Juhana Vartiainen
Jag har funderat på varför alla kandidater försöker simma in i väljarnas gunst med klimatfrågor. Kunde man någonstans besluta att kandidater och redan valda riksdagsledamöter borde ta ställning i allt och inte bara i de frågor där man är säker på medborgarnas åsikt.
Här är resultatet av mina långa överväganden:
- Lepomäki, på grund av intressanta drömmar
- Halla-aho, av intresse att se vad han gör
- Harkimo, på skoj
Det är min första gång jag ska rösta och har först nu insett att valkretsarna har någon betydelse. Helt skit säger jag, vem kan ha kommit på det systemet och varför.
Där säger Hjallis helt rätt
https://youtu.be/E8Ah59SQxWo
1 gillning
Det är självklart att politiker vänder kappan efter vinden om deras personliga fördel kräver det. Det är i sig naturligt och väljarna måste vara medvetna om detta. Många använder sin position för att främja sina egna personliga intressen. Därför är det ytterst viktigt att rösta på de personer som kan motivera sin ståndpunkt på ett förnuftigt sätt, eftersom fakta inte ändras. Om man bara väljer utifrån åsikter blir det betydligt fler kappvändningar.
Det är intressant att gröna representanter har orimligt många semesterbilder från hela världen på sociala medier. Eller åtminstone hade de det tidigare, eftersom de efter en liten uppståndelse har tagit bort dem. Alltså är man skenbart oroad över klimatförändringarna och kräver åtgärder: man vill förbjuda köttätande, man vill få vanliga medborgares trafikemissioner under kontroll, man betonar låga utsläpp i alla vardagliga val. Men sedan flyger man bekymmerslöst runt om i världen bara för att semestra. Man vill alltså i praktiken att alla ska delta i klimatinsatser för att minska utsläppen, så att de sedan själva kan flyga utomlands på semester. Varför försvåra vardagen om alla fördelar med vardagens val förstörs av en semesterflygning söderut? Det är helt enkelt ingen mening med det.
Jag själv skulle åtminstone kunna påstå att jag lever på ett mindre miljöbelastande sätt än någon grön riksdagsledamot, även om man bortser från den belastning som representantens arbete orsakar. Ändå anser jag att den klimatpolitik som de gröna driver helt enkelt inte fungerar. För de gröna verkar det primära vara att få ner produktionens föroreningar, men inte så mycket att minska konsumtionen. Åtminstone inte baserat på vad media har förmedlat om deras liv. Det finns alltid nya kläder och för varje slottsbal görs en ny kostym (även om den är återvunnen, skulle det vara mer förnuftigt att använda samma gamla). De skulle leva som Pentti Linkola själva om de vill driva lagstiftning i den riktningen.
Jag själv minimerar min egen konsumtion av rent förnuftiga skäl. Inte för att jag specifikt vill främja naturens välbefinnande, utan för att jag inte förstår konsumtion om det inte finns ett behov. Varför till exempel byta till en ny telefon om den gamla fungerar och kapaciteten räcker? Varför inte använda kläderna tills de är slut? Varför ses återvinning som en så bra sak? Skulle det inte vara mer förnuftigt att bara minimera sin egen konsumtion till vad som behövs, så att man inte behöver återvinna? Återvinning har dock idag blivit en modenyck och ett egenvärde. Man återvinner alltså det som har köpts i onödan. Och ja, ibland uppstår extra på grund av livsförändrande faktorer. Idag återvinner dock många för att de har tröttnat på något. Och när man återvinner tillräckligt mycket, så hamnar det någon gång i avfallet när det hamnar hos en icke-återvinnande person. Återvinning räddar inte riktigt världen. Ju mer man återvinner, desto mer leder det också till att man inte tänker på produktens hållbarhet, eftersom den ändå snart går i cirkulation.
Skulle jag vara en bättre människa om jag försökte dölja mina egna konsumtionsvanor med gröna utgångspunkter? Varje förnuftig människa borde i första hand skaffa det den behöver och inte jaga modenycker. Varför slösa sina egna ekonomiska resurser i onödan.
