Jag skulle vilja fortsätta lite till angående den här frågan om effekt.
Först och främst, om du tillåter att jag hakar upp mig på ordvalet, så avses med TRD en depression som traditionella antidepressiva läkemedel inte biter på, så begreppsmässigt finns det en motsägelse i den här meningen. (Nåja, begreppet syftar på en depression där två antidepressiva har testats utan respons; det kan ju hända att en tredje/augmentering fortfarande skulle ge respons trots att det enligt definitionen redan vore TRD dessförinnan).
Själv tänker jag att denna MADRS-minskning och ”delta” främst är ett viktigt instrumentellt verktyg för att få marknadsgodkännande från läkemedelsmyndigheten. Om man nu tänker på till exempel SSRI-preparat, så var det med sådana bevis som marknadsgodkännandet i tiden kom, men när effekten väl är bevisad och godkännandet erhållet, så tror jag inte att man i det kliniska arbetet med en enskild patient funderar så mycket på MADRS-minskningar, eller så är det åtminstone inte den mest väsentliga faktorn när man bedömer behandlingens effekt eller konstaterar om den insatta behandlingen fungerar, eller om dosen behöver höjas eller medicinen bytas? Det räcker väl om patienten upplever att måendet har lättat tillräckligt och är nöjd med att fortsätta med medicinen, kanske någon gång är redo att sluta också. På basnivå är det i alla fall så, även om någon kanske ber om en GDS i annat än screeningsyfte? (Du kan säkert säga bättre hur det fungerar inom psykiatrin.)
Alltså efter att tillstånden erhållits, i det kliniska arbetet: om patienterna upplever att de har haft nytta av dessa terapier, kan man säga att behandlingen fungerar. I det skedet är det tillåtet och till och med önskvärt att utnyttja även placeboeffekten (eller omvårdnads-/behandlingseffekten).
Vissa experter har lyft fram att effekten som observeras i nuvarande studier (som Compass) kan sänkas av att ”psykoterapins” roll i helheten av psykedelisk behandling har tvingats bort från forskningsprotokollet, särskilt efter Lykos Therapeutics CRL (MDMA-assisterad psykoterapi vid PTSD), eftersom FDA meddelade att utvärdering av psykoterapi inte hör till deras område, och det är svårt att skilja på vilken del av effekten som kommer från läkemedlet och vilken från terapin (särskilt när ”funktionell avblindning” (functional unblinding) sker och påverkar både patientens och terapeutens förväntningar). Så om man ser psilocybin som en psykoplastogen, en producent av neuroplasticitet, kan det vara så att vägledning i rätt riktning, eller åtminstone stöd för den inslagna rätta vägen, skulle kunna hjälpa, men möjligheterna till detta i dessa fas 3-studier var mycket begränsade. Efter marknadsgodkännande får även samtalsterapi användas. (Det är dock en egen fråga i vilken mån det kan vara ersättningsgillt via sjukförsäkringen om effekten har bevisats just utan terapi, och då terapi kostar).
Det kan också vara så att alla fördelar med behandlingen inte bara syns i mätare som mäter stämningsläge. Många som genomgått en psilocybinsession rankar upplevelsen som en av de viktigaste i sina liv. Tänk om stämningsläget inte förändras helt bort från depression, men patienten ändå ser sitt liv i ett nytt, betydelsefullt ljus och till exempel börjar uppskatta sitt eget liv, sin vardag och sina relationer till nära och kära på nytt, kanske ser på sina depressionssymtom ur ett lite annat perspektiv även om de inte helt har försvunnit?
Min poäng här var alltså att oavsett om man anser att effekten i comp001, comp005 och comp006-studierna är betydande eller en besvikelse, så är det här ”delta-värdet” nu känt (även av FDA). Om du har följt Makarys uttalanden verkar det som att ett MADRS-delta på fas 3-nivå på -3,6 och -3,8 poäng åtminstone inte är den faktor som leder till att marknadsgodkännande nekas. Det bäddas tydligt för ett godkännande från FDA-chefens sida, och även politisk styrning med mera lär påverka på något sätt från vilket perspektiv FDA ser på ansökans data (även om det i teorin förstås inte borde vara så). 26-veckorsdata från comp005 var positiv med tanke på effektens varaktighet, comp006 ser vi i början av Q3. Jag har svårt att tro att det skulle vara så dåligt att det förändrar helhetsbilden. Hittills har ca tusen patienter doserats och de flesta har följts under hela uppföljningstiden; IDMC har inte observerat någon skillnad i suicidalitet mellan grupperna eller, enligt sitt uttalande, andra allvarliga biverkningar.
