Andfjord Salmon – ESG:s lockelse är kassans undergång

Aktier
, , ,
1

Vad: fiskodlingsbolag
Var: Nordnorge, på ön Andøya
Status: startup/tillväxt
Börs: Norge / Oslo / Merkur
Storleksklass: ca 170 MEUR
Kurs: 30 NOK

(Bilderna i inlägget är från investerarpresentationen. Jag rekommenderar att läsa igenom den.)

https://www.andfjordsalmon.com/en/our-investors/
https://res.cloudinary.com/andfjord/image/upload/v1716389016/Investor/Reports/Andfjord_Salmon_Company_Presentation_May_2024.pdf

Semesterresan gick, precis som för många andra finländare, till trakterna kring Lofoten. När man körde längs huvudvägen på ön Andøya kunde ögat inte undgå en stor byggarbetsplats i utkanten av en liten by. ”Laxodling på land”, berättade lokalbefolkningen.

ESG-darling par excellence

Andfjord Salmon bygger, som namnet antyder, laxodlingsbassänger som enligt den norska statens långsiktiga vision skulle vara det bästa sättet att föda upp fisk istället för kasseodling till havs. Fiskar i kassar rymmer ju och är mottagliga för sjukdomar. Näringsutsläppen från fiskmassorna är också ett av problemen.

Från och med 2023 har Norge beskattat laxodlare verksamma i havsområden med en 25-procentig ”fjordskatt” på mervärdet som sker i havet. Landbaserade aktörer slipper skatten. De politiska vindarna kan vända och skattesatserna ändras, men trenden i den kapitalintensiva branschen är densamma som för ESG-idealen, oavsett om man gillar det eller ej.

Företaget, som grundades 2014, försöker lösa de ovan nämnda problemen med hjälp av ett genomströmningssystem (flow-through system). Vattnet i bassängen återanvänds inte, som i RAS-system (Recirculating Aquaculture System) i allmänhet, utan vattnet som används byts ut 16 gånger per dygn och tas från havet på tiotals meters djup. Alger och fisksjukdomar trivs inte i djupa vatten, och det finns inga andra kasseodlingar i närområdet, vilket minskar risken för förödande fiskdöd.

Vattnet har en jämn temperatur och även om det inte är optimalt varmt för fiskens tillväxt, bör det svalare vattnet gynna fiskens aktivitet och synas i en bättre kvalitet på köttet. Tack vare Golfströmmen är vattnet ovanligt varmt, vilket har varit en betydande orsak till att placera odlingen på just denna kust.

image

Vattnet renas innan det återförs till havet och avfallet som fiskarna producerar städas ur bassängerna med hjälp av robotar. Planen är att göra biogas av avfallet, och senast i detta skede brukar ESG-fonderna trängas för att få investera. Så förlåt min anglicism, where’s the catch?

En startup i stor skala

I byn Kvalnes byggdes en testbassäng (1000 t) där man övade på bygg- och odlingsteknik. Sommaren 2022 påbörjades den första odlingscykeln och ett år senare var resultatet att 97,5 % av ynglen var vid liv. Startvikten var ca 100 g och slaktvikten mellan 1 och 6 kilo. Det viktigaste var att visa att teknologin är mogen för tillväxt. Investerare och banker kom med på tåget tack vare dessa bevis.

image

Tanken är att Kvalnes 1000-tonsbassäng snabbt ska växa genom en kombination av eget kapital, skuld och kassaflöde stegvis till 40 000 ton (HOG - Head on Gutted) fram till år 2030 (enligt planernas uppskattning).

Enligt VD:n är det egna kapitalets andel av byggkostnaderna redan säkrad. Markarbeten och infrastruktur i Fas 1 (bassänggrund, hamn etc.) byggs proaktivt, så den fortsatta expansionen blir billigare än det inledande skedet och det kommer inte att uppstå produktionsavbrott på grund av byggarbeten. Just nu är odlingsverksamheten pausad på grund av omfattande markarbeten.

Bygglånet (825 MNOK) är färdigförhandlat (NIBOR +3,5 %, 2 års amorteringsfrihet) och i och med aktieemissionerna (06/2023 och 05/2024) hänger resten “bara” (sarkasmvarning) på den egna prestationen och naturligtvis på det pris man får på laxmarknaden. Den totala budgeten för byggandet av Kvalnes (faserna 1-6) uppskattas till 150 miljoner euro.

