ångkraftverk. Btw, i veckoslutets Hesar finns en liten notis där Fortum berättar att de inte är intresserade av att investera i en ny kärnkraftsanläggning på den nuvarande marknaden: för mycket svängningar, för osäkert vart den energipolitik som studsar hit och dit är på väg. Kommer man i framtiden också att gynna offentligt eller dolt “gökungar”, dvs. marknadsstörande element som vindkraften, som tar bort lönsamheten från den vädersäkra kraften – men sedan lämnar en i sticket när det inte blåser?
Därför kommer vi som en fortsättning på denna utveckling oundvikligen att ha ett elenergisystem där den huvudsakliga elproduktionsformen är vindmöllor. Eftersom det inte finns några betydande elreserver (=ingen som kan räkna vill lägga sina pengar på en så dålig investering), kommer vi oundvikligen att få situationer där det är brist på el. De 2 euro/kWh som vi har sett nu är bara början. Vi kan mycket väl ha situationer i framtiden där el kostar 100 euro/kWh.
Vårt elnät kan också krascha – eller innan det kraschar kommer elen att börja slås av genom Fingrids tvångsåtgärder. Vi övergår till ransoneringshushållning. Någon har jämfört situationen med elnätet i ett u-land. Man kan väl jämföra det med det också. När jag var i Afrika fick man bara el under en del av dygnet. Elen kunde slås på bara två gånger i två timmar per dygn, och då var man tvungen att laga mat och koka kaffe om man inte ville gå ut och koka mat vid en lägereld… Kanske är det dit Finlands befolkning vill att situationen ska drivas, eftersom man är så vansinnigt förtjust i vindkraften? Vi är ju som samhälle och ekonomi redan på väg mot u-landsligan, så nog passar det väl på sätt och vis ganska bra att även vårt elsystem är på u-andsnivå? Eller hur? Det finns en viss egendomlig synnerhet i det.
Vindenergin är åtminstone ur mitt eget perspektiv också en cancersjuk, smutsig energi på grund av att den biologiska mångfalden minskar. De mängder skog som huggs ner till exempel på grund av en ny vindkraftspark är inte små. Nu hade någon utredningsgrupp räknat mycket noggrant på vad man minst borde betala för skog som huggs ner under till exempel nya vägar eller nya åkrar. Det var 5 000 euro per hektar. Det sades vara mycket försiktigt och i underkant beräknat. Betalar vindkraftsparkerna det priset för den skog de förstör: möllorna, elöverföringsledningarna, servicevägarna? Nej, det gör de naturligtvis inte. Vad är vindkraftens lönsamhet om de tvingas betala ens tillnärmelsevis ett mer korrekt pris för den förstörelse de orsakar? Det lönar sig garanterat inte på det gamla sättet.
Och så den biologiska mångfalden: nu har de första ropen hörts (bl.a. från Suomen Luonto ry) om att vindkraftverken faktiskt är mycket skadliga för naturen. Många arter flyr vindkraftverken och deras bullerföroreningar. Många arter dör i kraftverkens blad och skenbart till och med av infraljud (fladdermöss). Man har inte ens börjat uppröras över de mängder mikroplast som bladen släpper ut i naturen på grund av att plasten slits bort från bladets yta.
Listan kunde göras längre. Vindkraften bidrar inte alls till de kostnader som uppstår genom att elöverföringsnätet får miljarder i extra investeringar under de kommande åren enbart på grund av vindmöllorna. Från elnätet försvinner också så kallad tröghet, eftersom stora ångkraftverksenheter försvinner från elnätet och därmed stora roterande generatorer. Vindkraftverken producerar inte tröghet till nätet, så det måste kompenseras på något sätt. Nu håller Fingrid på att ta den räkningen – på skattebetalarnas bekostnad. (Eller egentligen: den betalas av alla elköpare utan att fråga om din åsikt, om du hellre hade velat subventionera till exempel vädersäker, naturvänligare kärnkraft för de pengarna?)Borde inte allt detta räknas ihop och man faktiskt fundera på om det här ens är vettigt? Att man räknar ut en total kostnad för hela det här kalaset? Att man också sätter ett värde på leveranssäkerheten och själsfriden det innebär med prisstabilitet – liksom det faktum att inte halva landet spänns för för att stirra på Fingrids timpris-app som en ny ”tvångshobby”? Nog borde väl finnar kunna använda sitt liv och sin tid till något bättre än att stirra på elpriset? Dessutom borde man faktiskt räkna ut vad det är för kostnader för vindkraften när den görs till den huvudsakliga elproduktionsformen? Mig veterligen har ingen gjort det.
