Halvark finns också i butiken. Eller ska även de delas på mitten?
4 gillningar
Lite relaterat till ämnet bör man dock beakta talesättet:
‘Penny wise but pound foolish’.
Man kan alltså också överspara utan någon väsentlig ekonomisk effekt och samtidigt lida mer på annat håll. Detta är en verklig risk åtminstone för mig själv, då jag lätt tenderar att vilja spara.
Om man dessutom blandar in andra variabler än bara ekonomi/energi blir saken mer komplicerad. Vissa saker är helt enkelt värda att satsa på – ibland även lite pengar.
Det kan också vara så att man lägger en timme på en ganska liten besparing: om man under samma tid istället kan utföra något arbete tjänar man mer än de sparade pengarna. Att spara på fasta kostnader är dock nästan alltid lönsamt: t.ex. 10 e/månad bort från telefonräkningen är 120 e/år. Man kan alltså lägga ett par timmar på en sådan besparing t.ex. en gång om året. Att sänka utgifterna är i sin tur bra riskhantering – man sparar både i goda och dåliga tider.
Å andra sidan kan man också kombinera ekonomisk nytta med t.ex. motion: det finns enorma mängder stormfällda stammar i skogspartiet intill och man måste ändå gå dit varje dag med hunden. Som träning kan man alltså släpa med sig 1–2 stammar och hugga upp dem direkt. Lite vardagsmotion varje dag i dessa tider av distansarbete behövs i vilket fall som helst. Om jag inte fick veden gratis och motion på köpet skulle det kanske ändå inte löna sig att skaffa den.
Ekvationen är alltså lite mer komplicerad när man matar in alternativ i Excel och funderar över deras realism och faktiska nettonytta. Att skaffa extrainkomster måste också läggas in i samma tabell: i slutändan handlar det ju om ekonomins nettokassaflöde, så inkomsterna spelar en precis lika viktig roll.
14 gillningar
Här får man verkligen bra tips. Jag deltar självklart i talkoandan för att spara energi, och här fanns ju redan ett par andra saker som är vettiga och dessutom sparar pengar.
Jag slutade använda butikernas plastkassar för över tio år sedan. Ett par av kassarna har använts hundratals gånger, så flergångskassarna jag köpt istället är garanterat både ett ekonomiskt och miljövänligt alternativ.
Som soppåsar köper jag påsar som kostar ca 5 cent/st. Besparingen jämfört med butikernas plastkassar är liten, några tior om året beroende på behovet, men många bäckar små… och naturen sparas också.
14 gillningar
Det finns inget ekonomiskt behov av att spara, men jag deltar i en kollektiv anda för att särskilt spara el. Vissa av sparpunkterna är inte tänkta att genomföras nu, men listan är lite av en förberedelse för var man lättast kan spara i vårt hushåll om den egna eller världssituationen förändras. Vissa punkter kan verka lite väl drastiska, som t.ex. att värma tvättvatten på spisen, men tanken bakom det är nog snarare hur man klarar sig vid ett långt strömavbrott. Det skulle väl vara en besparing i det också om pengarna var helt slut…
- Trots att jag har ett billigt elavtal kvar över vintern, minskar jag elförbrukningen under belastningstoppar och flyttar så mycket som möjligt till nattimmarna. (Det vore önskvärt att så många som möjligt deltog i denna gemensamma insats även om det inte finns ett personligt behov.) Golvvärmen har programmerbara termostater, så det är en enkel åtgärd.
- Överuppvärmningen av badrummet har minskats. Tidigare var golvet glödhet, nu är det bara tillräckligt varmt för att torka utrymmet.
- Varmvattenberedarens temperatur har sänkts något och effekten har minskats så att den belastar mindre men under längre tid. (Obs! På grund av legionellarisk får temperaturen inte sänkas för mycket.)
- Prioriterar användning av mikrovågsugn framför vanlig ugn under belastningstoppar.
- Värmen i garaget är helt avstängd (inga vattenrör etc.) och saker som inte tål frost har flyttats. Detta kan inte rekommenderas reservationslöst till alla om man inte vet om konstruktionen tål kyla, men andra kan åtminstone sänka värmen.
- Ved har anskaffats i god tid och vi försöker värma så mycket som möjligt med kombinationen luftvärmepump/eldstad innan eluppvärmningen slår till.
