Så där förändras berättelserna.
Nu för tiden tror man ganska starkt på effektiva marknader och varenda liten sak är “priced in”.
Benjamin Graham berättade en gång i tiden historien om Mr. Market, som ibland är beredd att betala hur mycket som helst för aktie X och på samma sätt, när han är på rätt humör, är beredd att sälja aktie Y till ett löjligt billigt pris.
Revenio ser ut som ett mycket klassiskt exempel på detta: tidigare var man säker på att denna aktie skulle gå till månen och fem år senare har man kastat yxan i sjön och konstaterat att det här blir inget.
När det gäller Revenio behöver man inte karikera eller förutspå särskilt mycket, det räcker med att titta på siffrorna.
Är detta bolag ett “screaming buy” till ett börsvärde på över 500 miljoner euro?
Är detta ett “kvalitetsbolag” som man bör betala väldigt höga multiplar för?
De som följer Revenio märker nog att detta är ganska spetsiga exempel.
Men i det långa loppet sammanfattas investeringscaset i detta:
