Extra inkomster från koldioxidbindning för skogs- och markägare: Arbonics och andra liknande företag

Vi undersökte snabbt inkomstmöjligheter för skogs- och markägare.
Arbonics och andra företag specialiserade på kolinlagring som säljer kolkrediter till företag i kampen mot utsläpp och världens undergång.

Det hela i korthet:
Plantera träd på outnyttjad mark, ta hand om dem, låt träden stå i 50 år.
Du får “kolenheter” som ger inkomst när du säljer dem.
Exempel på uppskattning:
4 hektar åkermark som beskogas, avtalstid 50 år, gav en uppskattning på ca 39 000 €.
Detta förutsätter förstås att priset på en kredit fortfarande är 50 € vid försäljning.

Arbonics tar 10 % av enheterna som provision, inga andra kostnader för ägaren.

Men, kan man lita på den estniska startupen Arbonics?

Kristjan Lepik och Lisett Luik grundade i början av 2022 en kol- och ekosystemplattform som möjliggör utveckling av naturbaserade lösningar inom skogsbruket. Arbonics erbjuder nya inkomstkällor för skogs- och markägare och utvecklar samtidigt den frivilliga kolmarknaden genom att ta analys och beräkning av kolinlagringspotential (upptag av koldioxid från atmosfären och lagring) till en ny nivå. Plattformen har redan väckt stort intresse i Estland och Lettland samt i övriga Europa.

Har andra erfarenheter/tankar om kolinkomster för skogs- och markägare?

10 gillningar

Väldigt intressant öppning! Jag hade hört talas om det här företaget men inte hunnit bekanta mig med det än.

I Finland finns det några företag som säljer klimatkompensation till företag i utbyte mot en skogsägares plantering eller gödsling + förlängning av omloppstiden.

Ett sådant är Green Carbon ( https://greencarbon.fi/ ), som säljer klimatkompensation till kunden och kommer överens med skogsägaren om gödsling och förlängning av omloppstiden (=slutavverkning sker senare än normalt). Skogsägaren får en ersättning för detta.

En marknad med enorm potential, men det finns även utmaningar. Jag vet att finska företag i branschen har problem med regleringen. Det är väldigt typiskt att man i Finland brottas med regleringen så länge att marknaden redan hunnit tas över av aktörer från andra delar av världen. Enligt vad jag förstår finns det en sådan oro inom branschen.

1 gillning

Här kommer en liten uppdatering i ämnet. Jag tittade på ett par föreläsningar.
Kort och lite oklar sammanfattning:

Skogsägarens koldioxidkväll 10.11.2022
MTK, fältchef, projektet Fånga kolet (Hiilestä kiinni), Green Carbon skogsexpert
Metsänomistajan hiili-ilta - YouTube

Frivillig marknad för klimatkompensation =
ett sätt för företag, organisationer och konsumenter att frivilligt gottgöra eller upphäva de utsläpp de producerat.
Markägare kan delta i marknaden genom att producera kolbindningstjänster.

Marknaden växer, år 2021 växte den frivilliga marknaden för klimatkompensation till nästan det fyrdubbla globalt jämfört med föregående år.

Finlands mål 2035 – klimatneutralt.

Kolmarknadsarbete i skogsvårdsföreningarna
År 2019 grundade MTK en arbetsgrupp för kolmarknaden (https://mmm.fi/hiilimarkkinat-ja-hiilikompensaatiojarjestelmat)
Experter från Finland deltog
Man bekantade sig med kompensationsmarknaden
Behov av att hitta lösningar tillsammans med aktörer i branschen för mätning av kolsänkor, noggrannhet och tillförlitlighet i rapporteringen samt tydlighet i kriterier och utveckling av kunskapsunderlaget

Skogsvårdsföreningarna har beviljats finansiering för att utreda möjligheterna att kommersialisera kolsänkor (Projektet är en del av jord- och skogsbruksministeriets klimatåtgärdspaket Fånga kolet (Hiilestä kiinni))

För skogsägaren, Green Carbon:
Koldioxidtjänst – skogsägaren får ersättning för att öka kolsänkorna (skogsgödslingstjänst)
Ersättningen ökar gödslingens lönsamhet avsevärt
Betalas årligen beroende på bestånd, plats och gödselmedel
Green Carbon marknadsför den tillväxtökning som fås genom gödsling på den frivilliga marknaden för klimatkompensation

