Med utdelning eller utan? Utdelningstråd

köp av egna aktier förbättrar alltid vissa nyckeltal per aktie, såsom EPS.

I en ideal värld skulle alla företag agera som Berkshire Hathaway. Ingen utdelning betalas ut och egna aktier köps endast när kursen är rimlig i förhållande till tillgångarna.

Jag minns när Tim Cook en gång berättade att en av anledningarna till Apples massiva återköp av egna aktier var att kursen var förmånlig. Då var P/E 17. Samma massiva köp pågår trots att P/E gick över 40. Det är ju inte logiskt.

I USA har man börjat beskatta återköp av egna aktier, jag minns inte hur mycket det var. Det skulle vara förvånande om samma idé inte kom till Europa också.

2 gillningar

Men alla företag är inte som Berkshire Hathaway. Och alla företag har inte en liknande ägarstruktur. Alla ägare vill inte ha en del av företagets kassaflöde till sitt eget konto, och alla ägare tänker inte sälja sina aktier. Dessutom måste man komma ihåg att aktier är ägarandelar i företag och alla ägare är inte enbart ute efter avkastning, utan de kan ha strategiska skäl, såsom röstmakt, att äga ett visst företag. Vid återköp av egna aktier måste någon ägare sälja aktier för att de ska byta ägare. Försäljningen kan alltså förhindras av skäl som rör likviditet eller särskilda ägarförhållanden.

Därför finns det i en idealvärld flera sätt att fördela vinsten.

Om du funderar på vilka företag som nämnda Berkshire äger, så betalar en stor del av dem utdelning. Buffett föredrar alltså inte att betala utdelning, men han föredrar att ta emot den. (Jag vet att det är ett stort företag, vilket begränsar antalet och storleken på investeringsobjekten, men det finns flera företag som inte betalar utdelning eller företag som nyligen har börjat dela ut utdelning, som de inte äger) Återköp av egna aktier är mycket smart om företaget inte har andra investeringsobjekt och företagets ledning har en god uppfattning om företagets verkliga värde. Även i denna situation vore det smart att diversifiera vinstutdelningen genom att göra återköp samtidigt som man också delar ut utdelning. Samma sak fungerar även tvärtom. I Finland skulle många företag som delar ut hela sitt resultat som utdelning kunna ta efter Nordea och Sampo och begränsa utdelningstillväxten samtidigt som de regelbundet gör återköp av egna aktier.

Om återköpen finansieras med skuld kan de ökade finansieringskostnaderna sänka EPS. Å andra sidan, om kursen rasar efter återköpen på grund av ett minskat resultat av andra skäl, kan nyttan med återköpen inte nödvändigtvis realiseras. (men detta verkar vara mer en smaksak, så jag orkar inte argumentera mer om det)

Som jag redan har konstaterat tidigare har båda sätten sin plats och att argumentera om deras överlägsenhet är enligt min mening lite löjligt. Det är lätt för investerare att bara upprepa de enskilda tankar eller uttalanden om återköp och utdelningar som deras favoritguru eller influerare upprepar och glömmer att tänka på saken mer brett. (jag syftar inte direkt på dig här, utan på oss alla)

6 gillningar

Detta har redan en enkel förklaring hittats/berättats i Buffets fall och är även observerbart från ett finansieringsteoretiskt perspektiv. Om en investerare kan skapa en högre avkastningsförväntan för pengarna/utdelningen än det utbetalande företaget, lönar det sig för investeraren att ta emot utdelningar. Buffets/Berk. -avkastningsförväntan är en av de bästa bland investeringsbolag på lång sikt, så det lönar sig för honom att ta emot utdelningar, eftersom han kan återinvestera utdelningarna lönsamt.
Dessutom är mottagandet av utdelningar lönsamt för investeringsbolag även annars, eftersom utdelningar kan minska nödvändiga aktieförsäljningar, till exempel för att finansiera investeringar i nya investeringsobjekt eller den dagliga verksamheten.

Och utdelningsbetalning bör aldrig vara enbart en röd flagga när man investerar i ett företag, eftersom företagets avkastningsförväntan ändå kan vara tillräcklig, och även om en utdelning inte nödvändigtvis är ett smart sätt att dela ut vinster från ett börsnoterat företag, stöder det avkastningsförväntan (och å andra sidan minskar det affärs- och marknadsrisken på lång sikt).

