Genom optionerna vet jag att ARK ETF har köpts, så det har åtminstone varit möjligt.
Här ser jag att SPYI ETF:en är ganska populär. Jag kollade via OP och såg att kostnaderna skulle vara 0,18 % per år plus en transaktionsavgift på 8 €.
Jag skulle kunna investera runt 2000-4000 € i en ETF. Vilken skulle vara bra med tanke på att jag redan äger aktier på Helsingforsbörsen och att jag månadssparar i globala och europeiska indexfonder?
Hur stor skillnad är det om kostnaderna är under 0,1 % eller till exempel 0,18 %?
Det finns en utmärkt kalkylator för kostnadsjämförelse på Seligson (Seligsonin) webbplats. Man kan se det i euro. Det lönar sig att använda!
3 gillningar
Aktieinvesterare har länge varit vana vid att söka avkastning främst på den amerikanska aktiemarknaden.
Detta har länge varit befogat, då de främsta drivkrafterna bakom aktiemarknadens uppgång har varit de stora teknologibolagen registrerade i USA.
Den amerikanska aktiemarknaden (SPX) har under 2000-talet faktiskt gett en betydligt bättre avkastning än marknaderna utanför Nordamerika (EFA).
Under det senaste året har dock denna skillnad börjat minska.
Just nu lönar det sig för den upplysta investeraren att även hålla ett öga på andra marknader.
Bland de mest intressanta aktiemarknaderna för tillfället lyfter vi fram bland annat Brasilien och Polen.
Kurserna för de landsspecifika ETF-fonderna i båda länderna har redan stigit över de nivåer som rådde före konflikten i Mellanöstern.
Sedan början av 2026 har de landsspecifika ETF-fonderna för både Brasilien (4BRZ) och Polen (IBCJ) gett en mångdubbelt bättre avkastning än USA (SXR8).
Trevlig onsdag!
2 gillningar
Det vore trevligt att höra motiveringarna till varför just dessa marknader är de mest intressanta. För en kryptobro kan en kursgraf vara en tillräcklig fundamenta, men på det här forumet är majoriteten intresserad av de riktiga fundamentala faktorerna.
16 gillningar
I Brasilien är det uppenbarligen olja, råvaror, banker osv.
https://x.com/howtoswingtrade/status/2042725744670052524
Realkursen ger också stöd för tillfället.
1 gillning
@TuomasMaksimainen Jag tycker att dina inlägg skulle passa bäst i den här tråden och där även nå betydligt fler läsare.
5 gillningar
Finns det någon här i gänget som har tips på ETF-fonder som betalar utdelning direkt till investeraren?
Jag har undersökt dem ett tag nu och man blir ju helt snurrig, så alla tips på vad som är värt att kika närmare på tas tacksamt emot 
Glöm hela grejen. Det är inte skattemässigt förnuftigt 
Sammanfattning
Ur en finländsk investerares perspektiv är ackumulerande (tillväxt-) ETF-fonder oftast mer effektiva än utdelande fonder av följande skäl:
1. Skatteuppskov och ränta-på-ränta-effekten
I Finland betalar en investerare kapitalinkomstskatt (30 % eller 34 %) på utdelningar omedelbart vid utbetalningstillfället. I en ackumulerande ETF återinvesterar fonden utdelningarna direkt utan att det uppstår en skattepliktig händelse för investeraren.
- Obeskattad tillväxt: Den andel som annars skulle gått till skatt stannar kvar i fonden och växer genom ränta-på-ränta.
- Matematisk fördel: På lång sikt är skillnaden betydande eftersom investeringskapitalet är större vid varje återinvestering jämfört med en situation där skatten först dragits av.
2. Kostnadseffektivitet
I en utdelande fond måste investeraren ofta köpa nya andelar manuellt för att få utdelningarna tillbaka i marknaden.
- Courtage: Återinvestering medför ofta transaktionskostnader. I en ackumulerande ETF sköter fondförvaltaren detta på en storinvesterares villkor och utan investerarspecifika courtage.
- Automation: Investeringen växer automatiskt utan behov av att bevaka utbetalningar och vidta manuella åtgärder.
3. Kontroll över beskattning och realisering
En ackumulerande ETF ger investeraren full kontroll över när skatten ska betalas.
- Försäljningstidpunkt: Skatt betalas först när andelar säljs. Investeraren kan tidsbestämma försäljningarna till exempelvis beskattningsår då hen har överlåtelseförluster att dra av.
- Presumtiv anskaffningsutgift: Särskilt vid ett mycket långt innehav (över 10 år) gynnas en ackumulerande ETF av den presumtiva anskaffningsutgiften på 40 %. Eftersom utdelningarna har ökat värdet på fondandelen, hela beloppet (ursprungligt kapital + ackumulerade utdelningar) beskattas vid försäljningstillfället via den presumtiva anskaffningsutgiften, vilket sänker den faktiska skattesatsen avsevärt.
19 gillningar
En sådan köpte jag till mitt kapitalförsäkringskonto.
1 gillning
Ja, jag har många dist-versioner, eftersom utdelningar är investerarens lön.
