[quote="Mustathmir, post:1760, topic:73687"]\nse herättää kysymyksen siitä, pitääkö vuoden 2028 2,7–3,2 miljardin euron liikevoittotavoitetta tarkistaa selvästi ylöspäin.\n[/quote]\n\nJa, och den måste höjas. Jag irriterar mig faktiskt lite på att detta inte har gjorts. Det är enligt mig nästan glasklart att den där inte är uppdaterad längre. Varför har den inte höjts? Jag tror att utvecklingen går så snabbt att man ännu inte har kunnat avgöra hur mycket den kommer att behöva ändras. Å andra sidan är den nya affärsverksamheten som sker inom data center (datacenter) kanske fortfarande ett frågetecken. Å andra sidan uppdaterar till exempel Marvell sådana uppgifter betydligt snabbare och oftare – jag skulle önska samma sak av Nokia.
11 gillningar
Med anledning av fredagen funderade jag lite på utsikterna efter 2030.
Nokia utvecklar inte bara ljusbaserad kvantdatorberäkning, utan även ljusbaserad beräkning. Enligt AI kan ljusbaserad beräkning vara avsevärt mer energieffektiv och kanske även i övrigt bättre lämpad för vissa typer av beräkningsuppgifter. Om nu en asfaltarbetare är bättre på att skyffla än en busschaufför men oftare är full, är det förstås bättre att överlåta skyfflandet åt asfaltarbetaren och körningen åt busschauffören. Om det emellertid är så att någon måste utföra skyfflandet och ingen asfaltarbetare syns till, är det bättre att använda busschauffören än att låta bli att utföra arbetet. Teknologin är alltså enligt mig inte riktigt där ännu att asfaltarbetaren syns till, och därför är både beräkningar och allt annat fortfarande väldigt suboptimalt. Tänk bara på mobiltelefonen i början av 90-talet, eller datorn i början av 80-talet. Det har skett en viss utveckling.
Nvidia decentraliserar beräkningarna till olika punkter i nätet / “distributed AI”, men det kommer inte att vara en “endgame” om energieffektivare lösningar hittas. Nätet skulle i framtiden rentav kunna besluta vart en förfråguns olika beräkningsuppgifter ska skickas för att uppnå bästa slutresultat – det vill säga GPU, CPU eller framtidens LPU (lumen processing unit, eller vad man nu vill kalla det) – och till slut foga samman svaren och ge ett svar till frågeställaren.
Även ljusminne är teoretiskt möjligt, eftersom hårdvaran under sin utveckling kan ge ljuset avsevärt många tillstånd vid olika frekvenser, intensiteter osv. osv., och genom att kombinera kanaler kan man få ännu fler tillstånd. För tillfället ligger vi på nivån ~4 bitar / 16 olika tillstånd per ljus, men exempelvis 256 tillstånd är fullt möjligt. Här är dessutom en förklaring av vad RAM i sjävva verket är:
Ljusberäkning och ljusminne skulle därmed kunna fungera som en viktig och framför allt i framtiden lättintegrerad del av både decentraliserad beräkning, själva “networking” och artificiell intelligens.
Nvidia röjer så att säga väg för Nokias framgång. Om decentraliserad beräkning och AI blir en riktig hit, så är ljus → Nvidia → ljus bara ett extra gränssnitt i en stor del av beräkningarna, om ekvationen kunde vara ljus → ljus → ljus.
Nokia har här en utmärkt chans att bli rentav nästa Nvidia, i takt med att nätet blir smartare och ljusberäkning, och kanske till och med minne, börjar bli vardagsmat. Den enda västerländska leverantören av end-to-end-nätverk, om jag så upprepar mig själv. Kanske funderar jag inte längre på att sälja min stora position vid det av mig förväntade toppriset för 6G.
Jag har oroat mig över att utbyggnaden av datacenter saktar in, en minskande befolkning och mättade behov, men de smarta glasögonen börjar ändå trycka sig ut på marknaden även om de fortfarande är på ett tidigt betastadium, och om 10 år kommer Nokias nätverk att vara en del av datacentren även när det gäller beräkningar. Själv använder jag AI dagligen för att ibland författa fredagsvisioner här på forumet. Jag tror med en viss grad av vetskap att ljusberäkning kommer att bli något revolutionerande, och enligt mig kan horisonten för ett bredare införande vara på under 10 år.