Å andra sidan, om alla levde med den här logiken, skulle den ekonomiska tillväxten inte heller vara densamma. Har ni förresten funderat på hur oetisk och naturförstörande centralbankernas lösa penningpolitik är. Politiker försöker, åtminstone enligt sina ord, begränsa onödig konsumtion i naturens namn. Vad gör centralbankerna samtidigt? Centralbankernas mål är att öka konsumtionen, och tydligen till varje pris. Jag skulle här kunna ta ur luften att centralbankerna med sina åtgärder har förstört en orimlig mängd natur under de senaste tio åren. Helt enkelt genom att öka konsumtionen, men också genom att ekonomins förnyelseförmåga har minskat på grund av räntesänkningarna. Alltså, gamla miljöovänliga produktionsanläggningar förblir i drift när billiga pengar pumpas ut på marknaden.
Låt oss sluta med stimulansen och rädda jorden. Samtidigt får vi extra tid för teknologisk utveckling, och när ekonomin återigen tar fart av sig själv kommer det inte att finnas samma problem med energikapacitet, när utvecklingen har löst problemen. Eller så skulle vi kunna avskaffa centralbankerna i miljövärdenas namn 
6 gillningar
Huvudsaken är att man går och röstar. Man kan ha många åsikter om den politiska teatern på kullen där, men ett bättre system har inte åstadkommits under århundraden. Och det har ju förbättrats med tiden.
Detta är säkert sant, en av orsakerna till att denna uppfattning förstärks är säkert att politiker agerar i enlighet med sin egen världsbild (med undantag för partidisciplin) och i den meningen är människor i riksdagen som vilken som helst av oss. Motorvägar och järnvägar dit de kommer ifrån? Check. Fackföreningsbossen driver rörelsens ideal? Check. Och så vidare.
På grund av Finlands valsystem och makt-/partikontext är riksdagsvalen i första hand PARTIVAL. Välj alltså först ett parti, och sedan en person som blir en del av det hjulet. Nyheten igår (?) om att Finland kanske får en minoritetsregering fick mig att tänka att man då måste bedriva mer konsensusbaserad politik och att individer då får mer makt? Eller kommer man att gå via piskorna (igen) även där? Någon politisk AI (AT) skulle kunna förklara detta?
Fria val, men jag övertalade min gamla pappa (dvs. predikade med koden “Rinne”) att lägga sin röst på ett litet parti i den stora vågskålen, för att undvika situationen med Herr “Jakovaraa” (Jakovaraa) 1–3 miljarder! Min mamma är fortfarande på listan…
Halla-aho (Halla-Aho, Hallaaho, halla-Aho, halla-aho?) är en analytisk systematisk folkfilosof, men ett one-trick-pony i partiet. Det blir lite svårt när allt måste granskas genom en lins, inget spektrum klarar det, vi lever inte i en så endimensionell värld, kanske är det tvärtom?
“It’s the economy stupid!” POTUS #42
Samma problem finns hos många andra partier. Socialdemokraterna tänker genom fackföreningsrörelsen, Centern genom bönderna, De gröna genom naturen. Eller åtminstone strävar de efter det. Delvis är det också medias fel att Sannfinländarna bara rapporteras om genom invandringsfrågan. Visst är det en stor del av Sannfinländarnas tankevärld, men de tänker också på saker från andra utgångspunkter. Jag håller visserligen med om att de fokuserar lite för mycket på en sak och fastnar något i det, men som sagt, samma fel finns hos andra partier.
Det största problemet i det politiska systemet är att det är helt avskilt från den verkliga världen. Många politiker har vuxit upp i en politisk bubbla och kan inte agera på annat sätt. Jag föredrar Schweiz modell: politik sköts vid sidan av ens civila arbete. Visserligen kan liknande problem uppstå då också, men om framtiden inte är beroende av omval, kan beslut fattas mer rationellt än genom att fjäska för anhängare.
2 gillningar
? - för att detta skulle vara sant måste lagstiftarna vara från en annan planet… enligt mig blandar sig politiken i Finland alldeles för mycket i människors val och det finska samhället litar inte på individens förmåga att fatta beslut, vilket leder oss lämpligt till den schweiziska modellen 
Men som bekant är Schweiz inte ett förmynderi samhälle som vårt. Den schweiziska modellen, den politiska som du nämnde, har också den goda sidan att oppositionen saknas helt, alla partier sitter i regeringen och samarbetar över gränserna. Visst, en politisk karriär görs på samma sätt där som här och omval är lika viktigt (människan är likadan överallt), men hela systemet och därmed samhället är så pass annorlunda att det inte kan tillämpas i Finland. Vi skulle få kaos som Brexit och ett fruktansvärt bråk, eftersom folk röstar om saker de har en stark åsikt och en stark känslomässig koppling till, men vars totala effekter av omröstningen de inte har en aning om. Förlåt, nu gick jag för långt…
1 gillning
Inte ens det skulle räcka. De skulle behöva vara i en overklig värld, så bokstavligen tolkat är min mening fel.
