SDP skär i företagsstöden och drar tillbaka sänkningen av bolagsskatten. I den sistnämnda frågan får de även förståelse, åtminstone delvis, från näringslivet. Kim Väisänen sågar i sin egen kolumn sänkningen av bolagsskatten jäms med fotknölarna. Jag gissar att det i denna fråga om bolagsskatt även finns en spricka mellan företagare, och det är intressant att se i vilken riktning denna diskussion leder. Kim Väisänens kolumn nedan.
8 gillningar
Vem är Kim Väisänen? Ylletröjsekonom?
Folk glömmer ofta det faktum att statens kärnuppgift borde vara att upprätta en så liten budget som möjligt och se till att den offentliga sektorn fungerar så effektivt som möjligt. I Finland har den offentliga sektorn svällt upp som en enorm jäsdeg, som dessutom är mycket ineffektiv och byråkratisk. Staten borde i första hand uppmuntra till arbete, entreprenörskap, attrahera talanger, locka kapitalister och investeringar. Och i synnerhet se till att så mycket som möjligt av arbetsinkomsten blir kvar i handen efter skatt. På så sätt skulle människor kunna spendera sina pengar bättre och det ekonomiska maskineriet skulle vara välsmort, vilket i sin tur skulle främja den ekonomiska tillväxten.
10 gillningar
Varför är då de nordiska länderna de länder med de bästa levnadsförhållandena att bo i, och inte nattväktarstater?
9 gillningar
Om du är genuint intresserad av en diskussion, rekommenderar jag varmt att du använder Google och bekantar dig med Kim Väisänens bakgrund och tankar, som internet är fullt av. Du kan bli överraskad.
Utan att ta ställning till om jag håller med Kim Väisänen eller inte, anser jag att ovanstående trolling inte behövs ens i en politiktråd.
(Kan vid behov flyttas till eftersnack efter flaggning, eftersom mitt meddelande egentligen rörde acceptabelt innehåll och inte trådens innehållsdiskussion.)
21 gillningar
Bara av intresse har jag några frågor angående ditt inlägg.
Har någons lön sjunkit, eller vad syftar du på med sämre lön?
Kan du ge ens ett enda exempel på någon som har upplevt oförrätt på grund av dessa nuvarande sämre arbetsvillkor?
Tror du att Anttis åtgärder kommer att höja arbetarnas löner?
Dessa skattehöjningar från Antti kommer mycket snabbt att drabba även arbetarna, eftersom det helt enkelt inte finns så många rika i Finland som man kan “stjäla” pengar ifrån. Jag anser inte att jag har sagt att skatterna för den största ägarklassen bör sänkas, men förstår du ens hur mycket en företagsägare betalar i skatt? De pengarna har sällan kommit utan en enorm arbetsinsats, så i proportion får nog många i slutändan inte en högre timlön än en vanlig arbetare, och ändå klassas denna person förmodligen som “rik” i Finland. Dessutom har många ägare tvingats ta enorma risker vid något tillfälle under företagets verksamhet för att nå hit. Den som sedan har lyckats i det här spelet och kan anställa personal och växa, blir som belöning “ihjälskattad”, allra senast när det är dags för ett generationsskifte i företaget. Tror du verkligen att det är så man skapar nya och mer välbetalda jobb, där arbetsvillkoren dessutom justeras enligt fackföreningsrörelsens önskemål?
10 gillningar
I stort sett varenda en, eftersom lönerna inte har hållit jämna steg med inflationen. Samtidigt ropas det efter att arbetstiden borde ökas genom att ta bort vardagsledigheter, trots att arbetslösheten är rekordhög. I Finland är det bara ledningen som pysslar på.
8 gillningar
Det är ju faktiskt så att kostnaderna i verkligheten ökar ganska rejält när antalet barn stiger över tre.
Även vi, som en fyrbarnsfamilj, blev tvungna att köpa en minibuss (tila-auto). Dessutom, när de äldsta barnen redan är i tonåren och det börjar bli lite väl många skjutsningar till hobbyer, var vi tvungna att köpa en andra bil för att få logistiken att fungera. Mitt eget arbetsrum/gym gjordes på sin tid om till den yngstas rum.
