Överskrider nyhetströskeln även i de amerikanska ekonomimedierna då och då. Här hörs CNBC.
Överskrider nyhetströskeln även i de amerikanska ekonomimedierna då och då. Här hörs CNBC.
Här är exempel på födelsetal. Födelsetalet bör vara 2,1 per kvinna för att folkmängden ska förbli oförändrad.
Nigeria 5,24
Tanzania 4,73
Kenya 3,34
Saudiarabien 2,43
Sydafrika 2,37
Indien 2,03
Frankrike 1,83
Australien 1,70
Iran 1,69
USA 1,66
Brasilien 1,64
Tyskland 1,58
Schweiz 1,52
Ryssland 1,49
Finland 1,46
Kanada 1,43
Thailand 1,33
Polen 1,33
Japan 1,30
Taiwan 1,27
Italien 1,25
Spanien 1,19
Kina 1,16
Sydkorea 0,81
Till exempel var Sydkoreas födelsetal så sent som 1960 omkring 6, och nu är det bara cirka 0,8. En fruktansvärd kollaps väntar där. Folkmängden i många länder kommer att halveras under detta århundrade. Till exempel Kinas, där födelsetalet också var över 6 så sent som på 1960-talet. Befolkningstillväxten är fortfarande kraftig i vissa afrikanska länder, men vad är nyttan med att det föds många människor i till exempel det fattiga Nigeria?
Hur ska man då investera i en sådan här värld? I värdefaktorn??
I Sydkorea har födelsetalen sjunkit ytterligare nu på allra senaste tiden:
Socker. Det fungerade under coronakrisen och fungerar även nu. När dysterhet, lågkonjunktur och befolkningsminskning förstör sentimentet börjar folk köa vid grannen Keijos dörr, han som säljer socker för tillverkning av en uppfriskande sommardryck till ett bra pris och gör sig en rejäl hacka.
Sockerlagret i bastun bryr sig inte heller ett skvatt om centralbankernas ränterörelser eller skuggan av ett annalkande storkrig.
Jeremy Siegel har studerat saken under en period på 200 år och konstaterar att avkastningen ligger på 6,5–7 %. Befolkningspyramiden har under dessa 200 år förändrats avsevärt, till exempel genom krig. Siegel har berättat att avkastningen bland annat förklaras av P/E-tal och tillväxt, och att den nuvarande höga värderingen ger en framtida avkastning på 5,5–6,5 %. Det betyder inte att de som siktar på FIRE kommer att få den avkastningen, eftersom vi inte vet var kurserna står om exempelvis ett eller två år eller vad värderingen är då. Börsen präglas fortfarande av “return to the mean” (återgång till genomsnittet), vilket innebär att höga värderingar, avkastningar och tillväxt förr eller senare korrigeras till normala nivåer.
Vidare har till exempel Ray Dalio forskat om skuldcykler, och Kondratieff är ett annat exempel. Kondratieff har gjort en mycket förtjänstfull studie om cykler på cirka 50–60 år. I dessa är räntorna ömsom låga och ömsom höga. Det finns två 15-årsperioder med svag avkastning och två 15-årsperioder med god avkastning. En svag period är våren då räntorna toppar, och en annan är våren där räntorna når botten. Jag anser att vi nu snarare befinner oss i den våren där räntorna är på väg mot sin topp. Visst, inflationen dämpar sig något och ekonomin mattas av, vilket kan få centralbankerna att sänka räntan en aning, men i nedgången börjar inflationen återigen sticka upp huvudet. Våren kännetecknas samtidigt av krig. I Kondratieff-cyklerna förekommer krig under våren och vintern.
Kondratieff-cykeln är på sätt och vis deprimerande – generation efter generation gör samma misstag. Kondratieff sa på sin tid att ekonomin skulle resa sig starkare än någonsin ur dessa kriser, och det blev hans öde i kraschen 1929.
Nu kommer till exempel kriget i Ukraina så småningom att ta slut, och då påbörjas en återuppbyggnad utan like. Ukrainas befolkning har minskat, men när förtroendet med tiden återvänder kommer tillväxten att ta fart och ekonomin att blomstra. Detta kommer att generera framtida avkastning för någon, oavsett om det är en FIRE-anhängare eller en annan investerare.
Siegel har studerat anomalin, det vill säga den amerikanska aktiemarknaden. Den har avkastat exceptionellt väl. Och under de senaste 200 åren har vi haft en enorm befolkningsexplosion:

Och krigen kan tillfälligt ha hämmat befolkningstillväxten något, men inte på något betydande sätt. Och nu rör det sig om en mycket långsiktig trend. Det syns inget slut på befolkningskollapsen.
Här finns bra grafer:
https://www.visualcapitalist.com/when-will-the-global-population-reach-its-peak/