Kol Plus-avtal: ersättning 10 €/m3 eller CO2t
Tumregel: Tallskog 5 år 90–130 €/ha
Granskog 120–140 €/ha
Torvmark 190–280 € intervall 10 år
Större än Kemera-stöd, upp till 4 % ränta eftersom Kemera-stödet är mindre rent ekonomiskt
Inga avverkningar under avtalstiden?
5 & 10 års avtal

MTK:s seminarium om kolbindning 5.5.2023 som kan ses på Youtube. Mina egna reflektioner från det seminariet:
MTK:s hiilensidontaseminaari 5.5.2023 kello 9.00 alkaen - YouTube

Inledningsvis berättade Markku Kulmala allmänt om kolbindning, dess utmaningar och mätmetoder.
Anförandet var intressant att titta på, Kulmala verkade verkligen kunna sin sak.

ST1 Mika Anttonens anförande ur transportsektorns perspektiv:
Reduktionsplikten kostar bilisterna 1,5 miljarder euro med nästa års reduktionsplikt på 28 %.
Enligt Mika är detta helt i onödan eftersom plikten för malaysisk/indonesisk palmolja inte hjälper någonting mätt i livscykelutsläpp. Plikten orsakar även framtida utmaningar gällande råvarupriset (palmolja och liknande) eftersom efterfrågan har ökat. Om oljorna tar slut kan någon inte erbjuda biodiesel – då får någon betala böter/sanktioner.
Anttonen berättar att ST1 hellre hade investerat i skogsplantering som skulle ha bundit mer koldioxid än denna reduktionsplikt för biodiesel, men eftersom lagen tvingar dem att erbjuda biodiesel måste de göra det. Anttonen kritiserade även investeringen – 300 miljoner euro gick till fabriken i Sverige, denna investering minskar nödvändigtvis inte utsläppen ett dugg.
Slutligen kritiserade Anttonen att man kör fabriker utomlands vilket skapade en statistisk illusion i Finland om minskade utsläpp – utsläppen minskade förvisso här, men samma produkt tillverkas med större utsläpp någon annanstans och flygs eller skeppas till Finland.

Avslutningsvis berättar Anttonen om ett projekt i Marocko där ST1 är med och planterar skog i ett torrt område, utveckling kan redan skönjas på den lotten.

Slutsats: Starka ord från Anttonen, jag hade inte trott att jag skulle få höra sådant från en föreläsare från ST1, men detta var i positiv bemärkelse. Det hela är ju helt obegripligt om till och med bränsleproducenten säger att det inte finns någon logik i det hela!
Från anförandet fick man bilden av att Finland, vid sidan av utsläppsminskningar, borde få till en herrans massa kolbindning. Men först måste certifieringarna redas ut så att enheterna kan mätas realistiskt.

Marocko-piloten St1: St1:n Marokon metsityspilotin tulokset vahvistavat: hiilinieluja voidaan luoda jopa kuivissa olosuhteissa - St1

I samma seminarium talade även Arbonics ägare/grundare Kristjan Lepik, anförandet var kort och svävande. Framträdandet var övertygande men väcker inte enbart förtroende.
Jag fortsätter att undersöka Arbonics senare när jag lyckats gräva fram mer historik och specifikationer om företaget. Jag har en bra sits såtillvida att vi kan sköta avtalsfrågorna via skogsvårdsföreningen, så därifrån får man en fingervisning om företagets pålitlighet. Skogsvårdsföreningen skulle i detta fall sköta arbetet och skogsvården, så gentemot dem är jag en betalande kund, varför jag tror att jag får svar ur en “opolitisk” synvinkel.

Juhani Damski, är kanslichef vid Miljöministeriet, tidigare generaldirektör för Meteorologiska institutet:
Frivillig kolmarknad - Växthusgasutsläppen ökar - Alla sektorer ökar fortfarande sina utsläpp
Genom frivilliga klimatåtgärder kan man komplettera målen och kompensera för utsläpp som inte kan minskas
Utmaningar – mätning / beständighet
I EU-processen finns problem med enhetsbalansen (dubbelräkning), uppenbarligen räknar staten alltså en bokföring vars slutliga pris inte är klarlagt

MTK:s högsta höns?
Förslag till regeringen: 1. Staten grundar ett register för frivillig kolavskiljning så att köparen vågar köpa
2. Marknaden för utsläppsplikts-biljetter (kanske inte) fungerar
3. EU-politiska riktlinjer så att det blir gränsöverskridande handel med kolavskiljning?

