Finanssektorn som investering

Aktier
,
803

När likvid är illikvid får sagan en fortsättning! Nu upptäckte även Kauppalehti att Ålandsbanken stängde sin “öppna” vindkraftsfond i juli. Tuhansien suomalaisten rahat jumissa 240 miljoonan tuulivoimarahastossa | Kauppalehti

Han berättar att kopplingen mellan Vindkraftsfonden och elmarknaden förklaras av att när elpriset är högt är investerarsentimentet i energifonder bättre och transaktionsmarknaden för eventuell försäljning av vindkraftsparker blir livligare. Enligt Känkänen skulle högre elpriser förbättra vindkraftsfondens likviditetssituation.

Denna kommentar är enligt mig till och med lite rolig. Jag tvivlar lite på att kunderna vid försäljningstillfällen har informerats om att om elpriset är lågt, så får man inte ut pengarna ur fonden. :man_shrugging:

Fonden äger endast 5 objekt, varav ett till 100%.

image

Försäljningen av dessa objekt på den nuvarande marknaden är verkligen svår (elpriset är för lågt) och dessutom komplicerar minoritetsägandet försäljningarna ytterligare (färre intresserade köpare för minoritetsandelar). Om elmarknaden inte återhämtar sig kan detta leda till att inlösen skjuts upp under en mycket lång tid.

Som jag tidigare har sagt, anser jag det vara ganska sannolikt att någon skogsfond kommer att skjuta upp inlösen härnäst. :evergreen_tree:

36 gillningar
804

Det finns också flera projekt i utvecklingsfasen, vilket framgår av fondrapporten:

Fonden och det finska
förnybara energibolaget Myrsky Energia Oy inledde ett samarbete
gällande utveckling och ägande av vissa vindkraftsprojekt
år 2021. Detta samarbete avslutades i juni 2025 och som en del
av avslutandet av samarbetet kom parterna överens om ett arrangemang där ägandet
av sex vindkraftsprojekt överfördes helt till fonden.
Alla sex projekt är i detaljplaneringsfasen, och de är avsedda
att uppnå byggnadsberedskap under de närmaste åren. Myrsky fortsätter
som projektutvecklare för de överförda projekten under en övergångsperiod, varefter
fonden fortsätter projektutvecklingen med en ny samarbetspartner
som den valt.

Talouselämä rapporterade om detta Myrsky Energia-samarbete i augusti (betalvägg):

De 15 miljoner euro i utdelningar som togs från projektbolagen hamnade i Korpi Capitals och den andra Myrsky Energia-ägarens fickor. Vindkraftsfonden krävde stora skadestånd från Myrskys ägare, men tvisten löstes i all tysthet i juni i år. Jag har ingen information om eventuella ersättningar som fonden kan ha fått.

Nu har dock en ny partner hittats för dessa projekt:

Ålandsbanken Vindkraft Specialplaceringsfond inleder projektutvecklingssamarbete med ABO Energy

6 gillningar
805

I öppna fonder finns det en risk som generellt har fått lite uppmärksamhet

12 gillningar
806

Kan någon smartare person resonera varför dessa traditionella bankers “specialfonder” är så populära? Fortfarande, trots att de redan har stängts för inlösen. Jag vet förstås inte på en absolut nivå hur stora de är, men betydande summor för privatpersoner är låsta i dem.

Bara genom att söka i en minut erbjuder Nordnet alla möjliga investeringsalternativ inom vindkraft, skog och fastigheter. I alla dessa är kostnaderna betydligt lägre än bankernas fonder, diversifieringen större och jag skulle våga gissa att likviditeten också är betydligt bättre. Det finns med största sannolikhet alla möjliga erbjudanden även på andra ställen. Om jag själv skulle investera till exempel 50 000 € i vindkraft, skulle jag vilja äga mycket mer än bara några få vindkraftsparker i Finland.

Eller är de största privatkunderna i dessa fonder äldre personer precis över gränsen för förmyndarskap, som litar på banken som en troende på sin gud? Från dem pressar banken sedan ut allt den vågar begära.

Lättare att sälja när kunden själv konkret kan gå och titta på sina ägda vindkraftverk eller fastigheter? Måste det finnas något fysiskt, när inte ens värdepapper längre är i påtaglig pappersform?

4 gillningar
807

De säljs till bankens kunder med en diversifieringsberättelse. Till sådana kunder som inte vet något om Nordnet och som inte själva väljer sina investeringsobjekt utan förlitar sig på bankens rekommendationer. Och det finns många fler sådana investerare i Finland än de som letar efter jämförelseobjekt från Nordnet eller ens vet att man kan göra så.

