Som det redan har påpekats här framgår ju utmaningarna och hindren för implementering mycket tydligt av den artikeln. Bl.a.:
The gap between availability and adoption reflects the practical realities of implementation. A clinic must determine who identifies eligible patients, who performs image capture, how image quality is managed, how results enter the record, who communicates findings and how follow-up is arranged. These requirements explain why adoption has not scaled even though the technology is available.
LEK anser också att de allra minsta aktörerna inte nödvändigtvis är de mest sannolika vinnarna:
Fragmented or lower-volume practices may struggle to justify the investment or maintain consistent workflows
LEK konstaterar dessutom att portabilitet inte nödvändigtvis enbart är en fördel. Ju mer introduktion som krävs för att använda kameran, desto högre blir tröskeln för att ta den i bruk i organisationer där personalen byts ut ofta. Och även bildkvaliteten kan vara ett problem i praktiken:
Portability may improve access, but smaller devices can create image-quality trade-offs that affect AI performance.
@Mr_Stock, det här var ett bra fynd. Själv tolkar jag artikeln som så att den visserligen beskriver potentialen med AI-screening, men samtidigt förklarar varför inte ens en bra kamera + AI och ersättningsgilla tjänster i sig nödvändigtvis leder till ett kommersiellt framgångsrikt resultat. Processer och integration är A och O, och en funduskamera + AI är kanske inte alls hemma som bärbar lösning i de allra minsta enheterna. Å andra sidan skulle den kunna hitta sin plats som en del av en större aktörs systematiska screeningsprocess, såvida en sådan har skapats och integrationen m.m. är löst. Vi får hoppas på det.