Internationella alkoholbolag - Premiumisering och företagsförvärv

Helsingforsbörsen rymmer bara en liten bråkdel av världens bolag, och därför saknas vissa sektorer helt i bolagslistan eller är bristfälligt representerade. Både Olvi och Anora verkar främst på den nordeuropeiska marknaden, där man försöker täppa till den sekulära volymminskningen med prissättning. Båda företagen har också vuxit till att bli ganska stora elefanter i porslinsbutiken, och det finns mycket begränsat med marknad kvar att erövra. Som tur är finns det intressantare företag i resten av världen.

I den här tråden är syftet att diskutera särskilt producenter av spritdrycker (den så kallade Spirits-kategorin) samt aktuella nyheter och utvecklingstrender inom branschen. Tanken är alltså inte att tala om vin- och ölmarknaderna, vars tillväxtutsikter, marknadsdynamik och strukturer skiljer sig avsevärt från spritmarknaden. Branschen väcker naturligtvis också mycket känslor, men det finns redan en egen tråd för investeringsetik, så vi lämnar även det utanför diskussionen i denna tråd. Inspirationen till att öppna tråden fick jag från liknande trådar om serieförvärvare, spelbranschen och halvledarindustrin, som alla har varit framgångsrika på forumet. Förhoppningsvis finns det intresse även för denna bransch, trots att bolagen i kategorin hittills har diskuterats förvånansvärt lite på forumet i förhållande till deras kvalitet och antal.

DGE1

DGE2

DGE3

PR1

Marknaden för spritdrycker är massiv och dess tillväxt har under det senaste decenniet drivits av att människor i tillväxtländer har tagit steget in i konsumentklassen, samt i de utvecklade länderna av den så kallade “Drink Less, But Better”-trenden. Denna trend har drivit på en premiumisering av alkoholmarknaden, vilket har gynnat den prisstarka spritkategorin direkt. Framtida volymtillväxt förväntas särskilt från de växande konsumentklasserna i Afrika och Indien. Kina har å sin sida varit en svår marknad för västerländsk sprit, eftersom den domineras till 98–99 % av baijiu, som har starka traditioner som en del av den kinesiska kulturen.

Till branschens största noterade bolag hör Diageo, Pernod Ricard, Campari, Brown-Forman och Rémy Cointreau. På mindre börser finns även de lokala jättarna Kweichow Moutai och Becle noterade, där en aktivistinvesterare försöker få det sistnämnda företaget att lista sig på en större börs. Dessutom finns det många onoterade familjeföretag i branschen, varav det största och främsta är Bacardi. Även Beam Suntory samt LVMH:s och Diageos joint venture, som bland annat äger Hennessy, är betydande aktörer i branschen. Typiskt sett levererar de stora bolagen i branschen höga marginaler år efter år, men avkastningen på kapital förblir mer måttlig på grund av det kapital som är bundet i stora lager. Det som gör branschen särskilt intressant är skalan av potentiella konkurrensfördelar. Ett företag kan söka konkurrensfördelar genom bland annat varumärken, skalfördelar, högkvalitativa distributionsnätverk, tillverkning av produkter i begränsade produktionsområden och med skyddade beteckningar (t.ex. cognac, tequila och skotsk whisky) samt genom historiska lager.

Det råder också hög M&A-aktivitet i branschen, där Camparis förvärv av Courvoisier (ett av de fyra dominerande konjakshusen) är det senaste exemplet. Utöver nyheter om företagsköp har bolagen i branschen under förra och innevarande år besvärats av kundernas vilja att minska lagernivåerna, vilket tillfälligt har vänt företagens omsättning till nedgång. Dessutom har Kina inlett ett småskaligt handelskrig mot EU genom att använda konjak som slagträ. Under Trumps tid fanns det också en schism mellan USA och EU där whisky hamnade i korselden. Lägg därtill potentiella regulatoriska förändringar, klimatförändringarnas effekter på begränsade odlingsområden och normala skördevariationer, så bör det inte bli tråkigt att följa denna sektor under de kommande åren.