Varför har aktieavkastningen inte tredubblats när folkmängden har tredubblats under de senaste 100 åren?
Om jag minns rätt är befolkningstillväxtens inverkan på BNP-tillväxten i storleksordningen 40–50 %. Och aktiemarknadens avkastning har ju varit utmärkt de senaste 40–50 åren.
Och globalt har befolkningen ännu aldrig vänt till en långvarig minskning under den tid som aktiemarknaden har funnits.
Från den länken hittades även följande konstaterande:
På grund av denna ekonomiska omvandling tror vissa forskare att Afrika kommer att genomgå en snabb demografisk övergång liknande den i Östasien, där befolkningstillväxten avtar kraftigt. Till exempel fann en UNICEF-undersökning från 2021 att fertiliteten i Nigeria hade sjunkit från 5,8 till 4,6 (en minskning med 17 %) på bara fem år.
För 40–50 år sedan trummade man ut budskapet att oljan skulle ta slut, vilket skulle förhindra aktiernas ”normala avkastning”. Jag minns också från min barndom att man sa att maten inte skulle räcka till alla. Om man går tillbaka 200 år enligt Siegel, så användes vattenkraft i USA och ångkraft var det senaste nya i England. Men den ultimata investeringen borde ju ha varit mat, eftersom befolkningen har ökat så mycket, men det har varit en svag investering de senaste 100 åren. Varför? Svaga marginaler och ingen specialkompetens. Visst finns det aktier i branschen som har gett utmärkt avkastning, som till exempel Deere.
Du har säkert rätt i att befolkningstillväxten förklarar en stor del av BNP-tillväxten. Oraklet från Omaha har väl sagt att ekonomin växer ungefär i takt med BNP, men det förklarar det inte helt. Ekonomin och aktiemarknaden har en förunderlig förmåga att anpassa sig till den rådande situationen. Jag har själv under nästan hela 2000-talet varit av den åsikten att aktiemarknaden inte kan ge genomsnittlig avkastning. Själv anser jag att vissa marknader avkastar lite mer och vissa lite mindre. Här är det till stor del fråga om att vissa marknader gör precis som Kondratieff uttryckte det, det vill säga gör samma misstag om och om igen. Som exempel börjar Ryssland/Sovjetunionen kriga enligt dessa Kondratieff-cykler och ekonomin kollapsar gång på gång; trots att landet har fantastiska naturresurser lyckas man inte få ekonomin att blomstra eller skapa långsiktig avkastning och välstånd på aktiemarknaden. Men när det kommer till ETF-investeringar så plockar breda ETF:er upp den aktuella ekonomiska draghästen. Om man skulle dra någon slutsats av din prognos så borde fertilitetskliniker eller barnalstringsinstitut vara indexets jättar om tio år.
Vi har ännu aldrig sett vad som händer när befolkningen bara minskar och minskar från ett årtionde till ett annat. När man går på stan ser man få barn, men desto fler äldre. År efter år sjunker konsumtionen och de i arbetsför ålder tvingas bära en allt tyngre börda på sina axlar i form av de äldre. Framtiden ligger hos barnen. Om det inte föds några barn, finns det ingen framtid heller.
Här är en ny artikel från Wall Street Journal:
https://www.wsj.com/world/birthrates-global-decline-cause-ddaf8be2
”Världen befinner sig vid en häpnadsväckande demografisk milstolpe. Inom kort kommer den globala fertiliteten att sjunka under den nivå som krävs för att hålla befolkningen konstant. Det kan redan ha hänt.”
Och här är en diskussion om den nyheten:
Så tydligen är den globala fertiliteten nu omkring 2,15. Snart hamnar vi under ersättningsnivån (replacement level).

Miljardären Elon Musk tweetade, inte för första gången, att ”befolkningskollaps på grund av låga födelsetal är en mycket större risk för civilisationen än global uppvärmning”.
Ukrainas befolkning var bland de snabbast minskande i världen redan före kriget, och nu fanns det en uppskattning någonstans om att nästan hälften av de ukrainska barnen bor utanför Ukraina. De befinner sig i början av sina liv i sina nya hemländer.
Det är svårt att se hur det utifrån dessa förutsättningar plötsligt skulle vända till tillväxt. Ska invånarna hämtas från Afrika?
Folk vill inte ha många barn nuförtiden. Efter att p-pillret uppfanns har även oplanerade graviditeter minskat. Vid det laget kvinnor har sin utbildning och en lämplig karriärutveckling bakom sig, kan de på grund av sin ålder inte ens få särskilt många barn längre. Det är också svårt för välutbildade kvinnor att hitta en lämplig faderskandidat, eftersom de bara accepterar en lika välutbildad/framgångsrik man. Dessutom gör bolån, studielån osv. att det inte lönar sig att skaffa särskilt många barn.