USA borde bara köpa upp Nokia, slå ihop det med Nvidia och bygga en bra infrastruktur med fokus på modularitet / anpassningsbarhet (det här är ganska enkelt, eftersom både Nvidia och Nokia håller kodutvecklingsvägen öppen) och på att nya beräknings- och minnesoptioner snabbt som attan kommer ut på marknaden för att integreras som en del av ekosystemet. Det AI-nätverk som Nokia talar om kan syfta på deras “egna” nätverk som utvecklas med kod och “pluggables”, där nästa generations hårdvara uppdateras då och då.
12 gillningar
Detta var det bästa inlägget jag läst på länge 
.
Jag gissar dock att efter 2030 så kan det finnas fler fulla busschaufförer än asfaltsarbetare. De förstnämnda kanske kan ersättas av självkörande fordon, men asfaltsarbetare lär behövas ännu i evigheter.
Förhoppningsvis så inser regeringen redan dessförinnan att vägarnas underhållsskuld inte kan fortsätta växa år efter år.
Marcus Weldon, tidigare chef för Bell Labs och teknikchef (CTO) på Nokia, riktar hård kritik mot Nokias nuvarande ledning för nedskärningarna bland forskningspersonalen på Bell Labs. Enligt honom har forskningsstyrkan sedan hans avgång 2021 minskat från över 1 200 till eventuellt omkring 600 personer. Weldon anser att utvecklingen är ”chockerande och aldrig tidigare skådad” och anklagar till och med ledningen för att radera Bell Labs historia.
Nokia å sin sida uppger att Bell Labs fortfarande är en mycket viktig del av bolget och berättar att forskningsverksamheten under ledning av den nya chefen Guru Parulkar går in i en ny fas där fokus ligger på banbrytande forskning och teknik för AI-eran.
I artikeln konstateras det att Nokias totala FoU-utgifter (T&K) inte har minskat: de ökade från cirka 4,3 miljarder euro år 2023 till nästan 4,9 miljarder euro år 2025, och utgifterna under H1/2026 ökade med ytterligare 6 %.
KOMMENTAR: Bell Labs historia är utan tvekan exceptionell, men Nokia är inget teknikmuseum utan ett företag med ansvar inför sina aktieaktieägare. Om forskningen inte tillför Nokia tillräckligt med kommersiellt värde är det helt motiverat att anpassa dess storlek eller omorganisera den. Det som är väsentligare än att bevara Bell Labs av nostalgiska skäl är om Nokia allokerar sina FoU-resurser till teknik som stärker dess konkurrenskraft där det har störst ekonomisk betydelse. Det är förvisso värt att överväga att behålla symboliska värden som inte kostar något men som kan underlätta rekryteringen av forskare.
7 gillningar
Lång tråd om varför jag anser att NVIDIAs allians är så relevant, och varför vi som investerare i Nokia för närvarande bör lyssna på varje ord som Jensen Huang säger…
(Anteckningar gjorda med Gemini)
Det NVIDIA-stödda infrastrukturutlåningskonsortiumet på 500 miljarder dollar som skapats tillsammans med giganter inom alternativa tillgångar förändrar tidslinjen för kapitalinvesteringar helt.
Att eliminera kreditrisken: Att bygga massiva suveräna beräkningsblock kräver vanligtvis att man navigerar genom långsamma, byråkratiska statliga finansieringscykler eller komplexa företagsbalansräkningar. Denna facilitet ger i praktiken globala kunder ett omedelbart, icke-utspädande kreditskydd för att köpa infrastruktur med fullständig stack (full-stack).
Mjukvarans brytpunkt (inflection point): När dessa fysiska siter blir livsdugliga via Wall Street-kapital, erhåller Nokia omedelbart högmarginalinriktade, återkommande mjukvaruprenumerationsintäkter från sina anyRAN- och automatiserade routningskikt, vilket driver en kraftig expansion av bruttomarginalprofilen.
