I Modernas cancervaccin tillverkas mRNA, eller budbärar-RNA, i laboratorium genom att utnyttja mutationer i patientens melanomcellers DNA. RNA:t, alltså instruktionerna för tillverkningen, ges i vaccinet och patientens eget immunförsvar styr T-cellerna att attackera rätt adress, det vill säga cancercellerna. Precis som med coronavaccinet lärdes våra celler upp att attackera coronavirusets spikprotein.
Frågan kvarstår fortfarande om bexmarilimab kan modifiera mikromiljön så att även dessa utbildade T-celler kan påverka cancercellerna bättre än med enbart Mercks pembro, som gavs i den studien. Frågan är också om bex skulle kunna ha betydelse för presentationen av de antigener som vaccinet genererar i makrofager, när det i praktiken är dendritiska celler som gör det och vaccinet nu förstärker uppkomsten av antigensvaret.
I den studien var patienterna lite ”enklare” än i bex BLAZE-studie, eftersom de hade opererat bort synligt melanom, men ibland finns dessa celler kvar och gömmer sig någonstans. Man försöker vaccinera bort den lilla mängden. I BLAZE används nivolumab, som har en liknande verkningsmekanism som pembro. Patienterna har redan genomgått tidigare pembro/nivo-behandling och sjukdomen har kommit tillbaka, och de måste ha en mätbar sjukdom.
Modernas och Mercks värderingar hoppade igår upp med cirka 40 miljarder USD, vilket kanske delvis berodde på korta positioner (shorter), men det visar att cancerimmunologi är ett hett ämne.