Byggandet av Kvalnes fas 1 har fortskridit snabbare än tidplanen och håller budget, och då de svåraste faserna nu ligger bakom dem är målet att starta den operativa verksamheten (=utsättning av fisk) sommaren 2025. Det första försäljningspartiet fås 12-15 månader efter detta, så aktien passar inte för den otålige.

Det blir ändå bara torsk, varför skulle detta intressera?

Jämfört med laxodling i kassar är landbaserad odling en dyrare investering, men i Andfjords fall gör den större skalan och de lägre produktionskostnaderna investeringen lockande i detta skede. I den riktade emissionen våren -24 var aktiepriset 33 NOK, så med nuvarande kurs är rabatten runt 10 %.

EBIT-diagrammet i investerarpresentationen visar företagets egen uppskattning av känsligheten för laxens marknadspris. Vid det lägre värdet skulle EBIT uppgå till 360 MNOK, vilket innebär att marknadsvärdet nu skulle vara 5,5 x EBIT. Premiumfisk borde ha ett bättre pris jämfört med kasselax, men pessimism och säkerhetsmarginaler är på sin plats. Företagets förmåga att hantera en större produktionsvolym är ännu otestad.

I den Fifax-analys som Pauli Lohi gjorde varierade EBIT-multiplarna för jämförbara traditionella fiskodlare mellan 7 och 11. Dessa kan man använda som riktmärke för om man anser att det nuvarande aktiepriset är dyrt eller inte.

image

EBIT-exemplet är naivt och tar inte hänsyn till kostnader för byggprojekt som pågår samtidigt, för att inte tala om andra oförutsedda utgifter. Företagets egen EBIT-uppskattning kan vara optimistisk, men den är för närvarande det bästa mätvärdet.

Det faktum att de inledande byggarbetena håller budget och tidplan ger stadga åt den största kostnadsposten, och när de operativa kostnaderna antas vara lägre än konkurrenternas, borde kassaflödet vara tillräckligt för en expansion med skuldfävstång.

På grund av expansionstakten borde risken för utdelning med dyr skattebehandling inte finnas på flera år, särskilt om företagets planer på att senare expandera verksamheten till byarna Breivik och Fiskenes på samma ö förverkligas.

Slutklausul

För den långsiktige som orkar vänta. Jag köpte första posten idag till priset 30 NOK. Om det finns de bland oss som vet mer om fiskodling tar jag gärna emot mothugg. Jag blir dock inte förvånad om jag får fortsätta uppdatera tråden sporadiskt på egen hand :slight_smile:

42 gillningar
2

Arctic Securities har utarbetat en längre sektorrapport om den norska laxodlingsbranschen. Enligt Arctics bedömning har odlingarnas problem med fisksjukdomar tyngt hela sektorn, och i rapporten får 9 av 10 företag rekommendationen öka eller köp.

Andfjord får en riktkurs på 54 NOK och en köprekommendation. Jag har inte fått tag på rapporten eller delar av den, så resonemanget bakom riktkursen förblir en gåta.

ANDF 54 Tar opp dekning med kjøp

Den andra nyheten är mer oroande. Tromsø museum vill stoppa bygget av Andfjords vattenintagstunnel för att undersöka lämningar från samiska bosättningar. Företaget självt uppger att de har tagit hänsyn till museets synpunkter, då tunneln löper under ett område som är skyddat som kulturarv.

Ett stopp skulle innebära ett avbrott på nästan ett år för tunnelbygget, så konsekvenserna av ett negativt beslut för Andfjords planer på att starta fiskodling skulle bli stora. Även om övrigt byggande i området skulle fortsätta, är tunneln nödvändig för helheten.

Beslut från Nordland fylkeskommune och Sametinget väntas under hösten.

4 gillningar
3

Andfjord Salmons Q2-rapport är ute. I det här skedet ligger allt fokus på byggandet av fiskodlingskomplexet i Kvalnes, vilket förhoppningsvis framgick av det inledande inlägget.

Byggarbetet fortskrider enligt plan vad gäller tidtabell och budget. Till exempel ökade färdigställandegraden för den tekniskt utmanande vattenintagstunneln från 57 % till 73 % mellan början av juli och den 3 september.

