Tack. Inledningsvis måste det sägas att Scorpion Capital-fallet i sig uppenbarligen var en stor bluff. Marknaden fastnade inte där och ingen frågade ens om det under konferenssamtalet. Enligt Q1-siffrorna och Peter Chapman går företaget snabbare framåt än de tidigare antagit. Kvantfysik är ett komplext vetenskapsområde, så jag kommer inte ens att försöka vara smart om detaljerna nu. Men de förväntar sig affärer från marknaden; till exempel skulle ett finansbolag kunna vilja ha en egen maskin så att de inte behöver köa för beräkningstid. Utöver IonQ Aria-maskinen kommer även Forte att lanseras. Företaget letar ständigt efter de bästa teknikerna och materialen för att förbättra beräkningskvaliteten. Just det, Chapman gjorde en kommentar i Scorpions riktning. Han sade rakt ut att deras maskiner beräknar differentialkalkyl och att 1+1 kan göras med en miniräknare på telefonen. Företaget verkar ha en stark tro på tillväxten i orderboken, eftersom de återigen talade om en 9-siffrig total orderbok för åren 2021…2023. Enligt mig var den mest betydande finansiella informationen att företaget förutspår att det kommer att bli lönsamt med det nuvarande aktiekapitalet. Sammanfattningsvis förbättras företagets tempo och arbete ständigt.
IonQ har rekryterat Noam Zakay från IBM. Där var han senast “Program Director of IBM Quantum Europe”, det vill säga projektledare för IBM:s kvantverksamhet i Europa. Nu ska han leda IonQ:s två nya dotterbolag i Tyskland och Israel.
Många undrar säkert om IonQ:s teknik är den som kommer att “vinna”. Jag har själv funderat på det. Till syvende och sist kommer någon kvantberäkningsteknik att väljas som vinnare. Men inom kvantberäkning handlar det om en komplex helhet där kubitberäkning bara är en del. Det vill säga att många typer av affärsverksamheter kommer att uppstå utöver byggandet av kubiter. Därför är det möjligt att även om IonQ:s teknik inte blir en global mainstream, så kommer aktien ändå inte att krascha åtminstone omedelbart. Eftersom företaget trots allt har ett nätverk, processer, personal och expertis inom kvantberäkning, kan företaget sälja sina tjänster. Och företagsförvärv kommer säkert också att ske. Kanske funderar jag nu på att var och en kan få en illusion av att man måste kunna gissa rätt kvantteknik. Men svaret på det får vi först runt 2030. Nu är det nog klokast att försöka bedöma dessa kvantföretag utifrån hur de får affärer, vilka typer av projekt de lyckas sälja sina tjänster till, etc.
Olivia Lanes presenterar 6 böcker för att förstå och fördjupa sig i kvantdatorteknik.
Jag köpte själv boken på bilden från Amazon baserat på Lanes rekommendationer. Det är alltid bra att försöka förstå och greppa saker bättre. Det tog mig en vecka att ta mig igenom 10 % av boken, men jag har gjort uppgifterna med förståelse. Och jag är fortfarande kvar vid kretsdiagrammen och grindarna för traditionell datorteknik. Frun skrattade godmodigt åt framstegen, men på något sätt ska jag väl tröska mig igenom den under ett år eller två. Om du inte orkar läsa dem kan jag sammanfatta skillnaderna: traditionell datorteknik bygger logiken med binära tal (nollor och ettor). Boken visar väl att antalet transistorer i en dator ganska snabbt stiger till miljarder när beräkningskraven ökar. Kvantdatorer bygger på trigonometri, linjär algebra och extrapolering. Deras kraft räcker längre än bitmaskinernas.
Här är ett sidospår till Cloudflare, som jag följer flitigt: Cloudflare utvecklar redan nu lösningar för att skydda mot intrång från kvantdatorer. Den engelska termen för detta är Post-quantum cryptography (även kallat quantum-resistant cryptography). Det här känns som science fiction, men när man förstår hur en kvantdator beter sig matematiskt, kan man också få en kvantdator att bli verkningslös genom att vilseleda den med hjälp av matematik. Kineserna har berättat/skrutit om att de har knäckt traditionella krypteringsalgoritmer med sina kvantdatorer.
I detta kvantskydd medverkar även finska SSH, vars produkter till största del redan är kvantsäkrade, och avsikten är att göra även de resterande sådana inom en snar framtid. Detta är viktigt vid dataöverföring eftersom det finns en risk att krypterad information fångas upp och lagras i väntan på en kvantdator som kan låsa upp den.
Jag har också gått igenom Mikkis dokumentation och det fanns en modul på MS Learn relaterad till ämnet, om någon vill sätta sig in i det med lägre tröskel. Dokumentationen är dock bitvis väldigt konceptuellt luddig och man måste ta till Wiki etc.