11 gillningar
808

Jag kan inte låta bli att lyfta fram min egen, överraskande uppmärksammade artikel om öppna fastighetsfonder:

Vad orsakade guldrushen?

Innan vi går in på korrigeringssatsen, låt oss fundera en stund på varför öppna fastighetsfonder har varit så populära. Nollräntan orsakade en enorm fastighetsboom i Finland (som också syntes som en bubbla på bostadsmarknaden), och fastighetsinvesteringar blev en folklig hobby. Nollräntan ledde till en situation där den riskfria räntan blev en icke-avkastande risk, och fastighetsinvesteringar kom att fylla denna brist på ränteinvesteringar (både för institutioner och privata investerare). När dessutom avkastningskurvorna för dessa öppna fonder var som ritade med linjal, riskklasserna mycket låga och produkterna dessutom i likvid form, såldes de som gratis hinkar på en invigning. Naturligtvis hade branschen också en enorm vilja att svara på efterfrågan, eftersom avgiftsnivåerna för öppna fastighetsfonder är verkligen attraktiva i förhållande till traditionell förmögenhetsförvaltning.

Samma förklaring, kryddad med den diversifieringsvinkel som @Lisko1 lyfte fram, gäller för alla alternativa investeringar (skog, vind, fastigheter etc.).

15 gillningar
809

Jag har fått intrycket att Ålandsbankens fond för övrigt är helt bankirdriven, och att de (till skillnad från till exempel Taaleri Energia) inte har någon konkret kompetens inom utveckling eller förvaltning av vindkraftsparker. Det ska dock medges att jag inte har någon särskilt konkret information om detta och jag kan ha fel. Men om så är fallet, då är man ännu mer helt utlämnad åt marknaden.

Samma sak kan också framhävas i till exempel bostadsfonder. Vissa fond(bolag) har själva kontroll över väsentliga delar av värdekedjan. De äger till exempel hela fastigheter och kan själva fatta beslut om investeringar och medvetet förvalta tillgångar. Och överhuvudtaget är de marknadsaktörer på en helt annan nivå. Och andra sysslar bara med “träningsdräktsinvesteringar” i fondform, det vill säga de försöker handla med bostäder eller vindkraftsparker eller vad som nu finns i portföljen.

Om jag överhuvudtaget skulle vilja investera i dessa fonder, så vet jag nog vilken kategori jag föredrar.

4 gillningar
810

@Alex_af_Heurlin1 bra inlägg om fastighetsvärdering baserat på YLVA-fallet :abacus: :department_store: Vad som har stört mig i hela YLVA-fallet är att media ständigt har talat om “dumpningspris” eller “försäljning under marknadsvärde”. Ja, fastigheterna såldes under bokfört värde, men det är en annan sak än marknadsvärde. På marknaden verkar det fortfarande finnas en stark föreställning om att fastigheter har ett magiskt marknadspris som är betydligt högre än nuvarande priser. Ingen berättar när och hur man når detta marknadspris, men ett sådant finns ändå och man förlitar sig på det. Därför har bland annat fonder också skjutit upp inlösen, eftersom man inte vill sälja objekten under detta mystiska marknadspris. :man_mage:

Den beklagliga sanningen är dock att den “undantagstillstånd” som cheferna har marknadsfört hos oss har varat i snart tre år, räntorna har stabiliserats och fastighetsmarknaden återhämtar sig. Enligt min mening är det helt dumt att prata om något mystiskt marknadsvärde i denna situation. Faktum är att detta nuvarande pris är det marknadspris och den nuvarande marknadssituationen är det nya normala. Att erkänna det gör ont, eftersom objekten ofta köptes i nollränte-ruset på en vild marknad, och nu är värdena något helt annat. Efter 10 år av nollränte-party är baksmällan svår. Detta är dock den rådande marknadsrealiteten. Till exempel i YLVA:s fall har objekten varit till salu länge och har säkert erbjudits till alla intresserade. Det var det bästa priset som erhölls. Om man ska tro fastighetsnyheterna, så hölls det en riktig auktion om detta (Keva voittanut tarjouskilpailun Ylvan kiinteistöistä, kaupassa kanssasijoittajina Mrec IM ja HGR - Kiinteistouutiset).

Man får gärna opponera, om perspektivet är för svartvitt! :black_large_square: :white_large_square:

49 gillningar
811

Det var också en tvångsförsäljning. Ylva hade egentligen inget alternativ till att inte sälja, och köparna visste det. Det är då per definition inte ett verkligt värde, även om det var det bästa priset som kunde uppnås i denna situation och med denna tidsplan.