Krosset som bryts från tunneln används för att tillverka betonelementen till bassängerna på plats, så framstegen i tunnelarbetet säkrar tidplanen för fiskbassängerna. Jag går inte igenom de andra delarna (tracks) mer i detalj, eftersom det fortfarande är nästan ett år kvar till starten av fiskodlingen och tidplanerna fortfarande är levande.

Rapporten nämnde inte med ett ord de risker relaterade till museimyndigheterna som nämndes i det tidigare inlägget. Om risken vore betydande borde den nämnas åtminstone i avsnittet som listar väsentliga händelser efter kvartalets slut.

Jag hittade en artikel i lokaltidningen där det stod att museimyndigheternas råd redan hade beaktats i planeringsskedet, så utifrån det borde risken för förseningar vara liten. Vi följer situationen, eftersom bevarandeinsatser och markarbete inte är bästisar.

3 gillningar
4

Hur skiljer sig det här norska upplägget från finländska Fifax?

5

Det nedanstående är givetvis en förenkling av skillnaderna, så för en mer ingående granskning bör man plocka fram Fifax omfattande rapport och jämföra.

Om jag har förstått Fifax process rätt återanvänder RAS samma vatten, det vill säga kretsloppet är nästan slutet. (Om man bortser från avdunstning osv.) Vattnet värms upp för att passa odlingsbehoven.

Till Andfjords bassänger tas vattnet in från en tunnel på 50 meters djup “as-is”, det vill säga utan uppvärmning. På det djupet finns inga fisksjukdomar i vattnet. Vattnet byts ut i bassängerna ~15 gånger per dag, så tekniken är genomströmning, inte recirkulation.

Havsvattnet som Andfjord använder har, trots värmen från Golfströmmen, en lägre temperatur än den som maximerar tillväxthastigheten i RAS-system. (Jag känner inte till temperaturen som Fifax använder.) Den lägre temperaturen bör påverka smaken positivt, eftersom fiskarna är mer aktiva. Man eftersträvar en fisk av högre kvalitet, och den långsammare tillväxten kompenseras av ett högre kilopris.

Jag lämnar tekniker för vattenrening och de sidoflöden/avfall de genererar utanför beräkningen för att inte gå för djupt in på detaljerna.

Åtminstone i kalkylerna tas Andfjords högre capex igen genom ett lägre opex. Skalan är förstås större jämfört med Fifax, eftersom återbetalningstiden för capex-kostnaderna annars skulle bli för lång.

6 gillningar
6

Hej, tack för att du öppnade tråden!

Vilken värdering kan detta intressanta företag få i framtiden? Var hamnar marknadsvärdet med en kapacitet på 40 000 t? Och hur ser det ut vid långtidsmålet på 90 000 t?

Låt oss jämföra Andfjord med det största norska fiskodlingsbolaget Mowi, som guidar för en laxvolym på 500 000 t för i år:

Mowi

Marknadsvärde: 94 000 MNOK
P/S: 1,5
P/E: 16,8

Låt oss vara pessimistiska och ge Andfjord samma värdering som Mowi:

500 000 t = 94 000 MNOK
90 000 t = 16 920 MNOK

Med denna pessimistiska kalkyl skulle uppnåendet av Andfjords fulla kapacitet ge en avkastning på cirka 750 %.

En kapacitet på 40 000 t skulle ge en avkastning på cirka 275 %.

I kalkylen har man inte tagit hänsyn till bland annat en billigare produktionskedja eller värdet av premiumfisk.

7

I den här typen av verksamhet är nog P/B-talet ett bättre angreppssätt än omsättning, vinst och marknadsvärde. Särskilt odlingsbassänger kräver mycket kapital för att byggas. Att öka kapaciteten avsevärt kommer att kräva kapitalanskaffning genom nyemissioner, och en lämplig nivå ligger förmodligen mellan 1–2. Det skulle inte förvåna mig om det låg närmare ett, vilket skulle innebära att en sådan pessimistisk ”avkastning” på 750 % skulle uppstå genom att investera knappt 750 % mer pengar i bolaget.

