Det kan väl knappast ens vara möjligt att ett företag skulle ha 80 % av marknaden sett till konkurrenslagstiftningen.. Men om det till exempel i en anbudsförfrågan för möbler till ett servicehus har funnits tre anbudsgivare, Martela, Isku och Kinnarps, så är det ju trevligt att äga en konkurrent i den meningen att det inte svider lika mycket om man förlorar anbudet till Martela. 
.. I och för sig, om Martela lyckas klanta till sitt egna kapital, så måste företaget förmodligen säljas. Företaget har nog ett värde även om det egna kapitalet skulle vara något negativt.. Köparen får en stor marknadsandel inom branschen. Familjen Martela har (med tanke på en nyemission) nog inte mer pengar att sätta in. Bland annat Marfort har ingen verksamhet.. Heikki Martela sålde ju för ett par år sedan sitt anspråkslösa, mindre 50-tals egnahemshus 
Det kan vara så att Isku tog position i Martelas aktiekurs när de köpte aktien (s.k. finansiell investering), medvetna om branschens goda driv. Det köpet gav ju god avkastning på kort sikt.
Nu ansöker Isku Invest, som ansvarar för Isku-koncernens fastighetsinvesteringar, om företagsrekonstruktion. Om en konkurrent tvingas dra ner på sin verksamhet på hemmamarknaden kan möjligheter öppna sig för Martela att ta marknadsandelar.
Här är en artikel från Salkunrakentaja där Thomas citeras.
Dessutom var resultatet för juli–september positivt. Medan rörelseresultatet under det andra kvartalet visade en förlust på -2,9 miljoner euro, nådde Martela under det tredje kvartalet ett knappt positivt rörelseresultat på 0,8 miljoner euro. Under jämförelseperioden var rörelseresultatet 2,1 miljoner euro.
Tecken på en vändning fanns alltså. Den 20 december tvingades Martela dock utfärda en vinstvarning.
Martela planerar att effektivisera och omorganisera sin verksamhet.
Enligt en preliminär uppskattning leder de planerade organisationsförändringarna till en minskning med cirka 25 tjänster.
Arttu har gett sin kommentar om omställningsförhandlingarna.
På grund av det fortsatt utmanande marknadsläget meddelade Martela att man inleder planering för att effektivisera och omorganisera sin verksamhet. Genom effektiviseringsåtgärderna strävar man efter att anpassa kostnadsstrukturen till marknadens och affärsverksamhetens nuvarande läge. Genom omorganiseringen strävar bolaget efter att förbättra kundernas serviceupplevelse. Vi bedömer effektiviseringsåtgärdernas inverkan på våra prognoser inför bolagets Q4-resultat.
Här är Thomas kommentarer om Martelas morgonresultat.
Martelas Q4-resultat var starkare än våra förväntningar då kostnadsbesparingsåtgärder lyfte resultatet till en tydlig prognosöverträffelse trots en lägre omsättning än väntat. Efter en riktigt svag början på året är den resultatförbättring som skett en lättnad enligt vår mening. Utmaningarna på marknaden för kontorsmöbler är dock inte över än och vi väntar oss medvind från marknaden först under H2’24. För innevarande år guidar bolaget för en växande omsättning och ett positivt rörelseresultat, vilket är i linje med våra förväntningar.
Här är bolagsrapporten också. 
Martelas Q4-rapport var starkare än våra förväntningar, då kostnadsbesparingar lyfte resultatet tydligt över våra förväntningar trots att omsättningen sjönk jämfört med jämförelseperioden. Vi gjorde därför positiva prognosändringar i och med rapporten. Martelas resultatbaserade värdering är alltjämt hög till följd av våra dämpade resultatprognoser, vilket tillsammans med aktiens höga riskprofil gör att risk/avkastningsrelationen i våra ögon framstår som svag.