20 gillningar

Bra ämne för tråden! Man måste genast nämna att utöver Kweichow Moutai (världens överlägset mest värdefulla spritbolag, marknadsvärde nu 294 miljarder dollar) finns även Wuliangye Yibin (75 miljarder dollar), Luzhou Laojiao (34 miljarder dollar) och Yanghe (21 miljarder dollar) i Kina.

Baijiu-spritbranschen är enorm; enbart ovan nämnda Kweichow Moutai är till marknadsvärdet över 100 miljarder dollar större än Diageo, Pernod Ricard, Brown-Forman, Campari, Suntory och Becle alla tillsammans.

3 gillningar

Bra spaning! Jag har inte själv undersökt de där kinesiska bolagen särskilt mycket, då jag nog inte skulle ha modet att investera i Kina. Mina egna funderingar har snarare legat i gränslandet baijiu mot västerländska drycker. För att lära mig mer om branschen vore det intressant att höra mer om åtminstone följande:

  • Försöker de kinesiska bolagen internationaliseras och expandera sin marknad? Har det skett några konkreta, betydande framgångar?

Marknaden är tydligen väl mättad och när Kinas befolkning börjar minska ser situationen svag ut för volymbaserad tillväxt om bolagen inte vill expandera till andra länder. Produkter i högre prisklasser är förstås ett kapitel för sig. Jag tror att västerländska bolags potentiella marknadserövring i Indien åtminstone inte faller på kineserna, enbart på grund av de geopolitiska relationerna.

  • Hur rå är konkurrensen på den kinesiska baijiu-marknaden? Har något bolag trendmässigt vunnit eller förlorat marknadsandelar under de senaste åren?

  • Har landets regering varit och “grävt i bolagens fickor”? Spritbolag intresserar knappast landets ledning lika mycket som teknikbolag, men ändå. Är några betydande regulatoriska förändringar på gång?

  • Hur ser dryckestrenderna ut i Kina? Dricker unga allt mindre, precis som i väst? Är västerländska drycker mer populära bland unga? Har någon västerländsk dryck uppnått en betydande status i kulturen (jmf. italienska och franska lyxväskor)? Hur fördelas kinesernas alkoholkonsumtion mellan restauranger/barer och hemmet?

3 gillningar

Hur många bolag har satt upp sina mål för strategiperioden för det kommande decenniet? Nåväl, idag sällade sig Brown-Forman till den lilla skaran. De finansiella målen som presenterades på kapitalmarknadsdagen sträcker sig nu fram till 2032:

  • Fördubbling av omsättningen för amerikansk whisky
  • Tredubbling av tequilaomsättningen
  • Stärka positionen inom övriga drycker (svårt att översätta konsultjargongens bolder)

Snabbt räknat skulle förverkligandet av de två första målen innebära en omsättningstillväxt på cirka 7 % för de kommande åren, till vilket tillkommer förvärv och möjlig tillväxt i segmentet för RTD/övriga drycker. Bolaget har inte varit i närheten av dessa tillväxtsiffror under de senaste årens “coronabakis”, vilket syns i företagsvärdet som ligger på nivåerna från coronadippen och 2019 (en rejäl prestation på den amerikanska marknaden). Värderingen kan ändå inte kallas billig, för med de realiserade siffrorna ser de enkla multiplarna ut som följer: EV/S 6,5, EV/GP 10 och P/E 26. Å andra sidan är det inte heller skrämmande med tanke på det starka varumärket och kapitalavkastningen. Här är även en länk till dagens material. Nedan följer ytterligare några egna iakttagelser.

BF urat

Haasteita

JD track

3 gillningar

På Twitter dök det upp en lista över de volymmässigt största varumärkena i branschen. Det ger ett bra perspektiv på Indiens potential om befolkningen blir mer välställd och alkoholkonsumtionen penetrerar djupare in i kulturen.
Mest sålda 1
Mest sålda 2

https://x.com/VBATCAPITAL/status/1803078466763477411

5 gillningar

Den här tråden blev ingen genombrottshit. Kanske inte så konstigt å andra sidan, när det mycket utskällda Hesuli utklassar alla branschens jättar med 100–0 både YTD och i ett 3-årsperspektiv.