I min tankevärld är den omständighet som FDA skulle kunna använda för att motivera ett nekat godkännande just denna omöjlighet till ordentlig blindning, och därmed omöjligheten att med säkerhet säga vad som är det inbördes förhållandet mellan den farmakologiska effekten och effekten av förväntan. Jag var något orolig över detta före lördagen, eftersom det för ett par månader sedan framkom att Compass fanns med på den första listan för FDA/Makarys commissioner’s national priority voucher (alltså ett nytt upplägg där läkemedel som anses nationellt viktigast kan godkännas på några veckor från det att ansökan lämnats in), men från Vita huset togs Compass bort från listan några timmar före publiceringen. Jag tänkte att om man av politiska skäl under ett mellanvalsår inte vill ge marknadsgodkännande till en ”drog”, så går det nog att hitta en grund för avslag.
Men nu när jag har sett ceremonin, där det bland annat gavs att förstå (utan att nämna företagets namn) att Compass kommer att få det där CNPV, är jag inte längre orolig för att projektet ska fällas av politiska skäl. Jag tror också, då jag anser att det finns goda grunder för att godkänna ansökan, att denna politiska vilja och FDA-ledningens inställning leder till att problemet med blindningen inte granskas ur den mest krasst realistiska synvinkeln. Frågan har ju varit väl förstådd inom både psykedelisk forskning och FDA under lång tid. Eller om det blir en rådgivande kommitté (advisory committee), så sätts den ihop på ett sådant sätt att saken betraktas till stor del ur ett psykedeliskt forskningsperspektiv och inte ur ett ”nihilistiskt puritanskt” perspektiv.
Det blev en lång utläggning. Hur som helst tror jag att marknadsgodkännandet kommer. Jag tror att det därefter, förutom på läkares initiativ, kommer att finnas intresse och önskemål från patienter som söker hjälp för behandlingsresistent och säkert även annan depression om att få prova en sådan här behandlingsform. Det lönar sig att se EO:s pressträff. Den är i vetenskaplig mening pinsam, men om ens en någorlunda betydande andel människor är benägna att tänka i samma banor kring psykedelisk behandling kontra traditionella antidepressiva, och om politisk acceptans och ”folklore” som erbjuder ingredienser till en bra story leder till ökad synlighet i media, kan det här bli en blockbuster mycket snabbt!
Folk lyssnar gärna på människors berättelser, och de upplevelser patienter beskriver av psykedelisk terapi kontra SSRI-preparat är helt väsensskilda, även om man genom att förenkla saken till MADRS-skillnader skulle kunna tro att det rörde sig om en likvärdig behandling 
(Visst finns det även infrastrukturrelaterade begränsningar, men infrastrukturen kommer att växa om det finns efterfrågan; dessutom är ersättningsgillhet i sjukförsäkringen en väsentlig sak, jag kan inte säga hur mycket den politiska viljan kan bidra till detta?)
Jag utexaminerades alltså den 4.3.2026 från Helsingfors universitet (ML) och fick min legitimation den 17.3.2026 från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) - jag kommer att skicka in min ansökan till specialistutbildningen i psykiatri nu i höst. För tillfället arbetar jag som avdelningsläkare på en avdelning för affektiva störningar vid ett sjukhus. Jag har länge haft ett mycket stort intresse för affektiva störningar, och tyvärr finns det erfarenhet av TRD (behandlingsresistent depression) även från andra sidan bordet - därför är ämnet så viktigt för mig och jag vill göra karriär inom det området.
) mot FDA:s tjänstemän… Trump använde en executive order för att påskynda beslutsfattandet, men inte kan väl han heller påverka kraven på vetenskaplig bevisning… eller hur…? (här Anakin och Padme-meme)