Nokia som investeringsobjekt (Del 4)

På ett helt allmänt plan har väldigt många investerare, och även Nokias före detta anställda, en hel del otalt med företaget i fråga. Man är inte alltid ens medveten om att man ser på saker genom färgade glasögon. Det gäller alltså att vara vaksam när man läser kommentarer.

Vad gäller de negativa åsikterna när kursen stod i hälften av den nuvarande… de träffade ju inte direkt mitt i prick.

11 gillningar

Jag var björn (karhuili) förut av en anledning, och då fick jag verkligen negativ feedback och till och med döljande av meddelanden från modereringen, eller det är åtminstone vad jag tror. Jag lyfter fortfarande fram min syn på att aktien är övervärderad, men jag kan identifiera orsaken till övervärderingen samt det faktum att hypetrenden kan fortsätta ännu längre. Det känns trevligare att se vart detta leder än att betala skatt i det här läget.

Det finns lätt en uppsida på 100 % under året i takt med hypen, och om hypen dör ut finns en nedsida på 50 %. Dubbelt eller inget, men det är bara i det ena fallet jag betalar skatt däremellan.

Låt oss också komma ihåg att det vanligtvis är ägare som skriver på dessa forum, om man inte räknar med Kauppalehtis “neganiilo” (negativa typer), som Inderes tydligen inte vill ha hit för att spamma, även om det sker på bekostnad av de ägare som skriver negativt.

Jag skulle aldrig kunna rekommendera någon jag tycker om att köpa den här nu till det här priset. Jag skrev ovan att beskattningen har betydelse. Jag har också skrivit tidigare att jag ser datatrafik som kritisk infrastruktur, kanske inte helt i klass med mat- och vatteninfrastruktur, men ändå kritisk. Dessutom ser jag Nokia som en sann framtidsvisionär för tillfället, som drar nytta även om fyra av fem datacenter som byggs skulle eka tomma. Nokia kan i framtiden också potentiellt tjäna pengar på nätanvändning (i det här fallet patent) i varje led tillsammans med operatörerna. Jag började investera i Nokia med en 10-årshorisont och håller fortfarande fast vid det, eftersom vad som helst kan hända under 5–7 år, och Nokias positionering inför det framtida teknikskiftet gör den enligt min mening till en vinnande aktie. Beklagar att jag som ägare inte kan ge mer negativ feedback än på kort sikt. Investeringar är alltid ett hasardspel, och en stor del eller till och med allt kan gå åt pipan, och det finns konkurrens. InP är inget monopol utan Lumentum får sin fabrik färdig före 2030, osv. vad jag nu har skrivit tidigare.

Jag har inte blivit arg vid något tillfälle. Jag undrar bara när du kommer till fanläktaren och ber om negativa djupanalyser utan att ge något tillbaka själv. På internet ska man hjälpa till men allt är inte alltid smidigt och polerat, så jag riktade kanske min negativitet mot ditt agerande av misstag. Det vore lättare att svara och starta en diskussion om du först presenterade dina egna åsikter och tankegångar, även om de är motiverade på ett negativt sätt. Positiva berättelser väcker inte riktigt diskussion i fanläktarna.

2 gillningar

Som extern konsult för Nokias olika organisationer har jag observerat, och även skrivit om i olika forum, att det arbetar tiotusentals experter i världsklass där med en mycket hög prestationsnivå. Enligt min mening har Nokias svaghet berott på en under lång tid bristfällig ledning på den allra högsta nivån. Hotard frigör nu personalens innovationskraft och kompetens så att de fullt ut kan påverka företagets framgång och därmed aktiekursen. Det är ingen slump att Nokias patentportfölj består av tiotusentals patent som ackumulerats genom just denna kompetens och innovationsförmåga. Denna expertis har tidigare utnyttjats på ett begränsat sätt, främst i patenttvister, men nu används den återigen även i produkter och i kundgränssnittet, precis som i slutet av 90-talet. När det gäller produkter kommer varje euro som investeras i produktutveckling tillbaka tio- eller till och med tusenfalt i produktvolymer över åren; inom patentlicensiering ger varje utvecklingseuro en avgörande lägre avkastning.

13 gillningar

Utan att ta ställning till Nokias berättigade prisnivå, vilket jag för övrigt anser vara en dynamisk parameter baserad på genomförande och utsikter, anser jag att Hotard har intagit en mycket öppen linje, exempelvis i det JPMorgan-evenemang som jag sammanfattade ovan. Varför då?

Hotards kommunikationsstil skiljer sig enligt min mening ganska tydligt från vad vi vanligtvis är vana vid från Nokia. Han talar anmärkningsvärt öppet om bland annat leveranskedjor, kapacitetsbegränsningar, beställningar från hyperskalare, färdplanen för optiska nätverk och till och med strategiska misstag, som det faktum att Nokia i praktiken missade cykeln för 400G-pluggables.