Tänk om det i det långa loppet är så att ett någorlunda prisvärt och i praktiken bekvämt elenergisystem för alla i stället vore en samling välskötta kärnkraftverk kompletterade med vattenkraft, bioenergifjärrvärmeverk (CHP), en rimlig mängd solenergi och en begränsad mängd vindkraft (=där alla dolda kostnader också är inkluderade)? Även om det systemet skulle kosta 1–2 cent/kWh mer än något teoretiskt vindkraftverksbygge, där det tidvis uppstår situationer då man inte får någon el – så är jag i alla fall personligen redo att betala det prispåslaget för att inte behöva lägga fler av livets knappa timmar på detta som en ”hobby”. Skulle du vara beredd på samma sak?
Skulle du själv vara beredd att betala ett jämnt pris för din el på t.ex. 7 cent/kWh året om, om du därmed slapp stirra på Tuntihinta.app, aldrig behövde bry dig om när du sätter på bastun eller fundera på hur många utrotningshotade fåglar det ena eller andra vindkraftverket har hackat i bitar den här månaden? Eller hur många ton mikroplast som vindkraftverken i Bottenviken släpper ut i Östersjön med oåterkalleliga konsekvenser som vi kanske inte ens kan ana än? Vid din nästa lunchmåltid äter du sedan i stället i dig den plasten med strömmingen…
Ja, helt rätt tänkt. Och det är inte bara en risk, utan det är precis vad som händer.
Kraftvärmeverken (CHP) skrotas. I själva verket ökar elförbrukningen, eftersom energi som tidigare främst har erhållits från biobränslen nu måste tas från el.
Nollpriserna för vindkraft försvinner helt. Den lägsta nivån kommer sannolikt att ligga på runt 3–4 cent/kWh (om inte vindkraften faktiskt tvingas betala för alla kostnader den orsakar, inklusive naturförlust) och elmarknadens genomsnittspris stiger tydligt redan med dessa inställningar. Obs! Alltså den lägsta nivån. Vi kommer inte längre att gå ner till noll eller negativa priser i framtiden, utan amplituden svänger ner till max 2–3 cent-nivån innan den skjuter upp igen. Se nästa stycke för min gissning om genomsnittspriset.
Elens årliga genomsnittspris kommer sannolikt att ligga på en nivå > 8–10 cent/kWh på sikt – kanske till och med mer om stora överföringsledningar till Centraleuropa förverkligas, vilket gör att tyskarna köper upp vår el. Det vill säga betydligt mer än vad det var förr i tiden, för bara några år sedan när vindkraften inte dominerade systemet. Jag räknade då ut att det årliga genomsnittspriset i Finland var strax under 5 cent/kWh baserat på en tioårig tidsserie av börspriser.
För oss förblir detta vaktande av elpriser och dansen med förbrukningsflexibilitet en permanent plåga, eftersom vi själva ville ha ett sådant här elsystem i stället för det gamla.
Ett alternativ hade varit ett kärnkraftsbaserat system som producerar vädersäker el för under 10 cent/kWh (vilket bland annat Polen investerar i), men hos oss valde man tydligen så här.
Båda systemen kan inte existera samtidigt. Det vill säga, vindkraften tränger ut kärnkraften om den tillåts göra det på felaktiga grunder, det vill säga att man inte kräver vädersäkerhet av elenergisystemet och inte sätter något pris (värde) på det.
Bakom detta vindkraftssystem står för övrigt professorer inom energibranschen som hyser avsky för kärnkraft. De är 1980-talets studenttonåringar som var med i anti-atomrörelsen. För dem duger inte kärnenergi och man försöker fälla krokben för den på alla sätt. Vindenergi uppfanns som ett utmärkt knep för att utföra detta sabotage med elmarknadens egna verktyg.