1 gillning
8

Enligt investerarpresentationen är det egna kapitalet för byggandet av Kvalnes säkrat. Den senaste emissionen genomfördes i maj (350 MNOK). Den första fasen av byggandet är den dyraste eftersom Kvalnes delade infrastruktur (hamn, kontor, vattenintagstunnel osv.) byggs då. Därför är Kvalnes senare utvidgningar billigare.

De två efterföljande planerade utvidgningarna skulle vara mindre än Kvalnes (25 000 ton), och jag tror inte att de kommer att byggas samtidigt. Om Kvalnes fungerar som det ska och genererar kassaflöde, bör det inte vara några problem för en ESG-favorit att få lånekapital.

När Kvalnes når sin slutgiltiga storlek (40 000 ton) är planen att det ska vara år 2030, så mycket vatten hinner flyta i Golfströmmen innan produktionsmålet på 90 000 ton är realistiskt. Byggschemat för Fiskenes och Breivik-siterna har inte fastställts. Enligt utkasten skulle de ske runt 2026-2027, men tiden får utvisa.

Därför vågar jag inte gissa på värderingsnivåer, jag vet bara att om Kvalnes fas 1 går i mål enligt tidplan och budget är det ett stort steg framåt för företaget. (detta till skribenten @Veke98)

Först måste förstås Kvalnes-komplexet fås att fungera och generera kassaflöde. Höga CAPEX-kostnader bör återspeglas i lägre OPEX-utgifter jämfört med traditionella kasseodlingar. Av denna anledning är finansiering av utvidgningarna genom en kombination av kassaflöde och lån realistisk.

Själv anser jag att jag har kommit till ett väl dukat bord efter att de tidigare finansiärerna har öppnat sina plånböcker. Jag kan naturligtvis inte vara säker på om Kvalnes lyckas och om det dyker upp överraskningar under byggfasen. Men det är ju det som är investering…

red: förtydligat

2 gillningar
9

En serie som släpps på torsdag dök upp på Netflix.

Miljardärsön (Billionaire Island) – 12 september
Den hänsynslösa ägaren till en norsk fiskodling planerar ett övertagande av sin lokala konkurrent för att bli världens största laxproducent.

Det kan hända att det är mer underhållning, men man måste ju se den nu när man har satt sig in i ämnet lite.

Ett par år gammalt MOT-avsnitt Sairaaksi kasvatettu lohi | MOT | Yle Areena var ganska kritiskt mot odling i fjordar, och saker och ting har ändrats en hel del på kort tid. Laxarna lever uppenbarligen betydligt hälsosammare när de växer upp i dessa bassänger, och skiten hamnar inte i de närliggande vattnen. I fjordarna har dödligheten om jag minns rätt legat runt 15–20 %, medan den i bassänger bara är några procent.

1 gillning
10

Fördelen med bassängerna är att de är isolerade från varandra och jämfört med kasseodling leder fisksjukdomar inte till att all fisk på hela sajten blir till avfall.

I RAS-system (Recirculating Aquaculture System) är det centralt att få reningen av smittämnen från vattnet att fungera. Annars hamnar man i problem, vilket exemplet Fifax visade. Med recirkulation vill man maximera åtminstone energieffektiviteten (uppvärmning eller kylning av vattnet) när man optimerar fiskens snabba viktuppgång.

I Andfjords fall är det läget, läget och åter läget som är skälen till att ett genomströmningssystem är det bästa valet här. Om Andfjord vore beroende av RAS, för att inte tala om kassar, skulle det inte intressera mig alls. (Detta är inte kritik mot RAS-tekniken, den har sin plats!)

I Norge har den allmänna opinionen blivit kritisk mot kasseodlingar, där förorening av vattenområden bestraffas med en skatt av typen “shared infrastructure tax”. Med andra ord styrs industrin med incitament i en mer hållbar riktning.

Det är mer troligt med en utflaggning av kasseodlingar till Sydamerika, så när väl de norska kasseodlingarnas livslängd är slut kommer de åtminstone att minska i fjordarna. Det handlar om politiska beslut, men det är så här det ser ut för tillfället.

1 gillning
11

Med anknytning till diskussionen ovan om RAS vs. genomströmning – det finns preliminär forskning om skillnaderna i avkastning mellan de olika tillvägagångssätten.

Salmon Evolution är en av pionjärerna inom genomströmningsteknik och som artikeln konstaterar har man ännu inte nått produktionsmålen.