Ämnet var så pass intressant att jag var tvungen att fördjupa mig lite mer trots att jag inte vet så mycket om skogsbruk. Försök få grepp om dessa ologiska sammanfattningar, jag är inte (heller) i denna fråga något proffs på någon nivå.

1 gillning

Det finns faktiskt redan överraskande många företag. Det är dock mycket svårt att bedöma de olika aktörernas styrkor eller svagheter i det här skedet. Tröskeln för att binda sig till ett långsiktigt avtal är av samma anledning hög.

Följande aktörer listades i någon tidskrift inom skogsbranschen:

Arbonics
Skoggi
Green Carbon
NGS Finland
Zertiforest
Hiilinielun tuottajat
Istutapuita . fi
Havulatva
Puuni
Reforest
Rakeistus

#Vi borde verkligen få lite perspektiv på den här diskussionen om kolsänkor, utsläppshandel och biobränslen och fokusera på det väsentliga, det vill säga att sluta bränna fossilt kol och olja.
Några relaterade iakttagelser som det knappt pratas om när det gäller Finland:

-Finland slutade importera el från Ryssland. Importen var ca 1500 MW, vilket motsvarar ca 15 % av Finlands förbrukning eller ca 12 TWh. Rysslands elnätsutsläpp är ca 380 g/kWh och nu tas elen från det skandinaviska nätet med ca 80 g/kWh.
Våra utsläpp minskade alltså med ca 3,6 miljoner ton. Detta motsvarar ungefär utsläppen från vår lastbilstrafik.

-våra odikade myrar producerar biomassa på ca 3–4 t/ha och detta räknas inte som vår sänka, även om det görs i Sverige

-UPM Bioverno-diesel tillverkas av en viktig råvara för limindustrin, tallolja, som uppstår vid kokning av tallmassa med ca 3 %.
Såpan som uppstår vid kokningen behandlas med svavelsyra, vars produktion har orsakat CO2-utsläpp. Talloljan körs med diesellastbilar till Villmanstrand (Lappeenranta), där den förädlas till dieselbränsle i en fabrik byggd av stål, betong och koppar, med hjälp av el och väte separerat från rysk “blodgas”. Den färdiga dieseln körs med diesellastbilar runt om i Finland. Allt detta ökar våra utsläpp.
Förr i tiden brändes såpan helt enkelt i en sodapanna för att ge värme och el. Så borde/kunde man göra även nu och mata in den producerade elen med låga utsläpp och förluster i huvudstadsregionens Teslor.
Det här “olja av olja”-trolleritricket lyckas ekonomiskt endast genom massiva stödåtgärder från skattebetalarna.
Med samma logik skulle fetterna och palmoljorna som Neste använder kunna brännas i t.ex. avfallspannor för el och värme utan att bearbetas med rysk gas.

-De finländska skogarnas kolsänka minskade naturligtvis när importen av ryskt virke upphörde. Där får träden stå kvar som kolsänkor i framtiden. Ryssarna lär knappast förädla dem nämnvärt.

-en miljard barn och kvinnor lider av undernäring. Samtidigt stöder europeiska skattebetalare ekologisk odling, vilket halverar åkrarnas produktionskapacitet från 6–8 t/ha… till 3–4 t/ha spannmål. Rika européer har råd att köpa den spannmål som saknas på världsmarknaden, medan en afrikansk far som inte har råd med gödningsmedel tvingas svälta sin familj eller röja mer skog till åkermark.
Jordbrukaren får naturligtvis göra vad hen vill med sina åkrar, men stödet till ekologisk odling måste upphöra. Dessa jordbrukare skulle få samma skörd med konventionellt jordbruk, och hälften av åkrarna skulle kunna beskogas till sänkor och råvara för nödvändiga skogsindustriprodukter som ersätter olja.

1 gillning