Dagisavgifterna var också ganska höga under en period. Tyvärr räknas alla hyresintäkter som inkomst, även om de i verkligheten går till att amortera på lån.
8 gillningar
Jag tror fullt ut att det Väisänen berättar om startup-entreprenörer är sant. Men min fantasi räcker inte till för att se att detta skulle ha någon betydelse för huruvida Samlingspartiet går med i regeringen eller inte.
Nämligen. En SDP-ledd regering med vänstermajoritet kommer med bergssäkerhet att höja skatterna. Det är ju precis vad partiledningens uttalanden säger direkt. Och om några besparingar överhuvudtaget görs, kommer de att drabba högerpartiernas väljarbas. Om Samlingspartiet skulle gå med i en sådan regering, skulle det både se ut som en total kapitulation och faktiskt också vara det. Om Samlingspartiet skulle hoppa på SDP:s tåg, måste även Samlingspartiet få ut något av affären som åtminstone ser ut som en win-win. Vad skulle det kunna vara? Jag kan inte komma på något.
Centern sitter på vågmästarposten, eftersom man genom att höja skatterna kan fördela pengar till både SDP:s och Centerns väljare. Visst, det handlar till stor del bara om en centraliserad rundgång av de egna väljarnas pengar tillbaka till samma väljare, med skillnaden att man norpar en lite större bit från Samlingspartiets anhängare till den gemensamma kassan, men det är ju så rödmyllan nästan alltid har fungerat.
Kanske är omnämnandet av jordbruksstöd i eventuella besparingar bara ett lockbete för Centern: kom med i regeringen, så glömmer vi det här och delar ut stålar till dig och mig.
18 gillningar
Kan du förklara på vilket sätt regeringen har hindrat löneökningar?
6 gillningar
Utökat det lokala avtalssysstemet, höjt de allmänna skatteklasserna och skapat en exportledd lönemodell där andra branscher inte får högre löneförhöjningar än exportbranscherna, åtminstone till en början.
Höjningen av skatteklasserna höjer priset på allt och driver på inflationen ytterligare. Lokalt har arbetsgivaren kunnat betala till och med tusenfalt i lön till en enskild arbetstagare redan tidigare om man så önskat, och den exportledda lönemodellen förstör verkliga förhandlingar när maximitaken redan är kända.
6 gillningar
Hur är detta ett hinder? Där fördelas kollektivavtalens höjningar mer rättvist. Totalsumman är densamma.
Skatteklasserna för lön sänktes, de höjdes inte.
Detta riktar sig endast mot offentliga löner. Lönerna har ändå stigit bra, och snabbare än lönerna för de som betalar lönerna. Även över inflationen.
24 gillningar
Din kommentar är ganska lösryckt och man kan väl säga att du verkar vara lite av ett offer för propaganda.
Vi är dock någorlunda överens om att ledningen i Finland bara håller på med småpyssel, så det är nog bäst att sluta här så att ingen behöver gå till attack för att prata svart till vitt och flagga inlägg.
6 gillningar
Jag vet mycket väl vem Kim Väisänen är. Enligt min egen erfarenhet har hans uttalanden varit väldigt Trump-fientliga, den ryska propagandan har gått hem hos honom och hans stil är provocerande. Även om han är miljonär skulle jag inte ta det han säger på för stort allvar. Därför ställer jag mig mycket reserverad till hans uttalanden.
3 gillningar
I det här fallet vore jag intresserad av att veta hur rysk propaganda har bitit på Kim Väisänen, eftersom jag ställer mig mycket negativt till alla människor som står på Rysslands sida i den pågående konflikten. Vid en sökning på nätet hittade jag åtminstone inte direkt några uttalanden eller utspel från Kim Väisänen som stöder ryssvänlig propaganda. Jag upplever inte heller hans stil som särskilt provocerande, även om jag medger att olika människor uppfattar saker på olika sätt.
Att han är miljonär påverkar inte hur jag ser på hans åsikter. Miljonärers göranden och låtanden följs i stor utsträckning i dessa Inderes-trådar. Att hans kommentarer är fientliga mot Trump är kanske inte så överraskande i dessa tider.