Jag har inte ännu behövt tvätta eller basta på natten, trots att jag har haft spotpris länge. Det har ju funnits rimligt prissatta fastprisavtal tillgängliga under hela hösten om man är rädd för spotpris. Jag tänker inte börja argumentera, alla har rätt till sin egen åsikt. Den där miljöpåverkan är verklig, men kärnkraften har också sina risker, även om jag alltid har förespråkat kärnkraft. Det var väldigt dystra tankar här ovanför, själv ser jag inte framtiden som så olycksbådande – den som lever får se. En fjärdedel av året är för tillfället en lite knepigare tid, det vill säga perioden från början av november till slutet av februari. Då kan det uppstå kortvariga kritiska stunder som vi har sett, men det handlar om sällsynta ögonblick. Man behöver faktiskt inte sitta och vakta det där spotpriset hela tiden; det ges ofta en felaktig bild av att det tar över hela ens liv, vilket det absolut inte gör.
Du fokuserar på nuet och ser inte längre fram. Jag klandrar dig inte. De flesta människor fungerar så. Som yrkesman försöker jag förutse lite (kvalificerade gissningar, prognoser osv.) vart vi är på väg om och när den nuvarande utvecklingen fortsätter. Samt beakta vad som har hänt på andra håll och vilka nya rön forskningen har gett om bland annat Europas vindbälten. Enligt de senaste forskningsrönen ingår Europa i en så pass enhetlig vindzon att det mycket väl kan uppstå situationer som varar i flera dygn där propellrarna inte vispar fram el nästan någonstans. Därmed är det struntprat som professorerna tidigare matat oss med, att problemet skulle lösas genom att bygga överföringsledningar: “det alltid blåser någonstans i Europa” – inte en helt fungerande lösning.
Hittills har du inte behövt uppleva en situation där elen tar slut i hela Europa, eftersom de där gamla ångkraftverken fortfarande finns kvar. Men när man väl genom en gökungepolitik har gjort sig av med dem inom en tidsram på 10–20 år, då får även du uppleva (om du lever då) hur det känns när hela Europa stannar (med undantag för vissa få länder som Polen, som inte satsar på vindkraftverk utan på kärnkraftverk) på grund av elbrist. Börselspriserna lär vara intressanta i det läget, men det är sekundärt. Det tråkiga är att man inte får el överhuvudtaget och vad det leder till.
Vindkraftverk är betydligt skadligare för naturen än kärnkraftverk. Kärnkraftverken i Finland är mycket säkra eftersom kärnkraftens säkerhet beror på vem som driver dem. De finländska operatörerna är extremt kunniga och noggranna. Likaså är den övervakande myndigheten noggrann. Därför är även våra kraftverk säkra.
Jag tror inte att du ser in i framtiden överhuvudtaget. Du är helt enkelt inte kapabel till det, eftersom du inte vet hur elenergisystem fungerar. Du har en småkonsuments perspektiv och även det fokuserar på hur den gångna dagen har varit för dig. Det syns för övrigt i dina kommentarer: “för tillfället” och “det har inte behövts” – alla är tidsformer som främst fokuserar på nuet eller speglar hur man har klarat den senaste veckan. De är inte till mycket nytta när man ska försöka förstå framtiden.
I början av detta år fanns det en dag i januari då uppvärmningen av en genomsnittlig villa kostade 100 euro med el. Alltså en enda dag! Det är väl fint om din ekonomiska ställning är sådan att en daglig elräkning på 100 euro (alltså 3 100 euro i månaden) inte berör dig alls. De flesta finländare har det definitivt inte så förspänt, så det vore bra om du kunde reflektera över saker även ur andra perspektiv än ditt eget.