2 gillningar
Det är lätt att hålla med om detta på ett generellt plan.
Själv har jag dock räknat på siffrorna för dessa dist-ETF:er då det finns hävstång tillgänglig för investering (50 k€, fast säkerhet så ingen risk för margin call, totalränta 12 mån euribor + 1,5 %, månatlig amortering, lånetid 7 år). Till exempel skulle den ETF som @Otso_Karhu länkade ovan betala ut utdelningar till ett belopp som nästan exakt motsvarar låneräntan. Med utdelningarna skulle man kunna hantera lånets räntekostnader och samtidigt även täcka skatten på utdelningarna, åtminstone under de första åren.
Jag har bara inte helt koll på källskattefrågor gällande dist-ETF:er. Beror källskatten alltså på ETF:ens noteringsland eller på de underliggande värdepapperens börs? Skulle någon kunna förklara detta för mig på ett enkelt sätt?
1 gillning
Inte riktigt från någotdera, utan om var ETF:ens huvudkontor ligger. Vanligtvis Irland eller Luxemburg, som tar ut 0 % i källskatt.
Utdelning som betalas av en ETF behandlas dock inte som utdelning, utan som kapitalåterföring, på vilken det dras 30 %/34 % i skatt.
12 gillningar
Även om du skulle ta ut utdelningen eller ett motsvarande belopp varje månad, är en utdelande ETF skattemässigt sämre i Finland:
När man får utdelning (eller den återbetalning som @CitisenJ nämnde) betalas skatt på 100 % av den erhållna inkomsten, det vill säga 30/34 % skatt på den totala utdelningen.
Vid försäljning av en motsvarande andel är största delen, särskilt i början, enbart ditt investerade kapital, som inte har beskattats. Om fonden till exempel har vuxit med 10 % från det ursprungliga värdet, betalas skatt endast på denna del. Vid en ”utdelning” eller försäljning på till exempel 100 valutaenheter betalar du skatt endast på värdestegringen för cirka 10 valutaenheter, vilket ger en skatt på cirka 3 valutaenheter.
Naturligtvis förändras dynamiken efter en lång tid, men aldrig till den utdelande ETF:ens fördel.
13 gillningar
Tack till båda för förtydligandena. Bra info. Jag har varit av uppfattningen att dessa dist-ETF:er i regel är ett skattemässigt dåligt sätt att investera.
Jag funderade främst på om man i detta specialfall, då hela potten är köpt med lån, i praktiken skulle kunna ”nolla” beskattningen av kapitalåterbäringen hos den inhemska skattemyndigheten, eftersom räntekostnaderna för skulden för inkomstens förvärvande skulle vara ungefär desamma som kapitalåterbäringen (”yield = lånets räntekostnad”). På så sätt skulle man kunna dra nytta av en eventuell värdestegring och täcka lånekostnaderna med kassaflödet.
1 gillning
Visst kan man väl göra så också, men det är betydligt flexiblare att bara sälja en lämplig mängd av en ackumulerande ETF vid behov. Själv har jag åtminstone emellanåt behov av att justera portföljen, och då har ränteavdragen för investeringslånet kommit väl till pass. Och vad gör du sedan när du har betalat av investeringslånet?
4 gillningar
Det är förstås sant. För tillfället är alltså hela investeringskapitalet skuldfritt och placerat i just ackumulerande fonder och ETF:er. Tiden efter att investeringslånet har betalats tillbaka är utan tvekan ett problem. Jag räknade främst på att om man betalade tillbaka investeringslånet så pass långsamt att man, när det väl är slutbetalt, redan skulle vara i det skedet av investeringskarriären då kassaflödet sakta börjar skifta från investeringar till konsumtion. Man får fundera vidare på saken, men mycket troligt skulle Acc-ETF:er i slutändan vara enklare och mer skatteeffektiva.
Främst som en sorts proof of concept-tanke. Tack för bra svar och tankar!
2 gillningar
Med ackumulerande ETF:er kan du också mer sannolikt och effektivt utnyttja den presumtiva anskaffningsutgiften.
Och man bör inte heller glömma underskottsgottgörelsen i det här sammanhanget.
6 gillningar
Tack.
Bra funderingar kring ämnet! Jag anade att frågor relaterade till beskattning skulle lyftas fram en hel del.
Jag får nog fundera vidare på de olika alternativen
Det verkar som att representanterna för utdelningspartiet i princip alltid befinner sig i opposition jämfört med de flesta andra investerare
1 gillning
@Omavaraisuushaaste har skrivit ett intressant inlägg där aktiva och passiva fonder jämförs. 
I dag tittar vi på slumpmässigt utvalda USA-fonder från olika banker och tjänsteleverantörer och deras avkastning under den tid de har varit tillgängliga under de senaste tio åren – och hur de står sig mot index samt passiva indexfonder och ETF:er. Och är skillnaden faktiskt så betydande att det inte är värt att röra aktiva fonder?
Jag valde ut ett antal olika fonder och ETF:er, från aktiva till passiva, genom ett slumpmässigt urval. Det innebär att när jag började skriva den här texten visste jag inte själv vad slutresultatet skulle bli.
8 gillningar