Viktiga punkter:

  • Inga skillnader i avkastning mellan genomströmnings- och RAS-teknik, åtminstone inte till genomströmningens fördel.
  • Optimering och lärande kring genomströmningsteknik pågår fortfarande, och måste göras inom ramen för den byggda infrastrukturens begränsningar.

Fiskodling är en flervariabelövning där man måste överväga en strategi för hur mycket pengar som satsas på de initiala insatserna (smolt), vad som är den eftersträvade fyllnadsgraden i bassängen och slaktstorleken, samt om man eventuellt ska dela upp en bassäng som överfyllts med yngel i efterodlingsbassänger. Man måste ta hänsyn till den stress som interventioner orsakar (dödlighet, kvalitet) och följa marknadspris och efterfrågan.

Rearing volume comes with a price, but it better to plan bigger and with higher initial CAPEX and not fail on production targets

Forskarens uttalande stöder min egen investeringstesis. Med en liten initial satsning uppnås inte skalfördelar. (Notera att ”liten” i finländsk skala skulle vara en betydande investering.) Som i vilken affärsverksamhet som helst är förmågan att genomföra planerna det väsentliga.

Salmon Evolutions produktionsmetod är inte helt jämförbar med Andfjords motsvarighet. SE kontrollerar vattentemperaturen, så laxens tillväxttakt är naturligtvis högre, liksom produktionskostnaderna. Baserat på byggtakten siktar bådas roadmap på samma storleksklass (~100 000 t), men Andfjord ser ut att gå om på ett par år på grund av den enorma initiala satsningen på Kvalnes-sajten.

1 gillning
12

Det här skulle också kunna passa i kafferummet, men jag lät Googles Gemini AI göra junioranalytikerns jobb och jämföra Salmon Evolution och Andfjord Salmon. Det finns några småfel, som Andfjords nuvarande produktionskapacitet och AI:ns föreställning om att de enbart fokuserar på uppfödning av post-smolt.

Avslutningsvis ställde jag en klurig fråga om skillnaderna i teknologi, och svaret var bättre än jag själv skulle ha skrivit. Ganska imponerande resultat.

Källmaterialet är de senaste årsredovisningarna.

Jämförelse mellan Andfjord Salmon och Salmon Evolution:

Likheter:

  • Fokus på hållbarhet: Båda företagen prioriterar hållbarhet och betonar miljöansvar, fiskvälfärd och ansvarsfulla metoder.
  • Landbaserat vattenbruk: Båda företagen har åtagit sig landbaserad laxodling och erkänner fördelarna med en kontrollerad miljö och minskad miljöpåverkan.
  • Finansiella resultat: Båda företagen betonar sina finansiella resultat och sin tillväxtkurva, och lyfter fram uppnådda milstolpar.
  • Tillväxtambitioner: Båda företagen har ambitiösa tillväxtplaner och siktar på att utöka sin produktionskapacitet avsevärt under de kommande åren.
  • Fokus på innovation: Båda företagen betonar innovationens roll för deras framgång, med fokus på att utveckla unik teknologi och unika processer.

Skillnader:

  • Teknologi:
    • Salmon Evolution: Pionjärer med ett hybridsystem för genomströmning (hybrid flow-through system, HFS), där havsvatten filtreras och behandlas innan det når tankarna, och cirka 65 % av vattnet återanvänds.
    • Andfjord Salmon: Använder ett naturligt genomströmningssystem som förlitar sig på Golfströmmen för att ge ett kontinuerligt flöde av friskt, syrerikt havsvatten utan att kräva energi för att värma, kyla eller rena vattnet.
  • Plats:
    • Salmon Evolution: Etablerade sin huvudanläggning i Indre Harøy, Norge.
    • Andfjord Salmon: Beläget i Kvalnes, Andøya, Norge, där man kan dra nytta av fördelarna med Golfströmmen för ett mer naturligt genomströmningssystem.
  • Skala:
    • Salmon Evolution: Har för närvarande en produktionskapacitet på 100 000 ton, med sin första anläggning i Indre Harøy i drift i full industriell skala (7 900 ton).
    • Andfjord Salmon: Har för närvarande en produktionskapacitet på 40 000 ton vid sin anläggning i Kvalnes, där den första poolen har en kapacitet på 1 000 ton.
  • Produktfokus:
    • Salmon Evolution: Fokuserar på att producera högkvalitativ lax av livsmedelskvalitet för en global marknad.
    • Andfjord Salmon: Betonar produktion av post-smolt för havsbaserade fiskodlare, utöver lax av livsmedelskvalitet.
  • ESG-rapportering:
    • Salmon Evolution: Tillhandahåller ett särskilt avsnitt om ESG-resultat, inklusive mätetal för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.
    • Andfjord Salmon: Integrerar hållbarhetsrapportering i hela dokumentet, vilket gör det till en central del av deras kommunikation och strategi.

