Jag köper inte riktigt tanken att försäljning av nya bilar automatiskt skulle vara den mest lönsamma delen av affärsverksamheten. Under de senaste åren har just handeln med nya bilar haft mycket låga marginaler eller till och med varit förlustbringande för många aktörer, då man har jagat volym till varje pris.
Till exempel omsatte Auto Bassadone cirka 196 miljoner euro år 2025, men resultatet hamnade ändå på cirka fem miljoner euro i förlust. Även EBITDA (käyttökate) var mer än två procent negativ, så situationen kan inte förklaras enbart med nedskrivningar. Dessutom gjorde samma koncerns importbolag Auto-Bon ett ännu sämre resultat: omsättningen uppgick till 124 miljoner euro, men resultatet sjönk till över 10 miljoner euro i förlust.
Länsiauto å sin sida lyckades förbättra sin lönsamhet genom att ge upp försäljningen av nya bilar och istället fokusera på servicetjänster och begagnathandel.
Flödet av inbytesbilar är förvisso värdefullt, men om nya bilar säljs med i praktiken nollmarginal eller till och med med förlust, skapar enbart volymen ännu inget ägarvärde. Det väsentliga är lönsamheten i hela värdekedjan, inte antalet registreringar av nya bilar.
Dessutom har kedjor som säljer både nya och begagnade bilar ofta ett strukturellt problem. När säljare av nya bilar sätts att sälja begagnat har de svårt att ställa om från ett tänkande baserat på volymförsäljning till marginalförsäljning. Om säljaren av nya bilar dessutom själv får prissätta inbytesbilen, händer det att hen inte ens kontrollerar bilen på plats, utan prissättningen görs enbart utifrån annonser på Nettiauto. Efteråt förundras ledningsgruppen över stora efterkostnader och svag lönsamhet.
Inom begagnathandeln har just försäljningsledningen och säljarnas kompetens en avgörande betydelse för om affärerna görs lönsamt eller inte. Såvitt jag vet finns det ingen i Wetteris ledningsgrupp med en stark bakgrund inom begagnathandel.
Vad gäller det omfattande försäljningsnätverket innebär det samtidigt också stora fasta kostnader. Enligt min mening finns det fortfarande för många alltför små anläggningar i nätverket vars lönsamhet är tveksam.