Jag är själv en noggrann ekonom i vardagen. Jag vet exakt vad hushållskostnaderna beror på och hur stora de är. Nu under sensommaren har vi dock fått konstatera många kommande förändringar gällande prisökningar i vardagen. Råvaror, räntor och energipriser. Den länkade rubriken sammanfattar ämnet väl. Det värsta ligger fortfarande framför oss. Har du redan funderat på hur du ska betala till exempel den 3-månaders elräkning som förfaller vid årsskiftet? Den kommer inte nödvändigtvis att vara på den nivå som man har vant sig vid under årens lopp. Summan på räkningen kan vara mångdubbel. På samma sätt ökar trycket på bolåneräntorna. Dessa tillsammans urholkar hushållens köpkraft och kommer säkert att synas i den inhemska konsumtionen. Jag är inte själv i nöd ännu, men ämnet intresserar mig mycket och alla råd är värdefulla.
Hur kan man då spara och öka hushållets köpkraft?
Öka kontantbufferten
Använda utdelningsflödet till konsumtion istället för återinvestering
Konkurrensutsätta avtal
Skära ner onödiga månadsavgifter
Övervaka och effektivisera energianvändningen
Investeringar i energieffektivitet
Skjuta upp icke-väsentliga investeringar (renoveringar, bilbyte, smartphones…)
Om jag börjar själv, så är nästan allt ovan listat redan på gång på något sätt. Dessutom flyttade vi från en bostad uppvärmd med direktel och förkortade samtidigt pendlingsavstånden. Nu görs energiinvesteringar i fritidshuset (luftvärmepump + solceller till nätet). Övervägande av elavtal ligger framför oss, vågar man hoppa på börsel – jag följer elmarknaden i oktober-november innan beslut fattas.
Hur är det för andra? Avsikten är att samla in lätt implementerbara metoder som skulle öka köpkraften på månadsbasis. Man kan sedan lägga de besparingarna, till exempel i månadssparande, i aktieplockning eller i fonder.
Och jag gick igenom standardmatinköpslistan (ja, modersmålsläraren är stolt igen), så med små justeringar där borde det bli någon euro i månaden i besparing.
Pendlingsavståndet är lite både och. Oftast kan man bo rymligare och/eller i en billigare lägenhet om man bor lite mer avsides. Nu när lånade pengar åtminstone tills vidare har ett värde, kostar en penthouse i storstaden en hel del bara i ökade räntekostnader.
Jag har inte gjort någon exakt kalkyl, men det går ju åt rejäla summor till exempelvis mat. Även om frugan skulle äta mindre, så lyckas den växande ungdomen äta hushållet in i en kassaflödeskris Restauranger, kläder och andra tjänster är sådant som man lätt och omärkligt kan lägga en och annan euro på. Det lönar sig att välja begagnat så ofta som möjligt.
Om man redan lever ganska sparsamt och inte kan spara mer med rimlig ansträngning, är det vettigare att jobba lite extra för att täcka utgifterna.
Arbetspendling eller att ta sig till fritidsaktiviteter (även med barnen) på cykel, till fots eller genom att springa. Eventuellt även mindre inköp från butiken. Kroppen, sinnet och plånboken tackar.
Edit. Och att satsa på hälsa och motion i allmänhet verkar underskattat. Vem vet hur vårdarbristen ser ut om 5–10 år? Inom vilken tid och hur snabbt får man vård? Svårt att mäta i pengar…
Har aldrig hört talas om något sådant… är det något ätbart?
Men till saken.
-Elvärmen i det eluppvärmda egnahemshuset är inställd på 18 grader i varje rum. Eldandet i den värmelagrande eldstaden ska utökas.
-Minskat användningen av belysning
-Kortare duschar och med lite svalare vatten
-Kortare bastupass och kanske lite mer sällan (1–2 gånger i veckan)
-Endast en streamingtjänst åt gången i bruk
-Bort med onödiga försäkringar (reseförsäkring, eftersom jag inte planerar att åka på fritidsresor)
-Investeringar i underhållningselektronik på is om det inte är absolut nödvändigt (håller koll på kommande elpriser)
-Bostadslånet har ränteskydd
-Kontantbufferten har alltid varit över 3 månaders utgifter
-Lagar större mängder mat åt gången (flera portioner)
-Lite mer betänketid och funderingar kring nödvändigheten vid allmän konsumtion
-Lite mindre onödigt bilkörande
-Mindre restaurang- och hämtmat
Ekonomin håller nog, men nu är det lätt att bränna onödiga pengar på leverne. En del av sparandet är också för aktiemarknaden. Poster har reserverats för sjunkande kurser och jag skjuter hellre in dem där med tanke på framtiden när marknaden börjar se ut därefter.