Detta är däremot en ganska svag jämförelse, förutom om du äger din vän och byxorna där hundralappen finns. Dessutom, som tidigare kommenterats, får du aldrig den hundralappen i din egen ficka, skattemyndigheten tar ändå sin del.

1 gillning

Första gången i denna tråd, så jag återgår till den första frågan. Jag skulle tycka det vore tråkigt att behöva välja mellan utdelning och tillväxt, så jag väljer båda, tack, mums! Synen på utdelningar som hindrar investeringar är förvisso ganska populär, eftersom Iltalehti, Yle och Hesari sväljer denna populistiska synvinkel utan att tugga på den.

I Finland är det modernt att fördöma utdelningar, för då får ju den utsugande borgaren gratis pengar utan att göra något själv. Utdelning är avsiktligt att ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt, eftersom det är pengar som har flåtts från den ärliga arbetarens rygg och som är “borta från den gemensamma kassan”.

Jag litar också på att när vänstern någon gång förstår vad återköp av egna aktier innebär, kommer omedelbart tal om ett skattehål att uppstå, som myndigheterna borde åtgärda så snart som möjligt.

Som en tankeövning skulle jag gärna vilja höra vad till exempel Nordea skulle kunna investera med sin utdelningssumma på 3,3 miljarder som de inte kan få med sina 20 miljarder i utdelningsbara medel? Bildas inte företagets investeringsförmåga av dess tillgångar + kreditvärdighet, eller varför är företagets investeringsförmåga helt beroende av utdelningen?

En måttlig utdelningsandel leder genom en ständigt svällande kassa till försämrade avkastningssiffror på kapital om inte kassan hittar en användning som förbättrar kapitalavkastningen. Enbart expansion kan räcka för en lönechef som får ett större imperium, men det räcker inte för ägaren om man inte samtidigt får minst lika bra avkastning (inom en rimlig tid). Om företagets egen aktie är undervärderad, kan man genom att köpa dem för ägarens räkning köpa euro för mindre än en euro, vilket är bra.

Skulle det kunna vara så att olika branschers och olika företags investeringsbehov och -möjligheter är olika? Vad händer om det inte finns en enda svartvit sanning, utan investeraren själv kan bedöma om hen vill investera i framtida förväntningar genom tillväxtföretag eller hellre sitter på en extremt tråkig pensionsportfölj och lyfter utdelningar från överkapitaliserade företag? Tesla skulle ha gjort ett tydligt misstag att dela ut utdelning under de första 10 åren och B&H alltid.

Jag kan inte kryssa i något av alternativen i frågan, utan jag väljer båda.

18 gillningar

Det är klart, men av någon anledning har jag också i min portfölj sådana företag som ger en ganska god och stabil avkastning, men som inte har några rimliga investeringsmöjligheter, åtminstone inte inom sitt eget område, i sikte. En pensionär tar gärna emot ett förutsägbart och jämnt växande kassaflöde.

Anser du din beskattning som ett kriterium för aktieval?

Du sa helt korrekt i Sampo-tråden att:
" 1. Detta gör återköp alltid till ett bättre sätt att dela ut vinst UTOM om aktien är övervärderad"

Jag håller med. För mig är paradoxen i diskussionen om utdelning vs. återköp, oavsett forum, priset. När man väljer aktier till sin egen portfölj berättar man hur man baserat på sin egen fair value-modell satte ut en pilk exakt till det bestämda värdet. Man strävar efter att köpa så billigt som möjligt. Betydelsen av priset verkar dock försvinna när företaget köper sina egna aktier med företagets pengar på ägarnas vägnar. Då lönar det sig att köpa aktier till vilket pris som helst eftersom det sparar skatt. Någon sa till och med, att “Fantastiskt, vi tjänar på detta!” Detta är enligt mig en av de blinda fläckarna i diskussionen om utdelning vs. återköp, där diskussionen är trasig även om båda metoderna, när de används korrekt, är bra verktyg för vinstutdelning. Och det är ju inget annat än vinstutdelning vi pratar om här.

Återköp, till exempel för Telias del, skulle ha varit ett fullständigt hjärnsläpp de senaste 5 åren. Om det absolut hade varit nödvändigt att köpa telekomaktier, skulle Telia istället för sin egen verksamhet ha investerat alla sina lediga pengar i till exempel amerikanska T-Mobile-aktier.