1

Brand Finances bra varumärkesstudie för i år dök upp på nätet.

Finland nämns också i studien, eftersom Finlandia är världens 5:e största vodkavarumärke, så det rekommenderas att bege sig till torget. Synd bara att vi får däng av Sverige även här, då Absolut återfinns på plats 3 på samma lista.

Bland de senaste nyheterna kan finländare även vara intresserade av Hartwalls (Royal Unibrew) affär med Pernod Ricard, där till exempel Minttu-likören och fabriken i Åbo går över till Hartwall. I det stora hela spelar det förstås ingen roll.

4 gillningar

Tack för uppdateringen. Själv är jag åtminstone intresserad av tråden då portföljen råkar innehålla Diageo, Pernod och Remy… :blush:

Brown-Forman

Kursfallen för många företag i branschen har antingen avtagit eller övergått till att stampa på stället under de senaste månaderna. Brown-Forman är inte ett av dem, då dess kurs har fallit med 25% under den senaste månaden. Nedgången från toppnoteringarna har redan ackumulerats till cirka 60%, vilket är det största fallet sedan åtminstone 90-talet. Huvuddelen av nedgången beror på att multiplarna har ”återhämtat sig”, då Brown-Formans omsättning har minskat med 5% från förra årets toppnoteringar och rörelseresultatet med cirka 15% från 2022 års toppnoteringar (båda mätt från LTM-toppnoteringar). Det är alltså tydligt att nedgången i Brown-Formans aktie förklaras av en förändring i narrativet. Hur skulle annars ett tidigare älsklingsbolag i branschen, som stämplats som ett kvalitetsbolag och handlades till 30-40x P/E under ett decennium, kunna köpas till ett P/E-tal på sexton just nu?

Björnnarrativet

Björnnarrativet kan enkelt delas in i problem på utbudssidan och efterfrågesidan. Amerikansk whiskey har länge varit trendigt och dess tillväxt har varit betydligt snabbare än för andra drycker. Som svar på detta har producenterna ökat produktionen och lagren har vuxit kraftigt. Till exempel har Brown-Formans lager tredubblats under det senaste decenniet, samtidigt som omsättningen bara har ökat med en tredjedel. Visst har Brown-Forman genomfört företagsförvärv som påverkar, men riktningen är tydlig och för mycket kassa är bundet i lagren. Enligt David Capital Partners, som framgångsrikt har shortat bolaget, motsvarar branschens nuvarande lager 12 års konsumtion jämfört med ett normalt 5-årigt lager. Allt detta, mot bakgrund av en försvagad amerikansk efterfrågan, verkar katastrofalt.

Brown-Forman kan svara på den försvagade amerikanska efterfrågan genom att lagra sin whiskey längre, sälja mer whiskey utanför USA eller acceptera ett lägre pris för den whiskey de säljer. Problemet är att EU är den enda betydande amerikanska whiskymarknaden utanför USA, eftersom amerikansk whiskey inte har lyckats bryta igenom till exempelvis Indien lika bra som skotsk whiskey. EU kommer dock att återinföra tullarna på amerikansk whiskey i mars efter ett par års uppehåll, vilket sannolikt innebär en betydande minskning av efterfrågan på amerikansk whiskey även på den gamla kontinenten.

