Kameran kan ju komma till USA tidigare också, om den vore med i Tokus pågående studie. Det finns ju två kameror i den.
EU överväger egna motåtgärder mot nya tullbeslut. EU:s möjliga motåtgärder skulle träda i kraft den 15.5. Som ett alternativ har man övervägt att utesluta amerikanska företag från offentliga upphandlingar. Om något sådant skulle ske ömsesidigt i Amerika, skulle det förmodligen innebära ett totalt stopp för marknadserövringen, om man inte lyckades kringgå detta, t.ex. med ett lokalt dotterbolag eller genom att flytta kameraproduktionen till den aktuella kontinenten.
Det är nog inte värt att börja införa mottullar. Ingen vinner nog på det, förnuftet vinner nog i den här frågan också.
Jag tror inte att den studie som nu startar och kanske först blir klar i oktober räcker för FDA-godkännande av enheten och AI-mjukvaran? Enligt min mening är det den första så kallade FDA-studien där man huvudsakligen definierar om AI:n kan göra vad den lovar. I vilket fall som helst skulle jag se att det tar minst ett år framåt och detta även i ett positivt ljus.
Man kan förstås ha en annan åsikt i frågan.
https://www.clinicaltrials.gov/study/NCT06808334?lead=Toku%20Eyes%20Ltd\u0026rank=1
Tiden har tydligen flyttats. Slutförandetiden var tidigare 1.6.2025.
Dotterbolaget och Aeye Health sköter USA-delen, så det kommer knappast att uppstå några problem här.
När det gäller försäljning av kameror så har de tullar, till exempel skulle den stora leveransen av AI-fria kameror till USA i slutet av året ha varit en affär som omfattas av tullar.
Företagets förväntningar ligger dock inte på AI-fria kameror, inte heller investerarnas, och när det gäller AI-drivna (såvitt jag förstår) handlar det om tjänsteförsäljning där tjänsten produceras lokalt (serverns placering avgör nog AI-analysen?) och/eller av lokala företag.
När det gäller kameror är det nog lätt att sälja de som tillverkas i Thailand via finska Optomed, varvid EU:s 20% tull, inte Thailands 36%, gäller.
Jag är ingen expert på detta, men jag är inte särskilt orolig, särskilt eftersom det handlar om en tjänst som det finns ett skriande behov av och där Optos kamera hittills är den enda som har fått FDA-godkännande, vilket innebär att en eventuell tull är en extra kostnad för kunden, helt klart.
Något hittas under namnet Optomed Aurora i import/export. Informationen för USA och förmodligen många andra länder är så dold att den inte kan hittas med något namn eller någon kod, oavsett hur mycket man söker. Det borde förmodligen vara en betalversion.
Inderes kommentarer om effekterna av tullar, här gällande Optomed:
..
Optomed
Optomed söker tillväxt och genombrott särskilt med den omfattande lösningen Aurora AEYE i USA, vilket gör marknadens betydelse för bolaget mycket stor. Under 2024 kom dock en relativt liten del av Optomeds omsättning från USA, eftersom majoriteten av omsättningen kom från segmentet Programvara och från Finland. Inom segmentet Enheter stod USA dock förmodligen för en betydande del av omsättningen, och USA:s andel har enligt vår uppfattning varit i betydande tillväxt. Optomeds enheter tillverkas enligt vår uppfattning i Thailand (Fabrinet), för vilka en överraskande hög importtull på hela 36 % nu planeras för USA. Vi anser det mycket möjligt att Thailand kommer att inleda förhandlingar om tullarna och att nivån i slutändan blir lägre än Trumps “schematiska” lösning. I Optomeds fall kommer den möjliga negativa effekten enligt vår bedömning att minskas av: 1) Vid försäljning av Aurora AEYE-helhetslösningen är enhetens andel begränsad, då en betydande del av tjänsten utgörs av AI-programvara, 2) tillverkningskostnaderna för enheterna är lägre än till exempel för skrivbordskameror (minskar tullens andel) och 3) så vitt vi vet tillverkas ingen relevant handhållen funduskamera i USA. Preliminärt ser vi inte de möjliga direkta effekterna som dramatiska, men marknadsaktiviteten kan enligt vår mening mycket väl minska och riskerna har ökat.
..
Det är också bra att komma ihåg att Fabrinet även har tillverkning i Amerika, vilket innebär att kameror i princip skulle kunna tillverkas även där.
EDIT: En väsentlig sak framöver kan också vara att eftersom Optomed säljer Aurora AEYE som en tjänst, och enhetens andel av priset är liten, så förbättras Optomeds (AI-lösningars) konkurrensfördel gentemot konkurrenter som endast säljer enheter.
Planmecas kommentarer på Yle kommer sannolikt att spridas bredare inom medtech-fältet, och verkade inte särskilt oroande eftersom priset inom branschen ofta inte är den viktigaste faktorn i beslut, och nyckelprodukter kan snabbt flyttas. Andra saker är drivkrafterna för Optomeds framtid och aktiekurs snarare än tariffer, håll ögonen på bollen.

Topcon har tillverkning av ögonkameror i Japan, Italien och USA, men enheten i USA är enligt det en utvecklings- och produktionsenhet för OCT.