Kanske missförstod jag något, men min ursprungliga avsikt med mitt inlägg var att lyfta fram en intressant åsiktsskillnad gällande beskattning, som kan vara ett tecken på en generationsklyfta inom entreprenörskapet. Det är möjligt att jag misslyckades med mitt utspel. Avsikten var och är att reflektera ganska strikt kring ovan nämnda perspektiv och vad en sådan tänkbar åsiktsskillnad kan bero på (eller om en sådan åsiktsskillnad överhuvudtaget existerar i bredare bemärkelse). Visst tenderar diskussioner att sväva ut, och det är inte heller hela världen…
14 gillningar
Väisänen har såvitt jag vet inga Rysslandssympatier. Och hatten av för honom i övrigt för allt han har åstadkommit, inte minst när det gäller finansieringen av finska företag i tidiga skeden.
Ändå är det bra att komma ihåg vad människors nyttofunktion är när de ger intervjuer och kommentarer gällande beskattning, finansiering av “välfärdstjänster”, skatterättvisa osv. Själv har jag rört mig i tillväxtbolags- och startup-kretsar så mycket jag har hunnit vid sidan av mitt riktiga arbete. Och jag kan med ganska stor säkerhet säga att man inte är fullt så nöjd med den höga beskattningen, Finlands stela arbetsvillkor osv. som man skulle kunna tro genom att läsa Hesari och Elina Lappalainen. Detta gäller särskilt personer och entreprenörer som har kommit lite längre än de tidiga stadierna och personligen fått uppleva realiteterna.
När man har nått en viss framgång, har något att förlora och bättre saker för sig, så har helt enkelt ingen incitament att säga något om ämnet, mig själv inkluderad.
7 gillningar
Det fördes nyligen en diskussion på forumet om incitamenten i barnbidragen.
Den statscentrering som ersatt den finländska sisun når nya dimensioner när Centerns ungdomsförbund drömmer om parrelationer, och drömmarna saboteras av helt kommersiella algoritmer. En statlig relationstjänst skulle vara lösningen, sägs det.
Centerungdomen föreslår att man i Finland utvecklar en statligt driven, avgiftsfri och icke-vinstdrivande relationstjänst.
– Det är ohållbart att en så central del av människors liv och samhällets framtid har lämnats helt i händerna på kommersiella algoritmer. Att hitta en partner kan inte hänga på hur mycket sökandet genererar i vinst för ett enskilt företag, säger Centerungdomens ordförande Milla Veteläinen i ett pressmeddelande.
Centerungdomens delegation: Relationstjänst för att möta utmaningarna i att träffas - Keskustanuorten valtuuskunta: Parisuhdepalvelu vastaamaan kohtaamisen haasteisiin -
7 gillningar
Visst kommer vi väl alla då och då i kontakt med företagare och tillväxtentreprenörer (även om jag själv nästan uteslutande träffar de förstnämnda, så kallade traditionella företagare). Jag tror att en av de största nackdelarna för tillväxtentreprenörer har varit beskattningen av personaloptioner, vilket den nuvarande regeringen förtjänstfullt har åtgärdat. Sedan är det en annan fråga om just sänkningen av samfundsskatten är en särskilt väsentlig fråga för tillväxtentreprenörer. När det gäller till exempel Wolts värdering tror jag inte att just denna fråga står i centrum när man söker orsaker till förändringar i företagets värdering under åren.
4 gillningar
Nej, det är det såklart inte. Och till exempel killarna på Wolt har/hade säkert en mycket större kamp på gång gällande hela deras affärsmodell… Och jag håller med mer generellt om att samfundsskatten förmodligen redan tidigare låg på en ganska okej nivå.
Jag skulle vilja lägga till samma brister som gäller för alla företagare, oavsett om det är traditionella företag eller startups, och det är (utöver hög beskattning och höga pensionsavgifter och bikostnader) arbetsmarknadslagstiftningen. Det berör förstås inte direkt småföretagare eller nystartade startups. En väsentlig punkt: att säga upp en enskild besvärlig/dålig arbetstagare är för svårt/dyrt. Och visst, att säga upp flera anställda, även om det i sig är enkelt, är ett teaterspel som inte gynnar någon och orsakar onödig osäkerhet och lidande, särskilt för en stor del av de anställda. Dessutom finns risken att de bästa medarbetarna slutar (i onödan) och söker sig någon annanstans.