Bra och viktigt ämne att lyfta fram. Många utmärkta förslag har redan kommit in. Jag bidrar med ytterligare en synvinkel.
Själv märkte jag fördelarna med att röra sig utomhus (i naturen) under coronavåren. Konditionen förbättrades förstås, man fick rensa huvudet osv., men gällande det här spartemat var en sak jag lade märke till att ju mer man rörde sig utomhus, desto mindre blev levnadsomkostnaderna av “första världen-karaktär” (kafé-/restaurangbesök, “onödiga” butiksresor, impulsköp från tv-soffan osv.). Visst skulle man med god disciplin kunna skära ner på nämnda utgifter ändå, men motionerandet hjälpte märkligt nog till att kapa kostnaderna helt omedvetet (utan att man bad om det och som en överraskning, skulle jag vilja säga). Att röra på sig är dessutom en relativt billig hobby, även om man förstås kan lägga en liten förmögenhet på utrustning om man så vill. Dessutom hjälper en kropp i god form till att bättre uthärda den mentala press som det utan tvekan kommer att finnas i många hushåll under den kommande vintern…
Bolånet är för många den allra mest betydande utgiftsposten. Om du är orolig över din återbetalningsförmåga och det är långt kvar till räntejusteringsdagen, kan du få ett kortvarigt ”skydd” genom att konkurrensutsätta bolånet och göra räntejusteringen nu (det beror förstås till stor del på hur mycket man tror att räntorna kommer att stiga, hur stort lån man har osv.).
Det lönar sig också att undersöka möjligheterna till amorteringsfria månader i god tid om till exempel stora elräkningar väntas under vintern.
Vardagskonsumtion
Att beställa mat på nätet (t.ex. från S-gruppens nätbutik) sänker ofta matkostnaderna rejält. Det är mycket lättare att hitta de billigaste alternativen i olika produktkategorier, och när man förbeställer slipper man i stor utsträckning impulsköp.
Om det finns komfortgolvvärme i badrummet kan man spara en hel del genom att sänka effekten eller byta till en termostat med timer (t.ex. så att uppvärmningen sker på morgonen några timmar innan man vaknar eller liknande) (givetvis kostar installationen av ett sådant system några hundralappar).
Det här är väl inte ett direkt spartips, men jag har märkt det fina och viktiga med budgetering och att noggrant bokföra och följa upp utgifterna i min ekonomi. Tidigare gick jag mer på magkänsla, och även om det blev pengar över till sparande varje månad, skulle jag inte ha kunnat säga särskilt exakt vart pengarna till slut tog vägen. Nu bokför jag varje utgift och gör en uppskattning av nästa månads kostnader. För min egen del har bara det faktum att jag ”måste” skriva ner alla inköp rensat bort onödiga utgifter. Att ha exakt koll på läget i den egna ekonomin har också sänkt mina stressnivåer, som var ovanligt höga på grund av de stigande kostnaderna.
Det lönar sig aldrig att stänga av golvvärmen i våtrum, även om man å andra sidan inte behöver köra den på max. Det är också bra att tänka på att nu när uppvärmningssäsongen börjar, kommer spillvärmen till nytta.
-Sålde hybridbilen för ett par månader sedan och ersatte den med en Corolla från 2004.
-Vid bostadsbytet valdes en billigare lägenhet med fjärrvärme i stället för en lyxig bostad med direktverkande el.
-Svårt att spara mer på maten, jag kan i princip kilopriserna på allt jag handlar utantill och kan laga god mat billigt.
-Ljudbokstjänsterna är på paus och endast en ljudtjänst är igång åt gången (just nu Spotify).
-Barnkläder och annan utrustning köps alltid på loppis, endast bilbarnstolar köps nya.
-Sydde precis den tredje lagningen på byxorna, jag köper kläder ganska sällan.
Jag tjänar ungefär den finländska medianlönen, och med den har sparkvoten (som jag enkelt ser i en månatlig Excel-uppföljning som täcker alla utgifter) legat stadigt på ca 45–50 %. Nu sätter både barn, räntor och el press på detta, men utgiftsdisciplinen måste bara skärpas i motsvarande grad.
Inte helt bort såklart, men optimera efter användning Själv har jag t.ex. i fritidshuset en gammaldags termostat med dåliga inställningar. Nu ersatt med kombinationstermostat + luftvärmepump för uppvärmning, det vill säga vi söker bättre verkningsgrad i uppvärmningen. Läste att enbart komfortgolvvärme i badrummet drar omkring 2000–3000 kWh om året när den är igång.
Nåja, i fritidshuset står man väl inte och sprutar vatten på väggarna hela tiden, så det hinner inte samlas så mycket fukt.