Premiumisering har varit en silverkula för alkoholföretag under det senaste decenniet, men den här gången verkar det som att konsumenternas köpkraft inte räcker för att möta nästa premiumiseringsrunda. Priset till vilket produkterna skulle behöva säljas efter vätskeförlusten orsakad av ytterligare lagring och fördröjningen av kassaflöden är helt enkelt för högt. Dessutom är Brown-Formans huvudmärke Jack Daniel’s starkt positionerat som en massprodukt, så det är svårt att se att whiskeyentusiaster entusiastiskt skulle ta sig an Jack Daniel’s nya superpremiumprodukter. Det verkar alltså som att Brown-Forman antingen måste acceptera lägre priser för sina produkter eller upprätthålla för stora lager som minskar kapitalavkastningen under lång tid. I sig skulle den större nedgången i rörelseresultatet jämfört med omsättningen kunna tolkas som ett accepterande av lägre försäljningspriser, men en del av detta förklaras förmodligen av verksamhetens höga fasta kostnader.

Utöver detta inkluderar björnnarrativet bland annat nya bantningsmediciner som minskar alkoholkonsumtionen avsevärt, ungdomars önskan att ersätta alkohol med till exempel cannabis, och moderna attityder till alkohol.

New-High-in-Americans-View-of-Alcohol-Consumption-as-Bad-for-Health-

Tjurnarrativet

Tjurnarrativet fokuserar på Brown-Formans fortfarande existerande konkurrensfördelar. Jack Daniel’s är fortfarande det starkaste amerikanska whiskymärket överallt. Dessutom är det, tillsammans med Jim Beam, det enda amerikanska whiskymärket som är känt av de internationella massorna, så Brown-Forman är ett av de få företag i kategorin som ens har en teoretisk möjlighet att avsevärt öka försäljningen utanför hemmamarknaden. Dessutom är företaget långsiktigt på grund av familjeägandet, och ledningen har redan omorganiserats, cirka 12% av de anställda har sagts upp och en produktionsanläggning har stängts, vilket sänker de fasta kostnaderna och därmed underlättar försvaret av lönsamheten.

Utöver detta lever fortfarande en del av de trender som gynnar Brown-Forman, eftersom sprit fortfarande vinner marknadsandelar på alkoholmarknaden, främst från öl, och etanolkonsumtionen ökar både per capita och med befolkningsökningen i USA. Inte heller premiumiseringen är definitivt död, och vi kan ännu inte vara säkra på att trenden med amerikansk whiskey är över. Allt detta kan ju vara cykliskt. Tjurnarrativet sammanfattas främst i att allt inte är så förstört som de andra påstår, det vill säga i låga förväntningar.

Brown-Forman, som traditionellt har ansetts vara mycket stabilt, befinner sig alltså i en minst sagt intressant brytpunkt just nu. Jag har inte tillräcklig kompetens för att bedöma hur detta kommer att utvecklas. Har andra avvikande åsikter eller andra synpunkter på Brown-Formans nuvarande situation?

3 gillningar

Här är en jämförelse av olika alkoholföretag, alla har visserligen inte profilerat sig som spritföretag, men ganska många av företagen i tabellen passar in i den här tråden. :slight_smile:

https://x.com/KoyfinCharts/status/1904545825000484887
image
image

2 gillningar

Diageos VD Debra Crew intervjuas av Norska oljefondens Nicolai Tangen (längd 41 min)

Till Diageo hör tiotals destillerier och bryggerier, från Johnnie Walker till Guinness och från Gordon’s till Talisker, etc.

Edit: Huvudpoängen i intervjun är betoningen på kvalitet/lyx. Företaget har även avyttrat några varumärken med lägre prisklass, t.ex. i Indien. Till den lägre prisklassen föredrar man att föra in dyrare drycker i mindre flaskor. I den andra änden finns det nyligen lanserade Johnnie Walker-konceptet “The Vault”, där man skapar en skräddarsydd blended whisky för kunden, priser från £50 000.

1 gillning

Jag tänkte lägga upp Pekkas tweet här, eftersom jag tänkte att det kan intressera de som följer den här tråden, om man till exempel funderar på investeringsidéer.

https://x.com/vontuchman/status/1939715527674413422

image

1 gillning

Och så rök även Diageos utdelning. Intressant hur mycket den nya VD:n sågade sin kundtjänst.

1 gillning