En annan synvinkel som ofta glöms bort är specialsituationer, då värdet varierar betydligt mer än utdelningen och en försäljning förstör portföljen permanent. Den som behöver ett kontinuerligt kassaflöde får sina utdelningar utan att behöva sälja, till exempel på marknader som kollapsat på grund av en pandemi. Värdet varierar baserat på den manisk-depressiva marknadens åsikt, utdelningen är en beräknad andel av det realiserade resultatet och aldrig negativ.

Den tredje är ägarens allokering av sitt eget kapital till de företag de väljer. Våren 2020 skulle det ha varit en usel situation att sälja de få defensiva aktier som på något sätt hade behållit sitt värde, eftersom även de var på långsiktiga bottennivåer. Med Elisas utdelningar var det ändå trevligt att köpa Nordea, som redan visat sin uppgångspotential de senaste åren (vilket jag också gjorde, och jag nöjde mig inte ens med bara Elisas utdelningar utan lade till lite annat i samma hög). Nordea köpte inte många egna aktier när ECB hade tagit både utdelningar och återköp som gisslan.

En sådan sällan inträffande marknadspanik som köptillfälle blir inte en engångsfördel, utan senast 2008 tog min portföljs femsiffriga euromässiga utdelningssumma år 2021 ett hållbart hopp på 49,8 % på en gång, varefter den har fortsatt med en för Oksaharju normal tvåsiffrig tillväxtprocent årligen för en växande utdelningsportfölj även utan ytterligare köp. Utdelningen är ägarens valfrihet att investera i samma eller något annat företag.

13 gillningar

I USA har man redan funderat på detta. Där finns en skatt på återköp av egna aktier, det vill säga när ett börsbolag köper egna aktier måste bolaget betala skatt på det med en skattesats på en procent.

Bifogat finns en länk till den amerikanska kongressens sidor där återköp av egna aktier har diskuterats förtjänstfullt från flera olika synvinklar. Om man orkar gå igenom den, förstår man synpunkterna i ämnet djupare än genom att bara läsa denna tråd.

The 1% Excise Tax on Stock Repurchases (Buybacks) | Congress.gov | Library of Congress

6 gillningar

image

Även om jag inte är någon stor vän av beskattning, skulle punkt 1) kunna antyda att en liknande skatt skulle kunna vara motiverad även i Finland.

1 gillning

Investeraren drar inte mer ekonomisk nytta av utdelningar. Vid utdelningar förlorar investeraren en del av sin förmögenhet i skatter. Vid återköp av egna aktier förlorar investeraren inga skatter. Om investeraren säljer aktier motsvarande vinstutdelningen, förlorar han/hon provision och skatter, som alltid är lägre än vid utdelningar (på ett värdepapperskonto).

7 gillningar

Måste ett företag i USA förresten inte betala någon form av skatt på återköp av egna aktier nuförtiden, om det är ett börsnoterat företag? Har detta inte varit i kraft i ett par år?

Tack för detta! Det var intressant att se hur det Stora Kapitalistiska Västerlandet kör om Sovjet-Finland från vänster i åtminstone en sak. Största delen av dokumentet handlar om definitionen av lagens tillämpningsområde gällande undantag, beräkningsmetoder och redovisningsperioder, men det är också intressant. Särskilt skattefriheten för aktier som köpts för personalens incitamentsprogram och pensionsarrangemang är en lättförståelig princip, eftersom pengarna inte stannar hos företagets ägare, förutom indirekt genom det bättre resultat som åsnorna, som springer ännu snabbare efter sina morötter, åstadkommer. Av erfarenhet vet jag att detta fungerar riktigt bra, åtminstone för ingenjörer!

När det gäller återköp av egna aktier finns det inget nytt i dokumentet som sådant. Det beskriver orsakerna och logiken bakom återköp av egna aktier och motiverar hela denna åtgärds existens som en av anledningarna, nämligen skatteundvikande, som också diskuteras här.

En rolig detalj rör användningen av skuldsättning vid återköp av egna aktier. Har någon hört kritik när ett företag delar ut ackumulerade vinster från tidigare år som utdelning från kassan utöver EPS? Ja, jag med. Däremot klagas det mer sällan på att vinst delas ut genom återköp av egna aktier med upp till 30% lånat kapital (enligt uppskattningar från åren 2016-2017).