Sammanfattning:

Även om båda företagen är pionjärer inom hållbar landbaserad laxodling, återspeglar deras tekniska metoder och valda platser olika strategier. Salmon Evolutions fokus ligger på storskalig fullcykelproduktion av lax av livsmedelskvalitet, medan Andfjord Salmon siktar på att utnyttja sitt unika läge och naturliga genomströmningssystem för att producera post-smolt till den bredare vattenbruksindustrin och skapa en mer hållbar värdekedja. Båda företagen arbetar aktivt för tillväxt och innovation inom sektorn för landbaserad laxodling.

  1. Vad skiljer Andfjord Salmons teknologi från Salmon Evolutions?

Andfjord Salmons teknologi skiljer sig avsevärt från Salmon Evolutions genom dess beroende av ett naturligt genomströmningssystem. Andfjord Salmon utnyttjar Golfströmmen för att tillhandahålla ett kontinuerligt flöde av friskt, syrerikt havsvatten utan att det krävs energi för att värma, kyla eller rena vattnet. Detta tillvägagångssätt är utformat för att vara mer naturligt, energieffektivt och mindre beroende av de omfattande filtrerings- och reningssystem som Salmon Evolutions hybridsystem kräver.

Inderes.fi-sisällön kehitysideat
13

Carnegie har inlett bevakning av Andfjord. Riktkursen är jämna 40 NOK, vilket innebär en uppsida på ca 30 procent. Här är kärnpunkterna översatta från en norsk källa:

företagets geografiska läge är i en “sweet spot” och genomströmningstekniken för laxodling har låg komplexitet. De ser mer uppsida i riktkursen om Andfjord Salmon säkrar mer licenskapacitet.

Samma tankar som jag själv har. I takt med att byggarbetet uppenbarligen fortskrider enligt plan eller till och med före tidtabell och budget, antar jag att riktkurserna kommer att justeras uppåt när avkastningskravet (i förhållande till risk) minskar.

1 gillning
14

Risken att laxinvesteringen blir ett “bottennapp” är nu ett steg längre bort. Delområdena i byggprojektet fortskrider fortfarande väl.

  • The progress on all workstreams is so far in line with or better than the original schedule.
  • detta innebär att tunnelbygget vid Kvalnes redan har nått 85 procents färdigställande, upp från 73 procent i början av september.
  • Arbetsströmmen för hamnområdet har nått 58 procents färdigställande, upp från 42 procent i början av september.
  • Arbetsströmmen för betongpoolerna har nått 45 procents färdigställande, upp från 12 procent i början av september.

Kort sagt: risknivån sjunker avsevärt. Den annalkande vintern påverkar inte borrningen, men byggandet av fiskbassängerna kommer åtminstone att sakta ner på grund av de nordliga förhållandena. Målet att påbörja fiskodlingen nästa sommar är högst realistiskt.

EDIT: Kompletterat citaten med mer tid

Tillägg: Om någon är intresserad av att läsa mer ingående om mätningar av stenmaterial, finns nedan en länk till data relaterad till Andfjord Salmon. Jag förstår mig inte på siffrorna, men det visar att borrningarna inte görs slarvigt. De tillkallade ett specialistföretag i augusti för att undersöka utloppstunneln. Stenmaterialet var mer poröst än väntat, men arbetet har fortskridit enligt tidtabell och budget trots det sämre borrningsstället.

https://amberggroup.com/cs/news-events/new/when-salmon-need-underground-waterways

3 gillningar
15

Laxodling i landbaserade bassänger är en mer komplex verksamhet än vad den genomsnittliga aktiespararen skulle föreställa sig. Gräv en grop, pumpa in vatten, mata fiskarna och städa bort avfallet. Från rensbordet till banken – vad kan vara så svårt?