Från media har jag förstått att det inte fanns några andra köpare för hela portföljen. För enskilda fastigheter kanske det hade funnits, varvid man (kanske?) hade kunnat få ett bättre pris om det hade funnits möjlighet och tid att se över det kortet.

Ändå, i det stora hela, håller jag med, bokfört värde är verkligen inte ett verkligt värde och det värdet är förmodligen inte särskilt långt från det verkliga marknadspriset.

8 gillningar
812

Här är för helgen Saku Sairanens kritiska blogginlägg från Fundco om PE-fonder och privata investerare. Evergreenit ja pienten sijoittajien vedätys - Fundco

I praktiken varnar Saku i texten för en pågående trend där PE-fonder säljs till privata investerare med höga avkastningslöften. Kostnadsstrukturen för de underliggande produkterna är i princip mycket hög, och här finns onekligen en stor risk att vinnarna i slutändan är förvaltarna, inte slutinvesterarna.

Här är också min podd med Saku från drygt en månad sedan om samma ämne:

20 gillningar
813

I samband med detta fick jag syn på en artikel i Kauppalehti redan för ett par veckor sedan, där Sauli spelar huvudrollen. Artikeln verkar vara bakom en betalvägg, men så här mycket anser jag mig ha rätt att kränka upphovsrätten gällande artikeln:

kuva
kuva800×636 21.6 KB

Här är en länk till hela artikeln:

8 gillningar
814

Bra poäng - Man kan inte samma dag jämföra med Taaleri Energia och andra mer robusta utility scale wind and solar managers/team. Dessutom är den poängen om bostäder helt sann, ÅAB har också i sin bostadsfond huvudsakligen delägda flerbostadshus (några lägenheter per flerbostadshus), där jag inte riktigt ser någon mening. Försäljning och förvaltning, och framför allt i beslutsfattandet, får du ingen institutionell nytta, eftersom du bara är en av ägarna bland andra i bostadsbolaget.

Det är tufft i alla ”öppna” alternativa fonder, där en ”likvid” fondstruktur har skapats ovanpå en illikvid tillgångsklass.

I skogsfonder uppstår förresten inte den plötsliga stängningen lika snabbt, rent av den anledningen att i stora skogsbestånd kan förvaltaren sälja virke och göra mer tidsmässiga överväganden utan att hela massan behöver säljas. Dvs. Man gör avverkningar eller gallringar tidigare, säljer virke/massaved tidigare.

3 gillningar
815

I morgonens Helsingin Sanomat finns en riktigt bra artikel om bostadsmarknadens baksmälla och dess orsaker. Naturligtvis vävs också öppna bostadsfonder in i denna berättelse, eftersom de var en av festens huvudarrangörer (visserligen med sina slutkunders kapital).

15 gillningar
816

Hur ska fondbolagen kunna motivera värderingarna av sina öppna skogsfonder efter att Stora Enso har noterat de svenska skogarna på börsen.

Svårt att hitta en oberoende eller ens skenbart oberoende värderare som vågar låta de öppna fonderna utvecklas i en helt annan riktning än Storas skogar om den likvida marknaden inte ger dem kärlek.

Kanske någon kastar in en joker och säger att värderingen av svenska och finska skogar inte är jämförbar. De finska skogsfondernas största investeringar är i hemlandet, men såvitt jag förstår har förvärv även gjorts från andra sidan viken.

Jag ser det som fullt möjligt att när noteringen har genomförts, kommer först någon ekonomitidning och senare en dagstidning att göra en artikel om värderingsskillnaden mellan skogsfonder och börsen. Till detta några inlösen på en stram marknad, ett samtal till pressen om hur pengarna inte

6 gillningar
817

Lite som en provokation/gissning, men skulle man inte kunna jämföra det med fastighetsmarknaden och noterade fastigheter (REIT, etc.)? REIT:er är betydligt mer volatila än den “fasta” fastighetsmarknaden och priserna fungerar bara som en lös riktlinje för den fasta marknaden.

3 gillningar
818

Prissättningen på den noterade marknaden har väl aldrig haft någon inverkan på den onoterade. Som @Kermajeesus konstaterade där, så inom fastigheter har denna skillnad mellan noterade och onoterade i värsta fall varit i storleksordningen 50%. En

11 gillningar
819

OP meddelade partnerskap med JP Morgan, Goldman och Blackrock :handshake: OP Pohjola aloittaa strategisen kumppanuuden kolmen johtavan kansainvälisen varainhoitajan kanssa - OP Pohjola

I KL-artikeln (länk nedan) förklarar företagsledningen orsakerna: Porkka säger att det nya samarbetet framför allt syftar till att uppnå bättre investeringsavkastning och ett bredare produktutbud för kunderna.