Amazon hade också någon kvantkurs.
Edit: länkar
Vi får följa företagets babyfas, försöka lära oss att gå, så det är fortfarande en SPAC under 1 år. En ganska lovande baby, tycker jag. Själv tänker jag att kvantumvinnaren inte avgörs över en natt. Varje företag i branschen får en del av kakan, och en del av de jobben är förmodligen olika stödfunktioner, testning, simuleringar osv. Vi återkommer när jag har hunnit fördjupa mig bättre i Q2-berättelsen.
Här är utdrag från Q2-konferenssamtalet. Men först några tankar om investeringar. IonQ kan stämplas som en ponzi-teknik. Eller hype-teknik. Om IonQ visar sig vara tom (dvs. bara hype-ponzi), har jag inte kunnat upptäcka det än. Jag tänker att vi befinner oss vid början av en ny megatrend (kvantberäkning). Ur ett riskperspektiv upplever jag IonQ och kryptovalutor som likartade. Prisbildningen är mycket spekulativ. Men jag väljer IonQ istället för kryptovalutor. För om IonQ inte visar sig vara en ponzi, är det möjligt att företaget kommer att växa betydligt inom megatrenden.
Sedan några ord om megatrenden. Jag försöker studera och förstå kvantberäkning för att bättre kunna bedöma om kvantberäkning i sig är en ponzi-hype. För närvarande investeras miljarder i kvantdatorer globalt, och mycket offentliga medel.
Baserat på denna bakgrund, låt oss undersöka om det finns några indikationer på att företaget är en ponzi som flyger på en våg av hype. Eller om företaget är ett ordentligt och respektabelt högteknologiskt företag, som det rapporterar (SEC Filing) och antyder (t.ex. Q2-konferenssamtalet).
Låt oss titta på några saker. I februari 2022 fick vi en jämförande rapport från kvantindustrigruppen, QEDC:
February 23, 2022 | IonQ Aria Furthers Lead As World’s Most Powerful Quantum Com
IonQ:s Aria-klass kvantdator var bäst i jämförelsen. Aria hade då en effekt på 20 qubits. Dessa är så kallade algoritmiska qubits. Algoritmiska qubits är användbara, de används för att lösa algoritmer för praktiska tillämpningar.
Nu meddelade IonQ att Aria har uppnått en beräkningskraft på 23 qubits. 23 qubits ger 8x (2x2x2) mer kraft än 20 qubits. IonQ säger att Aria är världens mest kraftfulla kommersiella kvantmaskin. I detta sammanhang är det bra att veta att lösning av vardagliga problem kräver maskiner med tusentals eller till och med miljontals qubits. Men man måste alltid börja någonstans och öka effekten. I IonQ:s konferenssamtal berättades det att IonQ är involverat i ett projekt för att utveckla ett kvantdatornätverk, alltså ett kvantmaskininternet. Dessutom berättade IonQ att deras nästa generations lösningar redan har gett lovande resultat när det gäller att öka effekten.
@Juzaba uppdaterade redan för en tid sedan i tråden att IonQ nu är anslutet till Microsofts Azure, vilket innebär att vem som helst kan köra sina egna algoritmer i IonQ:s Aria-kvantmaskin via Azure Quantum Platform. Jag tycker att detta är en stor sak! Eftersom utvecklargemenskapen för algoritmer och applikationer kommer att börja utvecklas och expandera. Jag tycker att detta är verkligen viktigt, eftersom min ovetenskapliga observation säger att allt fler innovationer förs till nytta för oss alla genom marknadsmekanismer. I IonQ:s fall finns det en stark vetenskaplig grund och ett universitetsnätverk i bakgrunden. Och genom SPAC hamnade IonQ mitt i världens mest innovativa ICT-marknad, dvs. USA:s marknad. Marknadskrafterna formar redan nu företaget att gå vidare med lösningar som behövs inom industri, logistik, finans- och försäkringsbranschen.
@Juzaba berättade redan om IonQ:s och Airbus utvecklingssamarbete. Andra nya samarbetsannonseringar är med kemiföretaget Dow och konglomeratet GE.
Om vi nu sammanfattar om företaget baserat på ovanstående information är ett ponzi- eller hypeföretag, så är det inte det. Naturligtvis kan man kritisera att ett företag med en omsättning på 10 miljoner och lika mycket förlust, med en kassa på 571 miljoner och ett marknadsvärde på 1,3 miljarder, inte kan vara något annat än hype. Jag bedömer hype baserat på företagets substans. Microsoft, Airbus, Dow och GE gör trots allt verkligt arbete med IonQ. För mig är företaget inte hype utan ett högrisksföretag ur investerarsynpunkt. Man skulle behöva en effektiv kvantdator för att ge scenarier för olika marknadsvärden under en 10-årsperiod, här skakar jag ur ärmen att intervallet är 0,001X - 100X.