Det lönar sig inte heller att ha värmen på i onödan i stugor, eller åtminstone inte särskilt högt. Varmvattenberedare och rör kan tömmas på vatten inför vintern, så kan man sänka temperaturen mer rejält. Underhållsvärme är också ett bra alternativ.
Vi har förstås ett par komposter i villan som underlättar med bioavfallet. Men frun kom med en utmaning för några år sedan om att vi skulle testa att sortera ut även plasten från restavfallet. Det innebar i slutändan inte särskilt mycket extra besvär; den åker med till återvinningsstationen i samband med mathandlingen på samma sätt som metall, glas osv.
Mängden plast var helt chockerande och den praktiska effekten är att sopbilen tömmer kärlet varannan månad hos oss. Vi har två barn i förskoleåldern förutom katten. Här sparar man faktiskt några euro helt konkret!
I glesbygden ger sophämtningen redan en rejäl årlig slant i besparing genom källsortering. Vi betalade nästan 50 euro i månaden för tömning av restavfall.
Själv strävar jag efter att vidta följande åtgärder och jag har redan märkt att de har haft effekt.
Jag minimerar bilanvändningen. Småinköp sköter jag i närbutiken till fots/med cykel. När jag använder bilen planerar jag så att jag uträttar så många ärenden som möjligt under samma resa. Bilkilometerna har med dessa arrangemang redan sjunkit med över 50 % jämfört med hur det var före åtgärderna.
Jag äter havregrynsgröt och ett glas vatten till frukost. Blodkärlen och magen tackar. Kaffet får man på jobbet på företagets nota. Prisvärt, mättande och näringsrikt, även om det inte är särskilt sexigt och med det här tipset får man inga följare i Life-quality-sociala medier.
Jag tar med egen matlåda till jobbet. Lunchrestaurangens företagare lider av det varje dag, men alla kan inte vara vinnare. Detta kompenserar jag genom att alltid köpa produkter av varumärket “Kotimaista” när jag handlar på Prisma. Åtminstone vinner någon, såvida SOK-koncernen inte exploaterar den stackars lantbruksföretagaren.
Jag drog ner på alkoholkonsumtionen. Det sparar man några tior i månaden på.
Som slutresultat mår jag bättre, är piggare och har faktiskt mer pengar att röra mig med än före sparåtgärderna. Det var väl inte så här det skulle gå?
Aktuellt ämne. Diskuterade precis detta med frun igår.
Detta har redan gjorts:
utöka kontantbufferten: tyvärr blev det också stora förluster på investeringarna
kontinuerlig uppföljning av den totala elförbrukningen med en mätare kopplad till elmätaren
undvika användning av stationära datorer
fast under eldningssäsongen kan vi återgå till detta, eftersom värmen ändå kommer till nytta
uppföljning av energi- (och specifikt el-) förbrukningen:
helt stänga av vissa apparater under de dyraste timmarna
flyttat styrningen av varmvattenberedarens uppvärmning från nätbolaget till att börja kl. 02:00 på natten (vanligtvis nästan billigast)
uppskov av icke-viktiga investeringar är redan normalt i övrigt …
vi kör ändå begagnade bilar
vi använder ändå inte telefoner över 200 e och de förnyades redan förra året
jag kommer inte på någon betydande viktig investering förutom potentiellt en bostad, men om man skaffar en sådan måste den köpas med besparingar
rensa bort onödiga månadsavgifter
utdelningsflödet kan inte längre användas så mycket då aktierna till största del är sålda, men vissa andra investeringsintäkter går an
flitig användning av öppen spis och bakugn, vilket måste ökas under vintern
köpa mat med röda prislappar till frysen opportunistiskt
hamstring av toalettpapper då priset ryktas stiga (påbörjat)
telekommunikationsutrustning flyttad bakom en ganska stor UPS
elen kan brytas i ett par timmar utan att arbete eller användning av Inderes forum hindras
användning av diskmaskin och tvättmaskin med timer under billiga timmar
Planeras/övervägs:
kraftig sänkning av boendekostnaderna
skulle definitivt spara mest
men innebär ganska stora engångskostnader och andra nackdelar
anskaffning av gasdrivna värmare
stapla täljstensblock eller liknande inomhus för att lagra värme
sänkning av inomhustemperaturen
stänga av uppvärmningen helt under dyra timmar
bryta all el under dyra timmar
övervärma med timers när elen är billig
anskaffning av elverk (aggregat)
sparar definitivt inte energi men är ibland billigare än el köpt från nätet och skulle lösa riskerna med elavbrott
flitig användning av bakugnen istället för eldrivna köksredskap
anskaffning av större matpartier och/eller så kallad rödprislappsmat
ställa av den andra bilen från trafik åtminstone tills vidare
konkurrensutsättning av avtal, mer detaljerat om vad som har övervägts/övervägs:
telefonräkningar: besparingen från dessa räcker kanske inte till i förhållande till besväret just nu. I praktiken skulle man behöva ägna sig åt s.k. operatörsgymnastik för att kanske få en besparing på 10e/mån i den totala ekonomin, vilket är löjligt lite jämfört med de verkligt stora utgifterna.