När börjar undantagslov att beviljas landsvis, regionvis och företagsvis, när medicinska produkter med hög förädlingsgrad inte säljs primärt utifrån pris, utan intresset baseras på produktens prestanda.
Det är just det, när konkurrenterna alla är i samma position har tarifferna knappast några skadliga effekter på företagen, bara på kunderna.
Och när priserna stiger kan billiga lösningar, som till exempel Optomeds lösningar, bli relativt sett mer konkurrenskraftiga.
Även om tarifferna påverkar alla aktörer, så har de ändå någon inverkan, och den är inte positiv.
En ganska stor del av Optomed Aurora AEYE:s affärscase i USA är den ersättning som kommer med CPT-kod 92229, ca $55/screening. Det ändras inte, även om tullarna höjer priserna på utrustningen. Följaktligen blir vårdgivarnas investeringskalkyler motsvarande sämre och/eller Optomed prutar på en del av sina marginaler på grund av tullarna. Effekten är förstås mindre, ju mindre andel av Optomeds fakturering som utgörs av enhetens pris jämfört med tjänstens pris. En viss negativ inverkan har detta hur som helst.
Låt oss göra en räkneövning.
Kamerans tullvärde 3000 (förmodligen mindre)
=> tull 25%*3000 = 750
Kamerans livslängd 4 år eller 48 månader
Tullens månadsvärde =750/48 = 15
Månadsavgiften för Aurora AEYE-tjänsten är förmodligen minst 1000/månad
=> tullens påverkan på kostnaderna är 1,5% av tjänstens pris, eller mindre, beroende på kamerans tullvärde.
Inte, såvitt jag vet, sådan tillverkning som skulle kunna tillverka dessa enheter där. Jag kan förstås ha fel.
Detta kan vara situationen nu. Men är situationen densamma om t.ex. 6 månader, eller när det gäller en ny kameramodell? Visst skulle tillverkning i USA förmodligen vara dyrare, även med hänsyn till kostnaderna för att starta upp produktionen, så det skulle inte nödvändigtvis bli några besparingar, åtminstone inte mycket.
Utmärkt beräkning, tack! Jag kan inte bedöma vad tullvärdet för den kameran skulle vara, men det kan kanske till och med ”justeras” lite. Detaljhandelspriset för bara kameran är på Optomeds sidor ~ $8500, så kanske $3000 är en bra gissning för tullvärdet.
Jag räknade själv med lite mer konservativa värden, och med Thailands 36 % tull. Med ett tullvärde på $4000 och 36 % tull skulle tullen vara $1440, och under fyra år skulle 26 screening CPT-ersättningar per kamera gå till att täcka tullen. I verkligheten är siffran förmodligen något lägre. Så ingen enorm påverkan, men en påverkan ändå.
Lyckligtvis är vi inte i en bransch med små marginaler, och i USA har man åtminstone ännu inte ingripit i dessa ersättningar…
Låt oss nu lägga till att enligt Himberg har en förbättring av HEDIS-poängen varit viktigare för kunderna än den ekonomiska nyttan, vilket leder till ökat kundflöde. När det gäller intäkter talar man alltså i slutändan om småpengar, medan HEDIS-effekten handlar om stora pengar (och jag menar inte vindjackor
).
"
HEDIS roll i mätning av vårdkvalitet
HEDIS fungerar som ett benchmarkingsystem som gör det möjligt för vårdplaner, beslutsfattare och tillsynsmyndigheter att bedöma hur väl vårdorganisationer levererar högkvalitativ, evidensbaserad vård. Det tillhandahåller standardiserade mätvärden som möjliggör jämförelser mellan vårdplaner, vilket hjälper arbetsgivare, konsumenter och tillsynsmyndigheter att fatta välgrundade beslut.
För Medicare- och Medicaid-planer är HEDIS-poängen direkt kopplade till CMS Star Ratings, vilket påverkar planernas marknadsförbarhet, finansiella incitament och behörighet för statliga bonusar. Vårdplaner med högre HEDIS-poäng attraherar fler inskrivna, medan lågt rankade planer kan möta granskning från tillsynsmyndigheter eller minskade anslag.
"
Tack även från mig för beräkningen som belyser sakens omfattning.
Och om vi dessutom lägger till en grov uppskattning att 10 screeningar per dag med en kamera så når vi en merkostnad på 7,5 cent per screening. Jämfört med den nämnda ersättningen på 55 USD per screening är vi på en drygt promille nivå när det gäller marginalförsämring.
Om siffrorna stämmer ungefär, ingen betydelse i denna tjänstefakturerings-AI-modell. Trots det en av Heksis största ‘tull-förlorare’ ![]()
Här måste man också komma ihåg Hedis-poängen. Amerikanska vårdaktörer har berättat för Himberg att Hedis-poängen är viktigare än CPT-ersättningarna.
Edit…shejken hann först…ingen fara, repetition är kunskapens moder ![]()
Enligt den artikeln ska Trump ha berättat på Truth Social att Thailand sänker tullarna till noll och att en överenskommelse därmed har nåtts mellan USA och Thailand.
Och enligt tidningsuppgifter har man åtminstone börjat förhandla intensivt;
https://www.bangkokpost.com/learning/advanced/2995467/thailand-will-negotiate-with-us-on-tariffs-says-paetongtarn