Det paketerade monopolen (The Bundled Monopoly): När private equity-konsortier drar av kapital från denna pool för att distribuera modulära “AI-fabriker” eller beräkningstunga suveräna nät, måste de använda NVIDIA-validerade ritningar. Eftersom Nokias SR Linux-datacenter-OS och optiska switchar med låg latens är inbakade direkt i dessa referensarkitekturer, subventioneras Nokias orderbok i praktiken av Wall Streets privata kreditgivning.
Nokias säkrade vallgrav: Genom att skriva sin L1-basbandskod direkt i NVIDIA Aerial AI-RAN-plattformen via CUDA förvandlade Nokia fysiska radiovågor till ren mjukvara. Massiv MIMO-matematik körs på grafikkort för allmänna ändamål (GPU:er). Beräkningsarkitekturen med “noll i tomgång” (Zero-Idle): Ett typiskt celltorn ligger på 15–20 % utnyttjandegrad under sena nattimmar. Nokias CUDA-integration gör att den lediga beräkningskapaciteten omedelbart kan omfördelas. Hårdvaran kan växla från att bearbeta mobiltrafik till att köra lokala AI-inferensarbetsbelastningar eller vara värd för edge-LLM:er för företagskunder. Ingen annan enskild leverantör matchar Nokias exakta vertikala struktur som spänner över öppen mjukvara, egen tillverkning i USA och L1 CUDA-integration.
Nokias Infinera-vallgrav:
När Nvidia övergår från Blackwell till Vera Rubin-plattformen genomgår scale-out-arkitekturen en stor hårdvaruförändring: den skiftar mot Linear Pluggable Optics (LPO) och avancerad flerskiktad fotonik vid nätverkskortets (NIC) ände. Nokias integration av Infinera erbjuder en unik hårdvarulösning för denna övergång: Vertikal integration av indiumfosfid (InP): Att ansluta miljontals GPU-kluster kräver massiva optiska länkar med hög kapacitet. Genom att utnyttja Infinera specialiserade InP-tillverkningsanläggningar bygger Nokia kundanpassade applikationsoptimerade koherenta optiska motorer. Istället för att förlita sig på en produkt som passar alla utvecklar Nokia specialiserade digitala signalprocessor (DSP) som är optimerade för hyperscale-arbetsbelastningar.
Energikrisen: Standardiserade optiska transpondrar använder interna DSP:er som genererar enorm värme och förbrukar kritisk datacenter-strömförsörjning. Nokias nya koherenta transportsviter använder en kombination av InP och kiselbaserad fotonik (Silicon Photonics) för att kringgå traditionella omklockningskretsar (retiming circuitry), vilket ger upp till 70 % lägre total ägandekostnad (TCO) och drastiskt minskar strömförbrukningen per modul.
Tidsförskjutningen på flera kvartal: Även med 500 miljarder dollar som flödar smidigt dikterar den fysiska konstruktionen och logistiken för kiseltillverkning att dessa massiva fondutdelningar endast kommer att materialiseras i Nokias rapporterade topplinjeintäkter med start i mitten till sena 2027.
Denna massiva AWS-expansion är där Nokias open source-strategi för hyperscalers blir mycket lukrativ. Som en del av den massiva uppgraderingen tillkännagav NVIDIA och AWS explicit att de samutvecklar avancerad full-stack-nätverksteknologi för att effektivt ansluta dessa 3 (1+2 över 2/3 år) miljoner+ GPU:er. Eftersom Nokia redan har distribuerat sitt Autonomous Network Fabric direkt på AWS och kör sitt datacenter-routningskikt på öppen SR Linux, väntar Nokia inte på långsamma telekomcykler här. Nokias öppna mjukvarudefinition gör det möjligt för AWS att omedelbart orkestrera och binda ihop dessa massiva, nya mångmiljon-GPU-kluster utan att förlita sig på oflexibel, äldre konkurrent-hårdvaruarkitektur. Amazons historiska capex-boom matar Nokias företagssegmentsorderstock direkt just nu.