elavtal: just nu har vi börsel via en gemensam upphandling med vissa pristak. ( Företagsavtal. ) I praktiken hittar man knappast något billigare, eftersom fasta avtal är ännu dyrare och man kan inte optimera användningen till billiga timmar.
hyresavtal
att flytta skulle fungera men, som sagt, det kostar mycket som en engångsutgift
man skulle kunna försöka förhandla med hyresvärden om en rabatt för vintermånaderna. Det är ju hans egendom som hålls varm här och inte ens egen. Om han inte går med på det, får huset väl frysa …
Om du kan välja mellan att få lunchförmån som lön eller som lunchsaldo, kan man genom att göra egna matlådor eller genom att äta hemma vid distansarbete om möjligt, enkelt spara 100 €+ i månaden. Många lunchställen har också höjt priserna till att börja vid ~12–13 €.
Laga större mängder mat åt gången. Du sparar på el, antal butiksbesök och lär dig optimera matsvinnet. Och förlåt till er som investerar i Kesko, men K-butikerna ligger i en högre prisklass. Prioritera S-gruppen och Lidl, så tackar plånboken. Kolla rabatter i förväg och bredda paletten. Nyligen fick man kycklingfiléer på Lidl till -35 % av ordinarie pris, och ett gratis paket ägg när man handlade för över 60 €.
Hushållspapper: Det går åt enorma mängder i barnfamiljer utan att man märker det. Klipp papperen på hälften. Det fyller exakt samma funktion, men mindre papper går till spillo och det räcker dubbelt så länge.
Bastubadande demoniseras på grund av det höga elpriset. Men om en genomsnittlig uppvärmning av bastun kostar cirka 2 €, har ni funderat på hur mycket besparingar det kan ge, särskilt i hus med direktverkande el, genom den värme bastun avger till resten av huset? Särskilt om huset har värmeåtervinning i ventilationen. Det här är kanske inte direkt ett spartips, men saken är inte så svartvit att man helt borde sluta basta Det här sparar jag inte in på.
Lär dig att ta snabba svala eller kalla duschar istället för långa varma duschar. Detta har stor inverkan på förbrukningen.
Även om Lindex framgångar hyllas stort på forumet, köp särskilt barnkläder begagnade. Du sparar en rejäl slant på till exempel den kommande vintersäsongens overaller. Varför inte å andra sidan köpa dina egna kläder begagnade eller från outlet-butiker, där man ofta får rejäla rabatter på -30–60 %. Köp överlag kläder mer sällan och satsa på kvalitet och tekniska egenskaper.
Har du ständigt aktiva streamingtjänster, hur mycket går det åt varje månad till exempelvis Elisa Viihde, Netflix, HBO, Amazon Prime, Disney+ osv. Fundera på hur aktivt du använder var och en av dem. På Amazon Prime har det till exempel kommit en ny Lord of the Rings-serie och på HBO ny Game of Thrones. Fundera på om du behöver avsnitten varje vecka eller om det räcker att aktivera tjänsten en månad i taget när du hittar något intressant.
Behöver du verkligen en elbil? Många motiverar ett elbilsköp för sig själva som ett ekonomiskt alternativ. Men när man frågar hur många kilometer det blir och personen svarar att det nu vid mycket distansarbete blir cirka 10 000 km per år, är det svårt att motivera köpet med besparingar. Om bränslepriset stabiliseras på den här nivån runt ~2 € per liter och bilen drar i snitt 6 l/100 km, går det i runda slängar 1 000–1 500 € till bränsle per år. Så om du inte faktiskt kör mycket, fundera en gång till på om du behöver en elbil, eller om du bara vill ha en ny bil. Beakta värdeminskning, stigande försäkringar, mellanavgiften för bilköpet och potentiella finansieringskostnader.
Restauranger, kläder och andra tjänster är sådant som man lätt och omärkligt kan lägga en och annan euro på. Det lönar sig att välja begagnat så ofta som möjligt.
Själv har jag t.ex. i fritidshuset en gammaldags termostat med dåliga inställningar. Nu ersatt med kombinationstermostat + luftvärmepump för uppvärmning, det vill säga vi söker bättre verkningsgrad i uppvärmningen. Läste att enbart komfortgolvvärme i badrummet drar omkring 2000–3000 kWh om året när den är igång.
Det här sparar jag inte in på.