Det finns troligen flera orsaker till detta:

  • Hotards bakgrund finns inte i den traditionella telekomvärlden utan inom HPC-, datacenter- och AI-infrastruktur (HPE, Intel). Inom dessa sektorer är investerarkommunikationen mycket mer teknisk och fokuserad på färdplaner/kapacitet än inom telekom.
  • Nokia befinner sig mitt i en möjlig strategisk omvärdering. Hotard verkar tydligt försöka (och ganska framgångsrikt!) få marknaden att se Nokia som något annat än bara ett långsamt växande telekombolag, snarare som en del av AI- och datacenterinfrastrukturen.
  • Dessutom verkar Hotard förstå att den nuvarande AI-marknaden belönar synlighet och strategisk tydlighet. Om investerare inte förstår vad Nokia försöker bygga, kommer de inte heller att tillskriva det något värde inom ramen för vad Nokias färdplan medger.
  • Han använder inte heller enbart AI-hypat språk, utan talar om konkreta saker: DSP:er, 800G, InP-kapacitet, designvinster hos hyperskalare, långa orderböcker etc. Det gör budskapet mer trovärdigt.
  • Samtidigt är han dock fortfarande försiktig: han namnger inte specifika hyperskalare, höjer inte officiellt de långsiktiga målen och ger inga direkta omsättningsprognoser. Öppenheten sker alltså fortfarande inom de ramar som är typiska för ett börsnoterat bolag.

Mitt intryck är därför att många på marknaden fortfarande kan underskatta hur stor förändring Nokia genomgår, både vad gäller produktionsvolymer och fotfästet på hyperskalarsidan. Hotards uttalanden framstår enligt min mening delvis också som en medveten “utbildning” av investerare gällande hur man bör se på bolaget i framtiden.

12 gillningar

Light Reading: “Tyvärr, i frånvaro av Huawei och andra kinesiska leverantörer som ZTE och FiberHome, är den enda av de stora leverantörerna som är tillgänglig för operatörer i Storbritannien och liknande Kina-fientliga marknader finska Nokia. Data från Light Readings systerbolag Omdia visar att den kombinerade marknadsandelen för Huawei, ZTE och FiberHome inom produkter för passiva optiska nätverk (PON) var enorma 71 % år 2024, vilket sannolikt återspeglar investeringsnivåerna i Kina. Nokia var med en marknadsandel på 14 % det enda västerländska företaget med en tvåsiffrig andel. Calix, den näst största västerländska leverantören, svarade för endast 3 % av PON-affärerna det året. Ingen annan icke-kinesisk leverantör namngavs ens i Omdias cirkeldiagram.”

Det gör verkligen mig också ledsen… :zany_face:

16 gillningar

Publicerades idag. Om jag minns rätt förblev riktkursen oförändrad.

11 gillningar

Precis, inom många branscher och produktområden finns det väldigt få västerländska företag och de har ofta ganska små marknadsandelar, eftersom Kina systematiskt har stöttat sina egna företag med målet att nå en dominerande marknadsandel över hela världen. När man sedan vaknar upp till riskerna med detta för sent, så är situationen som den är.

9 gillningar

Iain Morris är igång igen. In med kineserna!

Riktigt förargligt. Voi veljet → Oh boy…

11 gillningar

Det här är enligt min mening en häpnadsväckande värderingsskillnad jämfört med den amerikanska scenen. Jag är gammal nog att minnas tiderna då Nokia klassificerades som en TV-tillverkare och mobiltelefonbranschen fick växa länge innan dess existens märktes i bolagets värderingsmultiplar. Om det krävs “show me the money” i Inderes-stil innan man börjar ändra rekommendationer, så är man obarmhärtigt sent ute i det här fallet.

9 gillningar

Nej, nej, Ericssons EV/Revenue ligger på 1,53, vilket alltså är där Nokias kärnverksamhet fortfarande befinner sig. Det finns gränser för haussetvång. Portföljens största innehav är Nokia och QT, så det har ändå inte funnits mycket att klaga på på sistone. PS. Även Apple har då och då sjunkit med 50 %, så länge man kommer ihåg det när det gäller Nokia också, om man spelar det långa spelet..

3 gillningar

Själv tänker jag att på samma sätt som TV-produktionen i tiden blev betydelselös för Nokias värdering, kommer även mobilnätens betydelse i detta fall att i praktiken bli betydelselös för Nokia. Om jag har förstått rätt så har Ericsson inte en motsvarande spirande affärsverksamhet kring datacenter som Nokia har för tillfället. Är det detta som förklarar skillnaden i värdering?

Om man tillåter en multipel på 10 för optiska nät och IP-nät, och en multipel på 1,5 för resten av Nokia baserat på förra årets faktiska siffror, innebär det en värdering på 56,1 miljarder euro för den förstnämnda delen och 21,4 miljarder euro för den andra långsamt växande delen. När siffrorna summeras och divideras med antalet aktier får man ett värde per aktie på 13,5 euro.

7 gillningar

Och när man försöker kalkylera det med siffror för exempelvis 2026 och/eller 2027–2028, så kan man väl säga att det är betydligt högre än 13,5 € :grin:

8 gillningar