Citat från rapporten:
”Som vi ser det kan Isku ha ett intresse av att gå samman med Martela, eftersom de fortfarande äger cirka 10 % av koncernen. På baksidan av myntet väger dock balansräkningsrisken och risken för en omvärdering av aktien klart tyngre i vågskålen än de potentiella drivkrafter vi identifierat.”
Här är VD Ville Taipalees översikt över sitt bolag.
Intressant ny styrelseledamot till Martela, Stokke AS CEO. Hoppas det bidrar med goda lärdomar om hur man bedriver en lönsam möbelverksamhet.
Jag rekommenderar presentationen för de som är intresserade av Martela! Eftersom bolaget inte har några webbsändningar eller intervjuer är detta den enda presentationen som jag har hittat på nätet. Det är en informativ presentation som även ger en inblick i bolagets ledning. I den omfattande rapporten har vi lyft fram att Martela även distribuerar partners produkter, och den här bilden visade vilka typer av varumärken som finns i utbudet.
Thomas förhandskommentarer inför Martelas Q1-rapport på tisdag.
Martela offentliggör sin Q1-rapport på tisdag, enligt vår uppskattning klockan 7.45. Bolaget möter en svag jämförelseperiod under vilken kontorsmöbelmarknaden krympte tydligt, vilket tillsammans med tillväxtsatsningar orsakade ett tydligt tryck på lönsamheten. Vi förväntar oss att de besparingsåtgärder bolaget genomfört leder till en starkare resultatnivå än under jämförelseperioden, men att omsättningen har minskat. Vi förutser att bolaget upprepar sin guidning som indikerar en växande omsättning och ett positivt rörelseresultat, men vi är medvetna om att guidningen vilar tungt på H2.
Ett helt fruktansvärt resultat. Lönsamheten kollapsade och jag tycker att en likviditetskris redan ser hotande ut.
Lägger även till analytikerns kommentar där man också hittar siffrorna: Martela Q1-aamutulos: Puun ja kuoren välissä - Inderes
Man tar det ändå ganska lugnt i bolaget, trots att resultatet är uselt. Tror man egentligen ens själv i bolaget på att guidningen kommer att hålla? Man är väl illa tvungen, när man går ut med det officiellt.
Man borde slå ihop aktieserierna i bolaget, precis som man gjorde i till exempel Keskisuomalainen Abp.
Bra kommentarer från analytikerna. Dock har jag under en längre tid funderat på det återkommande talet om medlen från försäljningen av logistikcentret i Nummela. Martela hade ju redan före detta gjort förlust under flera år, så detta användes för att täcka det tidigare uppkomna kassaunderskottet. År 2021 genomfördes också en nyemission på cirka en miljon, vilket förbättrade kassasituationen:
Det är värt att notera att de kumulativa balanserade vinstmedlen har sjunkit från 14 miljoner år 2017 till över en miljon på den negativa sidan.
Det ska bli intressant att se vad Isku gör med de Martela-aktier de äger. Isku Invest Oy befinner sig i företagsrekonstruktion, men aktierna låg tydligen i Isku Yhtymäs balansräkning, så det ser inte ut att bli någon tvångsförsäljning orsakad av rekonstruktionen i det närmaste. Om koncernens investmentbolag har ansökt om rekonstruktion tyder det ändå på att de har ett stort behov av likvida medel.
Den riktade nyemissionen 2021 gav inte bolaget mer än ca 30 % av teckningskurserna i nettobelopp, eftersom bolaget beviljade tecknarna lån på 70 % av anskaffningsvärdet för aktieköpen. En del av lånen torde ha betalats tillbaka, men de långfristiga lånefordringarna på över 500 000 EUR i balansräkningen är personalens skuld till bolaget. Man kan tycka att det borde sporra till hårdare prestationer.
Lustigt nog (eller kanske inte), avslutades teckningsperioden för den riktade emissionen till nyckelpersoner ett par dagar före publiceringen av Q1-rapporten. Även denna gång beviljar bolaget lån på max 70 % av anskaffningsvärdet. Det återstår att se hur mycket som har tecknats. Om teckningsperioden hade börjat efter Q1-rapporten, hade teckningen förmodligen inte blivit någon succé. Timingen för den riktade emissionen var alltså sämsta tänkbara.