Utökningen av produktutbudet är en självklarhet, men jag tycker det är bra att företaget vågar lyfta fram även investeringsavkastningen öppet. Faktum är att ingen kan vara bra på allt inom denna bransch, och till exempel OP:s genomsnittliga fond är ganska medioker (majoriteten förlorar mot index på lång sikt etc). Med dessa samarbeten introducerar OP nya produkter i sitt utbud, och med stor sannolikhet ersätter de några av sina egna sämre presterande produkter med partnernas motsvarigheter :clap:

Jag anser att detta drag också återspeglar en bredare trend på kapitalförvaltningsmarknaden med ständigt ökande krav. Indexfonder har etablerat sig i Europa betydligt långsammare än i USA på grund av vår bankcentrerade distributionsmodell, men indexspöket driver på alltmer även på denna sida av Atlanten :ghost: . Om dina produkter är mediokra kommer avgiftspressen på privatkundssidan också att bli ännu hårdare under de kommande 10 åren.

En annan intressant sak i KL-intervjun ( OP Pohjolalta liike varainhoidossa – kertoi uusista kumppanuuksista jättien kanssa | Kauppalehti ) är detta kundfokus: Porkka säger att medan fältet för institutionella investerare är viktigt för OP Pohjola, finns den största tillväxtpotentialen bland bankens befintliga kundkrets, private banking-kunder samt vanliga sparare och investerare.

Inom institutionella investeringar har OP:s marknadsposition försvagats under lång tid, då eQ, Evli och Mandatum har rusat förbi från höger och vänster. Men fokuset på privatkunder är mycket logiskt, på grund av företagets överlägsna distributionsnätverk och kundtäckning. Naturligtvis är företaget medvetet om den pågående investeringsboomen (förtroende för pensionssystemet, arv etc.) och den strukturella tillväxtpotential den medför på den finska kapitalförvaltningsmarknaden. :chart_increasing:

Den tredje intressanta saken är kommentarerna om företagsköp:

Porkka avfärdar inte tanken att OP Pohjola någon gång skulle kunna köpa en mindre aktör inom kapitalförvaltningssektorn.

”Det förvärvade bolaget borde vara en aktör som verkligen har något nytt att erbjuda oss. Det är inte nödvändigtvis meningsfullt att vi skulle köpa en mindre kapitalförvaltare bara för att öka vår kundkrets, eftersom företagsköp alltid är mödosamma. Det skulle inte heller vara meningsfullt eftersom vi redan har många kunder i vår befintliga kundkrets som vi måste veta hur man aktiverar på rätt sätt för att investera.”

Även detta är helt logiskt, det är inte meningsfullt för OP att köpa kunder (särskilt inte privatkunder). På papperet skulle en starkare attack mot institutionella investerare ha varit grundläggande via M&A (köpa eQ eller liknande), men dessa tankar skjuts ner här. Istället skulle OP kunna vara intresserade av att utöka sitt produktutbud med högkvalitativa produkthus. Här står OP i samma kö som praktiskt taget alla kapitalförvaltare i staden. Det är en hård budgivning om ett bra produkthus.

18 gillningar
820

Samla Asunnot köper 16 lägenheter i Jyväskylä från S-bankens bostadsfond:

image
image1920×1391 187 KB

Jag förstår försäljningsviljan om inlösen i S-bankens fond är stoppade. Däremot undrar jag över Samlas köpvilja, man skulle tro att även i denna fond finns inlösen i kö baserat på olympiska mäst

5 gillningar
821

Är inte det en closed-end-fond (sluten fond)? Alltså kan man inte göra inlösen, utan fonden har en löptid som Private Equity-fonder?

822

Ja den där Samlas fond är såvitt jag förstår öppen och s.k. evergreen! Det är verkligen vilt att det inte är kö för inlösen i vestibulen efter allt detta :thinking: I teorin är det förstås möjligt att fonden bara har inlösen på gång, eftersom inlösentiderna är långa och fönstren är öppna 2 gånger/år. Det skulle kännas ganska vilt att i denna situation binda mer kapital, om man visste att man om x månader måste betala ut inlösen.

I och med nedskrivningarna halveras värdet på Samla Asunnot Ky från sin värderingsnivå vid årsskiftet till knappt 60 procent av det ursprungliga investeringskapitalet. Källa: Samla Capital alaskirjaa rahastojensa omistukset The Hotel Mariassa | Samla Capital Oy

7 gillningar