Låt oss fortsätta att förundras över kvantberäkning och IonQ, kanske de mest intressanta sakerna fortfarande ligger framför oss.
IonQ bekräftade att de har säkrat ett kontrakt på 13,4 miljoner dollar med US Air Force Research Laboratory. Detta är det första i sitt slag för både flygvapnet och IonQ. Denna affär var vid tidpunkten för delårsrapporten för Q2 fortfarande en möjlighet, men inte säker. Nu har IonQ bekräftat sin omsättningsprognos för resten av året. Det innebär att US Air Force vill samarbeta med IonQ. Detta är ett bevis på att trapped ion-system (instängda joner) är en konkurrenskraftig teknik idag för att producera algoritmiska kvantbitar (algorithmic qubits).
Nobelpristagarna har tillämpat kvantfysik i olika experiment och även lagt grunden för kvantdatorer. Denna nyhet ger ett nytt perspektiv på att dessa kvantdatarpionjärers arbete kanske inte enbart är finlir i labbet, utan att en ny betydande industriell bransch håller på att växa fram. Det här är ju knepigt för en investerare som gillar att räkna på siffror. Sådana söker sig också till mognare branscher. Men ja, nu har vi återigen fått ett bevis på att det här med kvantdatorer faktiskt kommer att bli en riktig bransch. Det beror inte på priset i sig, utan nyheten säger rakt ut att beräkningsansvaret över tid kommer att flyttas från traditionella superdatorer till kvantmaskiner. Och det under livstiden för alla oss som läser det här jag skriver.
Rekommenderad tittning. I videon förklarar den teoretiska fysikern Sabine Hossenfelder hypen som uppstått kring kvantdatorer, och även företaget som är ämnet för tråden nämns i förbigående. Sabine har under sin akademiska karriär publicerat flera forskningsartiklar relaterade till kvantmekanik.
Jag kan instämma i Sabines videor. Enligt min mening är hon tydlig och lättförståelig.
Jag tror inte att IONQ är ett undantag i mängden – de får just sådana där ordrar på 10–30 miljoner USD från stora företag, som sedan betalar en viss avtalad del av den ordern årligen. För många stora företag är det en sorts trovärdighetsfråga att vara med i Quantum Computing-hypen, och å andra sidan har de ju råd med det. Själv är jag dock skeptisk till det hela tills vidare.
Bra video och den bekräftade uppfattningen att det första användningsområdet kommer att vara att knäcka kryptering. Kryptering bygger ju på grundtanken att det går mycket snabbare att multiplicera två primtal med varandra än att dela upp ett stort tal i en produkt av primtal.
Det faktum att man lyckades med talet 28 innebär att det satsas mycket på detta nu. Det är förstås svårt att bedöma hur snabbt man får fram en generell lösning.
Har blogginlägget bakom länken nedan att göra med det som du @kimmonev pratar om?
Relaterat. Det finns kvantresistent kryptografi och det där är det.
IonQ går framåt i sin egen takt. Det här är ju fortfarande en liten business, men nytt var beskedet om ett samarbete med Dell. Bolagen lär sig att flytta beräkningsprocesser mellan traditionell databehandling och kvantberäkning.
Lyssnade på Q3-investerarsamtalet. Det som främst fastnade var att bolaget går framåt helt enligt plan, enligt sin egen “plän”. I samtalet berättade VD Chapman att de siktar på att leverera ett komplett system inom de närmaste 12-18 månaderna. Storyn går alltså framåt. Men låt oss fundera lite på om det rör sig om en bubbelstory och om den kvantvinter som Sabine förutspått ligger framför oss.
Det har funnits bra poänger i den här tråden, tack till bland annat @Sambadi och @Tunturisusi.
IonQ är ett bra bolag för mig att följa eftersom det är börsnoterat, vilket innebär att nyheter och storys om utveckling och samarbetsavtal finns tillgängliga. Jag blev sittande och funderade på Sabines bubbelstory. Alltså den begynnande kvantvinter som Sabine talade om. Fysiken förändras väl knappast nu. Det är alltså med samma teorier som prylarna byggs. De största penningpottarna är troligen offentliga bidragsmedel till projekt runt om i världen. Offentliga projekt brukar slutföras; projekten förbrukar pengarna och alla är nöjda så länge anslagen har använts korrekt enligt projektplaner och rapporter. Och IonQ:s kassa räcker till några års produktutvecklingsfas. Vad har ni för tankar om att en kvantvinter skulle börja?