Detta betyder just att politikerna inte är medvetna om vad som verkligen behövs. Och det var detta jag syftade på med den frikopplade verkligheten.
Hela systemet är byggt annorlunda i Schweiz. Där har inte representanterna samma lagstiftande makt, utan den är mer koncentrerad till folket. Ju mindre makt, desto mindre behov finns det för lobbyverksamhet och påverkan från representanterna. Dessutom, ju mindre representanterna är beroende av sitt representationsarbete, desto mindre sårbara är de för påtryckningsförsök. I Finland finns det många exempel på att det inte är lätt att återvända till ett civilt jobb efter en karriär som representant. Därför bäddar man under representantkarriären för någon politisk pensionspost. I Schweiz ses arbetet mer som en plikt och en del av det övriga arbetslivet.
3 gillningar
Alla partier skriker nu i kapp om hur de ska förbättra äldreomsorgen under nästa valperiod och ge mer pengar. Om denna utveckling fortsätter, kommer vi någon gång att tvingas till nedskärningar. Naturligtvis kommer nedskärningarna då att drabba dem som nu finansierar dessa förbättringar av tjänster i form av höga skatter. En rättvis inställning.
Offentliga utgifter måste skäras ner, och det kan inte bara göras genom strukturförändringar. Vi måste också minska antalet tjänster. Eftersom att skära ner tjänster är politiskt nästan omöjligt, är det helt oansvarigt att öka utgifterna nu. Även om det vore trevligt om alla hade perfekt vård, är det helt enkelt inte möjligt. Det är ingen idé att stifta lagar som till exempel fastställer en viss nivå för personalbemanningen. Tjänster kan endast erbjudas med de medel som finns tillgängliga. Tjänster kan inte erbjudas utifrån vad man önskar.
Skatter och avgiftsliknande betalningar måste minskas för att Finland ska förbli livskraftigt och för att det ska löna sig att arbeta mer och avancera i karriären här. Staten borde endast erbjuda tjänster med den summa som är rimligt beskattningsbar. Den nivån skulle vara lägre än nu. Redan nu försöker alla i debatterna hitta en lösning för hur en viss tjänst ska finansieras. Utgångspunkten borde vara hur mycket man har råd med och hur det ska användas. Tjänsterna borde prioriteras och medlen borde fördelas därefter. Om medlen inte räcker till för något, så räcker de inte.
5 gillningar
Okej. I Schweiz, när inte bara systemet utan hela landet och traditionerna är helt annorlunda. I lokalpolitiken är det mest precis som du beskriver, även på kantonernas (26) nivå och minst på federal nivå, det vill säga Bundes-Bern. Schweiz är ju uppbyggt lite som ett mini-EU… men när det gäller direkt demokrati är systemet en blandning av parlamentarism och folkmakt, särskilt på den övre nivån. Lokalt kan du å andra sidan direkt påverka till exempel din bosättningsorts skatteöre och budgetar, vilket för finländare låter antingen som ett ufo eller ett paradis. “I landet landets sed” fungerar inte riktigt för att beskriva Schweiz, eftersom det finns så många olika sedvänjor i landet, men såvitt jag förstår görs saker överallt till stor del lokalt, och den (mager) staten är ett helt annat begrepp än i Finland (fet stat)… du borde nog flytta från landet istället för att vänta eller ens försöka förändra Finland enligt den schweiziska modellen! Om jag förstod dig rätt.
Riksdagsvalet 2019: Man har röstat, får se om Rinnes försprång räcker ända till statsministerposten, det gick lite både på snedden och fel i senaste debatten… jag håller dock inte andan…
Om man överhuvudtaget har hunnit (eller orkat…) lyssna på dessa drömmare, så behöver inga utgifter skäras ner, utan sysselsättningsgraden höjs till 75% som den redan är i (konkurrerande) länder och problemet är löst. Var är problemet? 
Nej, det är inte riktigt så det går till. Jag skulle knappast flytta från Finland, även om förhållandena här blev mycket sämre. Jag är så rotad här i Finland och halveremit
Jag menade dock inte att den schweiziska modellen skulle kunna kopieras hit. Avsikten var bara att saker kan förändras till det bättre. Det betyder inte att kopiera modellen utan att utveckla vårt eget system till det bättre. För mig är det inte ett så stort personligt problem att jag skulle orka oroa mig för det (förutom kanske för höga skatter :D). Ändå är det finska systemet för närvarande inte optimalt ur samhällsperspektiv och det är helt rimligt att fundera över saken.