Det finns ingen större kännedom om ägarnas vilja gällande kapitaliseringar. Iskus situation har redan behandlats tidigare, så det finns troligen ingen vilja till betydande tilläggsinvesteringar. Det finns ingen information om grundarägarnas förmåga/vilja till kapitaliseringar, åtminstone inte offentligt.
Jag förstår fortfarande inte logiken i Iskus ägande på 10 %. Ingen betydelse för någonting?
Jag trodde också att Q1 skulle bli bättre, just på grund av tidpunkten för den riktade nyemissionen. Nåväl, huvudsaken är att även den nya finanschefen (förhoppningsvis mer kompetent) nu har knutits till bolaget. Något positivt, om man nu vill hitta något, var tillväxten i tjänsteförsäljningen; tydligen utgörs enheten i sin helhet av den tidigare flyttfirman Grundell. Den gjorde ju år -22 en rörelsevinst på ca 13 % med en omsättning på 17 miljoner, innan den fusionerades med Martela. Redan som fristående enhet, om den skulle säljas (köptes ursprungligen -12), skulle värdet kunna vara till och med över 10 miljoner. Bolaget är ju fortfarande bankskuldfritt. Det finns nog flexibilitet i hyresbetalningarna vid behov (jämfört med bostadshyror), för de där amerikanska investerarna skulle nog inte så lätt hitta en ny hyresgäst där ”mitt ute i ingenstans”. Egentligen borde de säkert redan nu inleda diskussioner om hyressänkningar eller att skjuta fram betalningarna lite, i alla fall senast när nettokassan är förbrukad
Kan någon reda ut varför den årliga kassaflödespåverkande amorteringen av leasingskulden har varit ca 3,5 milj. EUR, trots att det i moderbolagets bokslut nämns att månadshyran för fastigheten i Nummela är ca 130 000 EUR?
Kassaflödet för leasingskulder minskar årligen. År 2026 skulle det bara vara 2,17m enligt årsredovisningen (s. 43). De hyr ju även i Keilaniemi, där huvudkontoret ligger. Namnskylten på taket lär vara en av de största i Keilaniemi och stora flaggor vajar framför dörren, man skulle inte tro att det handlar om ett bolag på 5 miljoner Även Nokia var tydligen tvungen att lämna stället av kostnadsskäl, tyvärr.. Det var kul att spana in indiska turistbussar där på sin tid..
Okej, tack för förtydligandet.
De där 5 miljonerna korrelerar med investerarnas förtroende (eller snarare bristen på det) för bolagets prestation. Den tillverkande sidans resultatförmåga borde förbättras, kanske behövs det en slags IKEA-aktig kostnadskontroll. Summan av delarna borde vara större. I synnerhet om och när resultatet är positivt, även om man i resultaträkningen även lade till de rester av hyreskostnader som nu finns i kassaflödesanalysen.
De verkar ha tagit i bruk ett nytt ERP förra året, till synes framgångsrikt.
Kauppalehti 4.11.2017
Affärssystemets betydelse ökar när företagets storlek växer, och systemproblem återspeglas i de finansiella siffrorna. Oriola förlorade fyra miljoner euro i omsättning och fem miljoner euro i rörelseresultat under det tredje kvartalet på grund av problem med systemimplementeringen. Effekterna kommer att återspeglas i åtminstone det fjärde kvartalet.
”Varje gång ett företag nämner ordet ERP, skulle man kunna skicka ut en vinstvarning veckan efter. Det verkar vara så att företag nästan undantagslöst underskattar svårigheten i att implementera dem”, säger Taaleris erfarna portföljförvaltare Mika Heikkilä.
Tikkurila gav en vinstvarning i somras och Martela senast i oktober. Orsaken för båda var åtminstone delvis affärssystemet.