Att dela ut vinster från kassan från tidigare år är en dålig sak, men att dela ut framtida vinster med lånat kapital är OK, bara man får lura skattemyndigheten.

Själv strävar jag hellre efter att göra lönsamma investeringar även med risken att jag måste betala skatt på min avkastning. Det lyckas förstås inte alltid, men jag tittar ändå mer på företagets avkastning än på hur den delas ut till ägarna när jag väljer aktier.

5 gillningar

Så verkar det vara. Det skulle ha varit en skatt på 1% på återköp. Jag vet inte exakt hur det beräknas och vilka företag som omfattas. 1% är lyckligtvis en ganska liten skatt men försvagar förstås något fördelen med egna köp jämfört med utdelningar.

1 gillning

Ovanstående skrevs för tre dagar sedan i Inderes kaffehörna. Ursäkta den felaktiga informationen gällande resten av världen. Skatten som USA infört på egna återköp var en ny sak för Juurikki. Tack för informationen, @Turisti6.

USA:s modell är genomförbar, till skillnad från den modell som Juurikki målade upp som en diskussionsstimulans, att skattemyndigheten skulle tolka egna återköp som en förtäckt utdelning. Det största problemet med denna modell är att aktieägarna skulle behöva betala en skatt motsvarande utdelningsskatt, även om de inte fick någon utdelning eller andra pengar, utan fördelen skulle vara en större ägarandel i företaget. Det skulle aldrig gå igenom i riksdagen.

De stora pojkarna kommer med största sannolikhet att motsätta sig att ens införa USA:s modell i Finland, eftersom de för närvarande i praktiken är befriade från utdelningsskatt genom utländskt ägande. USA:s modell skulle öka jämlikheten mellan ägargrupperna – och desto mer, ju högre skatt som tas ut från företag som köper tillbaka egna aktier.

Låt oss översätta ovanstående:

Jag strävar efter att göra så lönsamma investeringar som möjligt.

Om bolaget jag investerat i skulle köpa tillbaka sina egna aktier istället för att betala ut utdelning, skulle det automatiskt göra mig till en bättre investerare, eftersom min avkastning skulle vara högre.

Detta är dock inte OK, eftersom vissa företag gjorde återköp av egna aktier med upp till 30% lånat kapital 2016-2017.

Dessutom gillar jag att betala mer skatt på mina investeringar och därmed få sämre avkastning.

4 gillningar

Visst drar man nytta av det. Utdelningen växer, förutom genom resultatökning, även genom ett mindre antal utdelare, oavsett vad andra tycker om företagets verkliga värde. Ett skickligt återköp av egna aktier är också en fördel för utdelningsinvesteraren, förutsatt att de köpta aktierna också makuleras och att aktierna inte köps med ägarnas pengar enbart för att delas ut till ledningen.

Jag blev förvånad när jag såg i den tidigare länkade tråden att man i USA ännu under detta årtusende har behövt diskutera effekten av återköp av egna aktier på EPS (vinst per aktie) och dess påverkan på ledningens incitamentsprogram. Styrelsen, som representant för ägarna, får inte godkänna en sådan bonusmatris.

1 gillning

Man behöver inte betala skatt alls om man gör sina egna utdelningar genom att sälja i kraschen våren 2020. Om man efter portföljbalanseringen under subprimekrisen har köpt mer till stigande kurser under hela det föregående decenniet, har anskaffningspriset redan stigit så högt att man till och med får ett förlustavdrag från försäljningarna under coronakevåren de kommande 5 åren.

Om detta räcker, då är målet uppnått och kapitalvinstskatterna undvikna.

Diskussionens rubrik är
“Är utdelningsavkastning viktigt för er när ni investerar? Eller föredrar ni företag som investerar sitt kassaflöde i tillväxt?”

Jag skulle fortfarande se “investering i tillväxt eller vinstutdelning?” som en mer passande rubrik (och mål). Om jag får tolka så radikalt egenmäktigt, är mitt svar ett tydligt “ja” (båda).

1 gillning

Detsamma, men bara om skatterna går till Finland för vårt gemensamma bästa. Att betala skatt till andra länder intresserar inte.