Norrmännens “pengar luktar inte”-mentalitet verkar skifta mot miljömedvetenhet. Länsstyrelsen i Nordland håller på att dra upp riktlinjer för krav på IR-filtrering för vatten som tas in till landbaserad fiskodling för att utrota parasiter. En dyr historia, särskilt om avsikten är att använda genomströmningsteknik istället för vattenåtervinning. Det rör sig än så länge bara om ett utkast från länsstyrelsen, men det är i vilket fall som helst vägledande.

Andfjord Salmon berörs inte av detta för tillfället, eftersom det föreslagna kravet endast skulle gälla nya fiskodlingar. När tillståndsvillkoren skärps borde AS ändå sitta säkert, eftersom det – som jag har tjatat om – inte borde finnas några smittämnen vid vattenintagstunnelns ände på 50 meters djup. Dock bör man inte underskatta myndigheternas paragrafiver, oavsett om bestämmelsen är till nytta eller ej.

För närvarande håller debatten och ovissheten kring tillståndsvillkoren nya investeringar på is, och konkurrenterna kan inte – åtminstone i Nordland-regionen – påbörja sina egna projekt.

I det stora hela förbättrar utvecklingen Andfjord Salmons relativa position ytterligare. Andfjords exempel kan driva även andra som använder genomströmningsteknik mot djupvatten som vattenkälla. När man tänker på vilket arbete det är att hitta en lämplig plats, säkra tomter, skaffa tillstånd och finansiering, har de som

4 gillningar
16

Meddelandet från början av november berättade redan det väsentliga, och på tre veckor har framstegen inte varit stora i siffror. Q3 är en period med lättare rapportering för ett företag på First North-listan, så här är siffrorna från presentationen:

  • Totalprojektet fortfarande i tid (eller före schemat)
  • vattentunnlar 85% - 90%
  • hamn 58 → 61%
  • bassänger 45 → 51%
  • tekniska installationer 9%

Anslutningarna och gjutningsarbetena för bassängerna till vattentunnlarna har gjorts, så byggandet av bassängerna kommer att påskyndas under de kommande veckorna.

I övrigt “business as usual” och vid nästa kvartalsuppdatering (februari -25) kan fokus flyttas mot den planerade starten av produktionsverksamheten. Samtidigt får vi en bild av byggbudgetens hållbarhet. För närvarande verkar budgeten hålla mycket väl.

Aktiekursen har rusat upp 35% sedan trådens start. Minskningen av risken i samband med byggarbetena (tidplan, kostnader) syns i priset. Mitt eget köp och trådens start har hamnat nära den kortsiktiga kursbotten, men det är mer ett tecken på tur än på skicklighet.

Jag har ingen kunskapsmässig eller färdighetsmässig fördel att bedöma framstegen i byggprojekten, utan mitt fokus har snarare varit på de kommande åren än kortsiktiga vinster. Men det är trevligt så här också.

3 gillningar
18

Norrmännen konstaterade som Top Gears Jeremy Clarkson, “more speed”. Man kan inte klaga på bristande mod.

Enligt den uppdatering som kom idag fortsätter byggandet av fas två A-delen omedelbart, medan slutförandet av fas ett fortfarande är på sluttampen.

I uppdateringen framgår det att fas ett fortskrider “on schedule and on budget” och anledningen till den snabbare expansionen än förväntat är önskan att dra nytta av de maskiner och den personal som redan finns på byggplatsen.

Construction of Phase 1 and shared operational infrastructure for all 12 pools to be finalized by Q2 2025, on time and budget
• Decision to start Phase 2a construction immediately, reaping construction synergies from continuous process across phases. Retaining personnel and equipment on-site, allowing for optimized resource usage and accelerated execution time

En anledning är säkert tidtabellen – när våren närmar sig är den bästa byggtiden för handen, och störningar i fiskproduktionen minimeras. Expansionsfasen förväntas vara klar under Q3/26.

Enligt meddelandet börjar odlingen i fas 1-bassängerna enligt plan under Q3. Samtidigt har bassängernas strukturer och vattenflöde optimerats så att den beräknade produktionsmängden per odlingscykel ökar med 20%. Dessutom förbereder man sig för eventuella skärpningar av vattenbehandlingskraven.