Den där dyra dagen var förbrukningen i mitt hus 4,7 kWh, så det blev inga jättesummor att betala. Husets uppvärmnings- och tappvattensystem har planerats utifrån egna idéer för att vara så mångsidigt som möjligt, vilket möjliggör användning av börsel, och det var ju bara de hushållen som den dyra elen drabbade då. Framtiden kan ingen förutspå och alla möjliga scenarier är möjliga; du kan ha rätt, fel eller mittemellan, precis som jag. Varje hushåll kan på sitt håll förbereda sig för eventuella elavbrott och skyhöga elpriser, till exempel genom att skaffa ett elverk (aggregat) som man kan sköta de nödvändiga basfunktionerna med om det kniper. I mars kommer nästa möjliga prövning när OL3 går i underhållsstopp, då kan vi få se rejäla pristoppar. De dämpas delvis av den ökade solkraften som nästan fördubblats sedan förra året och det tillkommer mer hela tiden. Vid den tidpunkten producerar mitt eget solcellssystem på 5 kW mer än jag förbrukar, och höga börselpriser skulle innebära ren vinst under dagen, även om jag inte direkt hoppas på det. Inte heller kärnkraftverken är några bombsäkra elproducenter, det har förekommit avbrott i dem titt som tätt. Vindkraften är bra på så sätt att produktionsmängden kan förutspås ganska väl för de kommande dagarna; i ett kärnkraftverk kapas effekten ganska snabbt om det uppstår ett fel. Mångfald i elproduktionen är till allas fördel så att systemet inte kollapsar, och såvitt jag förstår är det vad man strävar efter även i Finland.
Det är naturligtvis fint att det är så i ditt hus, men för helheten är det inte särskilt intressant. När man försöker bilda sig en uppfattning om hela system, så framstår det där sättet att filtrera allt genom sin egen navel som ganska egoistiskt och till och med irriterande.
För många människor ser huset inte ut så – och det går inte ens lätt att anpassa det till det.
Jag tycker också att diskussionen är fel ute när man börjar spegla saker utifrån sin egen navel och bara maler på om att “just nu har jag det bra”. Det hade den där berömda grodan också, som blev levande kokt genom att man höjde temperaturen lite i taget.
Systemförändringen kommer att slå mot dig också, där det årliga genomsnittspriset på el stiger från nivån 4–5 cent/kWh till exempelvis det dubbla, som det verkar ha gjort nu (8–9 cent/kWh) – och det ser ut att stiga ännu mer, kanske till nivån 12 cent/kWh. Om Finlands elproduktionssystem underordnas för att tjäna tyskarnas (horstien) elproblem i Germanien, då har du också skäl att vänja dig vid att betala i snitt 20 cent/kWh för din el. Det spelar ingen roll om du har börsel eller fast pris. Grundnivån bryr sig inte om vilken avtalstyp du kör med – så sluta tjata om det som en lösning som du gjorde i dina tidigare inlägg. Det här handlar inte om avtalstypen.
Svara åtminstone inte på detta med att “det gör inget, min plånbok tål att betala det dubbla eller till och med 4x mer för elen än förut”. Det är fint om din plånbok är i så gott skick och att du inte bryr dig om att elenergisystemet kunde ha designats annorlunda – så att den förestående prisstegringen inte skulle bli verklighet. I samhällsekonomin finns det säkert en stor grupp människor vars plånböcker inte är i samma skick som din, och i det stora hela spelar det roll hur mycket pengar från vår samhällsekonomi som läggs på en sådan basförnödenhet som el.
Här diskuteras (eller åtminstone diskuterar jag) ett helt systemparadigm. Om du inte är intresserad av att diskutera det på den nivån, kan du då sluta spamma om ditt hus och dina avtal, för mig – och säkert inte heller andra – intresserar inte sådana oväsentliga smådetaljer när vi pratar om stora frågor på systemnivå.
Mångsidighet i elproduktionen är till allas fördel så att systemet inte kollapsar, och såvitt jag förstår är det vad man strävar efter även i Finland.
Man strävar inte efter mångsidighet i Finland. Just nu är riktningen sådan att vindkraft blir det huvudsakliga produktionssättet. Kraftvärmeverken dör sakta ut. Det kommer ingen mer kärnkraft. Till och med de gamla stängs ner, precis som har hänt i Sverige.
Vårt elenergisystem förfaller förmodligen så småningom till utvecklingslandsnivå och genomsnittspriset på el stiger till Tysklands nivå. Kanske till och med över det under köldperioder.