≈ –15,97 € / MWh
Eller ännu mer investerarvänligt formulerat:
Bolaget subventionerar varje laddad megawattimme med cirka 16 euro.
Detta är en intressant siffra. Vid snabbladdning är subventionen alltså cirka 1,6 cent per kWh, vilket är grovt räknat under 10 % av priset för snabbladdning. Överlag är den energimängden fortfarande väldigt liten, det vill säga 0,7 TWh. Bara i Finland produceras det mer biogas.
Trots detta fyllde jag på med mer Kempower i portföljen igår. Jag anser att det i denna tillväxtfas är förnuftigt att ”subventionera” laddningar, eller med andra ord investera i tillväxt och expansion på bekostnad av resultat och utdelning.
När det gäller elbilar befinner vi oss nu i en fas där adoptionsgraden börjar påverka vagnparken kraftigt, och under de kommande 10–15 åren kommer merparten av den fossila lätta trafiken att försvinna från vägarna i rika länder. I fattiga länder kommer den fossila trafiken troligen att hoppas över helt när underklassen blir medelklass och skaffar släktens första bil som elbil.
Kempowers snabbladdare bidrar till att påskynda denna omställning, eftersom snabbladdningsinfrastruktur möjliggör mindre batterier i bilar, vilket direkt syns i ett lägre inköpspris. Snabbladdning behövs också vid tidpunkter med högsta förbrukning, som när folk åker för att fira midsommar samtidigt.
Jag ser det som att de kommande 10–15 åren är en tid av kraftig tillväxt och CAGR bör nå åtminstone 20-procentsnivån. Själv förväntar jag mig inte ett positivt resultat om orderstocken växer kraftigt med över 20 % CAGR.
Dessa höga tillväxttal kan hålla i sig i årtionden på denna marknad:
Jämfört med de 0,7 TWh energi som strömmat genom Kempowers enheter, förbrukar mänskligheten grovt räknat cirka 50 000 TWh olja. Av den energi som oljan innehåller går merparten (90 %) till transport, och merparten av transportens energiförbrukning går till vägtrafik (70 %), som Kempower betjänar. Behovet av rörlighet ökar fortfarande, särskilt i fattiga länder, vilket ökar energibehovet, men å andra sidan minskar elektrifieringen behovet av energi på grund av dess energieffektivitet, så i framtiden lär energibehovet vara mindre än de 50 000 TWh.
Kempowers adresserbara marknad i energitermer torde ligga i storleksordningen 5 000–10 000 TWh årligen. Hemmaladdning är numera Kempowers främsta konkurrent. I Kina kommer Kempower däremot knappast att lyckas, och det är inte ens säkert att det lönar sig att gå dit. Där är man nämligen ganska bra på att plocka isär och kopiera produkter. I framtiden kommer snabbladdningens andel sannolikt att öka i takt med att billiga elbilar blir vanligare, och det syns redan nu att eldistribution med hög effekt till varje hem kommer att kosta. Ur elnätsinfrastrukturens perspektiv lönar det sig att förlägga laddningen intill grova ledningar.
Det finns gott om variabler, men det är tydligt att vi i år kommer att passera milstolpen 1 TWh i laddad energi, men när det gäller den siffran är vi bara i början av ett maratonlopp. Om Kempower ska växa till en global marknadsledare på någon nivå i framtiden, måste laddningsmängden på 1 TWh multipliceras med minst 2 000 under de kommande 20 åren. För att uppnå detta krävs en CAGR på 50 %.
Om vi å andra sidan antar att Kempower i framtiden får en serviceavgift på 1 cent per laddad kWh, det vill säga 10 MEUR/TWh, så skulle omsättningen för denna serviceverksamhet för Kempowers del kunna vara 20 miljarder euro beroende på marknadsandel. Själv hänger jag kvar på tåget och ser gärna Kempower som ett bolag värderat till 40 miljarder euro med en P/S-multipel på 2.
Jag subventionerar alltså gärna denna finska tillväxtsaga och hoppas att de finska utdelningsfantasterna inte förstör även denna saga. Utdelningsfantasterna kan för min del åka till Mallorca och njuta av pensioner och utdelningar.