Nokia och Amazon (AWS) har inte tillkännagivit ett enda, exklusivt mångmiljard-masterkontrakt för helheten av denna nyligen utökade 2 miljoner GPU Blackwell/Rubin-infrastruktur. De strikta tekniska parametrarna, arkitektoniska beroendena och mandaten från flera organ dikterar dock att Nokia aktivt fångar en massiv andel av denna utbyggnads layout. När man analyserar hur dessa parametrar samverkar blir det tydligt att Nokias teknologi är inbyggd direkt i ramverket för denna affär:
Kravet på NVIDIAs DSX-referensarkitektur
Amazon kan inte distribuera 2 miljoner banbrytande Blackwell Ultra- och Rubin-chip inom ett standardiserat, äldre nätverksramverk. För att få dessa chip att fungera utan databegränsning (throttling) måste AWS bygga i enlighet med NVIDIAs strikta DSX-referensarkitektur. Verkligheten: NVIDIA har officiellt integrerat Nokias SR Linux-operativsystem och telemetridata med låg latens direkt i NVIDIAs Spectrum-X Ethernet-nätverksplattform. Implikationen: När AWS skalar sin nätverksstruktur för att stödja dessa specifika 2 miljoner chip, distribuerar de i sig de mjukvarudefinitioner och routningskontroller som samproducerats av Nokia.
Mandatet för suverän AI-fabrik
En stor del av denna specifika utökning med 2 miljoner GPU:er är öronmärkt för att bygga suverän AI-fabriker för den amerikanska regeringen och allierade internationella försvarsnätverk. Parametern: Dessa specifika miljöer inom den offentliga sektorn verkar under strikta mandat som kräver fullständig kodnivågranskningsbarhet och en betrodd västerländsk leveranskedja fri från utländska hårdvarubakdörrar. Implikationen: Eftersom Nokia är den enda stora leverantören som levererar ett helt öppet nätverksoperativsystem (SR Linux) parkopplat med inhemsk, USA-baserad optisk chiptillverkning (via Inferas fabrik i San Jose), kan AWS inte realistiskt titta någon annanstans efter de säkra routningskikten för dessa specifika suveräna block. Nokia är den enda leverantören som passar in i denna exakta säkerhetsmatris.
Skiftet från hype till finansiell huvudbok
Denna anpassning är anledningen till att enbart titta efter ett klassiskt telekom-pressmeddelande missar helheten. Nokias senaste rapporter framhävde explicit en utökning av deras Autonomous Network Fabric direkt med AWS. De sitter inte och väntar på att vinna allmänna hårdvaruanbud; de är djupt inbäddade i mjukvaru- och optiska plattformsskiktet som får hela molninfrastrukturen att fungera. Den tekniska integrationen säkerställer att när AWS drar ned sitt kapital för att slå på dessa 2 miljoner GPU:er, slussas en betydande del av den utgiften rakt in i Nokias högmarginalinriktade företagsorderstock.
En uppsättning med 2 miljoner GPU:er kräver en enorm volym av fysisk fiberdragning. Hyperscalers installerar över 1 000 fiberpar åt gången per datakondukt för att förhindra nätverksflaskhalsar. Nokia hanterar denna fysiska skaleringsutmaning med hjälp av sina optiska linjesystem (OLS) med hög densitet och flera skenor (Multi-Rail): 40x densitetsförbättring: Nokia har utvecklat en in-line förstärkarbod med hög densitet och flera fibrer som utformats särskilt för parallella fiberpars-layouter.
Kanten (The Edge): Istället för att låta kraft-, utrymmes- och distributionskostnader skala upp linjärt med varje nytt fiberpar som läggs till, stöder Nokias specialiserade förstärkare flera fibrer inuti exakt samma fotavtryck och strömbudgett som ett enda traditionellt par gör idag. Denna design tillåter massiva hyperscale-campusparketter att sammankoppla sina beräkningsblock över korta och långa avstånd med noll databegränsning.
När denna process blir uppenbar för Wall Street förväntar jag mig att få se en ganska kraftig omvärdering!
2 gillningar