För vissa är Finland bra precis som det är (även om det inte direkt relaterar till den tidigare saken). Genom att ordna sina saker på ett lämpligt sätt skulle man kunna dra stor nytta av t.ex. den nuvarande arbetslöshetsersättningen. Om jag kunde vara arbetslös med inkomstrelaterad ersättning halva året och arbeta halva året, skulle jag nästan när som helst byta till ett sådant system. Så jag är inte alls förvånad över att finländare inte är intresserade av att söka och få fast anställning, när man klarar sig så bra med ströjobb. Eller åtminstone finns det ingen uppmuntran till långa arbetsperioder. Detta gäller särskilt den outbildade befolkningen. Arbetsuppgifterna är obehagliga med låg lön och med stöd lever man lika bra utan det jävla jobbet. Utbildade personer som utför expertarbete flyr å andra sidan utomlands eller beskattas torra. Så den berömda välfungerande medelklassen (vars betydelse har varit nyheter igen :D) uppstår inte.
Den finska progressiva beskattningens stränghet leder till att det inte lönar sig att öka arbetet utan att hålla sig till den trygga ca 40h veckan. Att utföra extra arbete leder till en så skoningslös beskattning att det inte lönar sig att göra det. Förutom om man får göra meningsfullt arbete. Få utför dock arbete främst av andra skäl än pengar.
Javisst. Efter det är det fortfarande 25 procentenheter att förbättra. Det är ingen brådska, det är bara att höja sysselsättningsgraden.
Politikerna varnar omväxlande för att det har varit en högkonjunktur och snart kan det gå sämre igen. Men samtidigt höjs sysselsättningsmålet till 75 procent och statens ekonomi försöker planeras utifrån det. Alltså har vi i en högkonjunktur nått 72 procent och sedan sätter politikerna tydligen ett mål för den strukturella arbetslösheten på 75 procent. Vi är verkligen så ute och cyklar. Snart får vi se hur vi skuldsätter oss rejält igen
2 gillningar
Ja, jag kanske överdrev vad du menade, läst i efterhand. Absolut, och så utvecklas utvecklingen genom att förbättra befintliga system och strukturer. Men det är inte alltid en linjär process.
Det finns fortfarande hopp när valresultatet inte har klarnat…
1 gillning
Ja, vi skulle behöva en regering med Samlingspartiet och Sannfinländarna
Prognos: SDP+KOK+SFP+KD
1 gillning
Sannfinländarna förbättrar sina positioner. Det kan bli ett spännande slut. Kanske har socialdemokraternas pensionärssupportrar förtidsröstat mer. Hoppas det går över
2 gillningar
Man förstår, man vet ju aldrig om man dör innan valdagen;)\n\nNej, men de äldre generationerna är nog mycket mer aktiva överlag.\n\nTråkigt att varken piraterna eller liberalerna kom in den här gången heller, jag har till och med börjat överväga medlemskap i liberala partiet, eftersom jag inte riktigt gillar samlingspartiets mainstream. Om Lepomäki hade makten, skulle det nog låta helt annorlunda.
Samlingspartiet skulle förändras rejält till det bättre om Lepomäki blev ordförande. Nu har vi gått alldeles för långt åt vänster. Kanske partierna gradvis förstår att det behövs en rättvis riktning och att ett parti inte kan erbjuda lite av allt för alla. Med sin nuvarande kännedom och röstmängd kunde Lepomäki till och med ha möjligheter att seriöst tävla om ordförandeposten.
7 gillningar
Elina skulle säkert vara bra. Häkkänen skulle dock förmodligen ta hem segern om de var heads up…
1 gillning
Visst skulle Häkkänen också föra Samlingspartiet i en bättre riktning. Han var till och med den mest högerorienterade kandidaten baserat på svaren i de tidigare (4 år sedan) valmaskinsenkäterna. Kanske har hans åsikter rört sig lite mot den politiska mitten, men han är säkert inget dåligt alternativ. I så fall skulle politiken gå i en mer högerorienterad riktning jämfört med nuvarande. För övrigt verkar han vara en förnuftig typ. Huvudsaken vore att Samlingspartiets politik gick mer i linje med Lepomäkis idéer.
2 gillningar