Den gode ger till det gemensamma bästa även av lite, den onde inte ens av mycket.

6 gillningar

En ganska bra fråga i princip, om man nu kan kalla det en fråga.

Eller är det det? Du nämnde också vinstfördelning där. I det övre stycket jämförs nu en investerares investering, vars mål är att hitta och kanske köpa en verksamhet till ett rimligt pris och få avkastning, på ett eller annat sätt, med att företaget delar ut kapital till sina ägare, dvs. utför en kapitalåterbetalning. Dessa är två helt olika saker. Investeraren investerar i företaget, medan företaget utför en kapitalåterbetalning.

Enligt min mening har denna tråd haft en grundlig diskussion om utdelningar vs. återköp av egna aktier vid olika aktiekurser, senast i våras.

Detta är återigen en felaktig uppfattning om återköp kontra utdelningar. Att använda Nokia som exempel betyder bara att man inte förstår skillnaden i vinstutdelning. Det slösades inte bort. Låt oss upprepa:

  • Återköp innebär bara att investerarens ägarandel ökar vid tidpunkten för vinstutdelningen, kursen förändras inte. Vid utdelning ökar inte ägarandelen, skatter dras, och man får kontanter i fickan och aktiens värde sjunker med utdelningsbeloppet.
  • Återköp innebär inte att man måste nöja sig med en växande ägarandel – på precis samma sätt innebär utdelning inte att man inte får återinvestera utdelningen i samma företag. Att förstå detta är oändligt svårt för finska investerare. Och samma sak upprepas i denna tråd vecka efter vecka, och det förvånar mig alltid stort. Du har alltså fel när du använder Nokia som exempel.
  • Om en Nokia-ägare anser att nu när P/E är 1000, är det inte värt att öka ägarandelen, gör han inget annat än att sälja aktier motsvarande vinstutdelningen. Slutresultatet är att han har MER kontanter än om Nokia hade delat ut utdelningar. Det hade alltså INTE lönat sig att önska utdelningar från Nokia. Man skulle bara ha följt sin egen investeringsplan. Nokias vinstutdelning tvingade inte någon att öka sin ägarandel.
  • När det gäller Berkshire kunde det mycket väl ha delat ut utdelningar, och en investerare som anser att det verkligen lönar sig att återinvestera dem, skulle bara ha återinvesterat utdelningarna. Skatter drogs, annars var slutresultatet detsamma som vid återköp. Inte heller här skulle Berkshire ha tvingat någon att investera utdelningarna i ett annat företag eller köpa öl.

Om du vill ha vinstutdelning i kontanter varje år, bör du ändå gilla återköp eftersom du sparar skatt (AOT).

Förstå nu sakta men säkert att sättet att dela ut vinsten främst har en skattemässig skillnad, ingen annan skillnad. Och på grund av beskattningen blir återköp billigare för småinvesterare med ett aktiesparkonto (AOT).

Om man tror något annat är man förmodligen fel ute. På båda sätten kan man alltid välja hur mycket man vill behålla i företaget och hur mycket man vill omvandla till kontanter. (Utöver skatter orsakas skillnader även av provisioner och det faktum att alla mäklare inte stöder fraktionerade aktier.)

15 gillningar

Varje investerare har förstås sina egna intressen när det gäller utdelningar. Till exempel i mitt fall är utdelningarna ganska välkomna, eftersom jag vill växa portföljen både i värde och antal aktier, med syftet att

Nej. Även detta är en helt felaktig uppfattning. Portföljen växer snabbare om företaget köper tillbaka sina egna aktier, eftersom du betalar mindre i skatt.

Att jämföra antalet aktier leder också till en felaktig tolkning. Vid återköp av egna aktier ökar ägarandelen, även om antalet aktier inte förändras. Denna ökning av ägarandelen ser du inte någonstans när du tittar på mäklarens översiktssida. Återköp av egna aktier motsvarar en situation där du skulle få utdelningarna skattefritt och investera i samma företag utan transaktionskostnader. I slutändan har du i båda fallen investerat lika många euro i företaget och ägarandelen är densamma – även om antalet aktier är olika.

(Allt detta har diskuterats i tråden otaliga gånger. Det lönar sig att bläddra igenom inläggen från åtminstone ett år tillbaka.)

13 gillningar