Screenshot_20250226-223439

Eftersom 2a-expansionen startar omedelbart och kassaflöde ännu inte finns, söker Andfjord 600 MNOK i nyemission från aktieägarna. Byggbudgeten har ökat av ovan nämnda skäl, men den ökade produktionskapaciteten förväntas täcka de ökade kostnaderna på mindre än två år.

https://res.cloudinary.com/andfjord/image/upload/v1740583344/Investor/Reports/Andfjord-Salmon-Company-Presentation-ANDF-Investor-February-2025.pdf

2 gillningar
19

Snabbt är agerandet. 600 MNOK i kassan några timmar senare. De största ägarna kvitterar emissionen till ett pris av 35 NOK per aktie (10% rabatt på kursen).

Jag förstod också att småägarna skulle kommas ihåg med en kompletterande emission.

På kort sikt utspädningspress på kursen, men på längre sikt är helheten klart positiv. Ur ett riskperspektiv är det förståeligt att man inte tog ett större projekt parallellt med fas 1. Nu när helheten börjar ta form (budget, tidtabell) kan man ta en större bit även enligt finansiärerna.

En stor del av den totala summan är fortfarande banklån, så operationen är inte bara att ta pengar ur ägarnas fickor.

Den ökade produktionsvolymen kompenserar snabbt för kostnadsökningen, och om den nya Fiskenes-anläggningen godkänns, kommer kassaflödet från Kvalnes att vara starkare och ränta på ränta-effekten kommer bättre igång.

2 gillningar
20

Vattentunnelns utloppssida är klar och intagssidan kommer att öppnas mot havet i juni/juli. Som lekman skulle jag gissa att detta är den sista åtgärden. På grund av tunnelns höjdskillnader är öppningen av inloppshålet i praktiken en “point of no return” och all annan teknik måste vara klar i bassängerna och rörsystemen innan dess.

Uppskattningen om att fiskodlingen ska starta i början av Q3 verkar fortfarande realistisk. Enligt meddelandet håller tidtabellen fortfarande, trots ändringsarbeten som ökar kapaciteten.

I samma meddelande upprepas hur vattenintaget från över 50 meters djup förhindrar alg- och parasitinfektioner. Även på Yles sidor publicerades denna vecka en nyhet om problem som ibland drabbar traditionell kasseodling av lax.

Fåglar är en egen risk och en pelikan kan stöta på en svart svan, men med konstruktionslösningar har man lyckats blockera havsvattnets vanligaste skadedjur. RAS-system är en annan sak, och som Fifax-fallet visade, kan det också gå fel med det systemet.

3 gillningar
21

På ön Andøya har man också borrat en tunnel i den andra riktningen. Det mest betydande byggnadsarbetet som pågår är relaterat till hamnområdet. Startdatumet för fiskodlingen är fortfarande beräknat till september.

Budgetarna för byggfaserna har justerats i maj – naturligtvis uppåt. Man hänvisar till förväntade skärpningar av tillståndsvillkoren (avfallshantering, vattenrening) och högre byggkostnader (hamnområdet).

Om capex/kilo i februari pressades ner till 105 NOK/kilo genom strukturella förändringar av bassängerna, återgick man med de ovan nämnda kostnadsfaktorerna till 115 NOK/kilo. Ingen stor förändring för helheten, men det visar väl hur kostnadsnivån för stora byggprojekt nästan alltid smyger sig uppåt från det planerade.

Bolaget genomförde i maj en mindre riktad emission än den i februari, till ett pris av 36 NOK för att finansiera budgetöverskridandet. Det ger ingen bra bild om man i emissionen som gjordes i februari (även om orsakerna var andra, kapacitetsökning) inte kunde förutse att budgeten skulle överskridas och kommunicerade detta till marknaden. Förutom företaget självt måste även huvudentreprenören se sig i spegeln. En ganska stor del av byggnadsarbetena för de extra bassängerna är redan utförda och de mest riskfyllda objekten är klara, så vi hoppas att kostnadsöverskridandena stannar här.

Från och med nu riktas blicken alltmer mot hur fiskodlingen och byggnadsarbetena för de extra bassängerna kan samordnas.

redigering: här är ännu en strukturritning från presentationen för vänner av ingenjörsporr:

image

4 gillningar