Riktigt bra att optionsbeskattningen äntligen rationaliseras!
4 gillningar
Jag ger Centerns ungdomsförbund poäng för att de försöker lösa den brist på parrelationer som bedömts vara ett problem. En skojare som jag skulle skämtsamt kunna gjuta olja på eld genom att, inspirerad av vänsterflygelns ungdomsförbunds uttryckta åsikter, även kräva statlig styrning av flersamhetsrelationer. Men det dröjer väl inte länge förrän någon föreslår det på fullt allvar också.
Men vad jag verkligen skulle vilja veta är med vilken logik en statligt organiserad relationstjänst skulle kunna fungera bättre i något avseende än de globalt framgångsrika dejtingtjänster som testats i den privata marknadens hårda konkurrens. Jag har nämligen så pass mycket egen erfarenhet av offentliga upphandlingar och politisk styrning att jag kastar ur mig som ett skämt, men också som en halvseriös prognos, att de första hundra miljonerna euro skulle gå till allehanda definitioner och funderingar kring obefintliga principfrågor och ordval innan en enda rad kod ens nått produktion för att testas av användare. Det är sannerligen ingen bra start.
Om den breda allmänheten verkligen värdesatte exempelvis stark autentisering, som Centerungdomen tror, så skulle det inte finnas några andra typer av dejtingtjänster på marknaden. Men vem som helst som har besökt ett diskotek, en dansbana eller restaurang Hullu Poro ens en gång kan med nästan 100 % säkerhet berätta att anonymitet ofta är ett ytterst önskvärt tillstånd i parningssituationer – särskilt när det gäller nya bekantskaper. Offentliga tecken på engagemang, det vill säga ringar, tenderar väldigt ofta att glömmas kvar hemma under resan. Jag har aldrig hört talas om att en relation har inletts med att man visar legitimation. Jo, en gång för länge sedan på ett flyg hem efter en tvåveckors arbetsresa i USA ville en charmig HR-kvinna absolut visa mig sitt leg och berätta om sitt liv. Om jag hade varit singel hade det kunnat leda till något. Men det var jag inte, så vi pratade bara om ditten och datten. Begreppet “humppanimi” (dansbandsnamn/alias) uppfanns långt innan någon i Centerungdomen ens var född.
Jag misstänker att problemen med parbildning bottnar i så pass djup psykologi att politiker inte kan lösa dem. I offentligheten har det hänvisats till de betydande åskillnader som vuxit fram mellan unga män och kvinnor i princip gällande allt. Det har också framförts att unga inte längre är intresserade av förhållanden på samma sätt som förr, utan att livsvärderingar snarare gynnar ett självständigt liv. Dessutom finns teorin att internet har gett de som söker partner en helt orealistisk bild av vilken typ av partner som finns tillgänglig och i vilken mängd. Lägg därtill en allmän världsångest, som utifrån ett historiskt perspektiv kan komma från nästan vad som helst. Kanske är det bara något som hör ungdomen till. Kanske psykologer och parterapeuter kan göra något. Kanske. Eventuellt. Möjligtvis.
Eller så accepterar vi helt enkelt att tidens trend är minskad parbildning och därmed en minskande befolkning. Förr eller senare svänger väl pendeln åt andra hållet, eller så går människoarten under på grund av brist på livslust.
11 gillningar
Här är ett sådant fundamentalt problem som en ”statlig dejtingtjänst” inte kan hjälpa till med. Enligt Statistikcentralen finns det i Finland sammanlagt över 100 000 fler unga män än kvinnor i samma ålder i alla åldersgrupper för familjebildning. Det rör sig om ett tydligt matematiskt underskott av föderskor som dejtingtjänster inte kan ersätta, vilket kanske är den största orsaken till att det inte föds tillräckligt med barn; det råder en kronisk brist på föderskor, inte på avlare. Enligt undersökningar tvingas unga män nöja sig med ett lägre antal barn än de skulle önska, medan kvinnor får ungefär så många barn som de vill ha, och en stor grupp män får inga barn alls eftersom de inte hittar en partner då det helt enkelt inte finns någon för dem. Faktum är att hela problemet med nativiteten inte ens skulle existera om antalet personer mellan könen var i balans.
3 gillningar