- Luftvärmepumpens inställning sätts på hela 23–24 °C vid sträng kyla (den når aldrig det, men då jobbar den med maxkapacitet utan onödiga pauser).
- Bakugnen i anslutning till eldstaden tas i bruk. Om inte för faktisk matlagning, så går det åtminstone att värma mat i den.
- Vedspisen har aldrig använts under vår tid, men finns som reserv för strömavbrott. Vid behov kan den tas i bruk även annars.
- Tanken är att vid riktigt sträng kyla minska husets ventilation till ett minimum (s.k. “bortaläge”) under natten eller vid frånvaro. Dock aldrig om man precis har duschat, för att bli av med fukten. (Ventilationen får aldrig stängas av helt!)
- Inga onödiga nöjesresor och vi kör så mycket som möjligt med hushållets mest bränslesnåla bil. Hobbyfordon ställs av om de inte används, eller säljs om pengarna är knappa.
- Ekonomiskt körsätt! (Det betyder inte att man ska snigla fram som ett hinder på vägen.)
- Säg upp streamingtjänster och tidningsprenumerationer.
- Stäng av fast internetuppkoppling och använd endast internet via mobilen.
- Byte till LED-lampor i takt med att de gamla går sönder (ger förstås ingen besparing under den kalla årstiden då spillvärmen behövs).
- Timer på gårdsbelysningen istället för att låta den lysa “24/7” (delvis LED-lampor så effekten är marginell, men det är lättgenomfört).
- Minimera slöseri med vatten i duschen. Om strömmen går, ställ ett rejält metallkärl på bastuugnen där man kan värma lite tvättvatten. Om man inte har vedeldad bastuugn kan man värma åtminstone en kastrull på vedspisen eller i eldstaden, vilket utblandat räcker för en enkel tvätt.
- Sälj överflödiga prylar från hemmet.
- Rensa bort onödiga försäkringar eller försämra villkoren. (Det är inte värt att ha kaskoförsäkring på en tillräckligt gammal bil etc.)
- Skjut upp eller avboka nya inköp. Köp saker begagnat när det är vettigt, särskilt elektronik. Bildelar från skrotar eller nätet etc.
- Granska matinköpen och håll koll på kilopriser. Inga impulsköp utanför inköpslistan. Frys in överbliven mat i tid så den inte möglar och måste kastas.
- Klädinköp från “lågprisbutiker” och glöm märkeskläder.
- Lär dig att laga kläder istället för att kasta dem.
- Glöm alla former av lotto och skraplotter.
- Vi lever inte i T-shirt inomhus på vintern. Med en rejäl ylletröja och långkalsonger känns inte sänkningen av inomhustemperaturen så farlig.
- Minska på andra tjänster/nöjen, t.ex. ta hem däcken från däckhotellet, inga beställningar av matkassar, ingen hemkörning av mat (Wolt/Foodora), inga restaurangkvällar, mindre alkohol även hemma, inga utlandsresor (hemlandet och Airbnb istället om man måste komma iväg), mer hemmaträning istället för gym.
23 gillningar
Det här är också ett spartips om man inte använder tjänsten: Gå ur kyrkan.
29 gillningar
Där är redan en bra nedskärningslista med något för alla 
2 gillningar
Tänk om man helt kunde sluta finansiera kyrkan. Om jag minns rätt går det ytterligare 120 miljoner varje år till kyrkans verksamhet utöver kyrkoskatten.
5 gillningar
Det går under off-topic-avdelningen, men en del av de pengarna skulle staten betala ändå, bl.a. för skötseln av begravningsväsendet som kyrkan sköter även för andra än kyrkans medlemmar.
"Från och med 2016 upphörde redovisningen av samfundsskatteandelar till församlingarna och ersattes av finansiering som betalas ur statsbudgetens anslag.
Finansieringen finansierar församlingarnas lagstadgade uppgifter; begravningsväsendet, folkbokföringsuppgifter samt underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och lösöre. Det lagstadgade beloppet bundet till konsumentprisindex är 114 miljoner euro, vilket redovisas till Kyrkans centralfond. I samma veva sjönk de beskattningskostnader församlingarna betalar med sammanlagt 6,2 miljoner euro. Församlingarnas andel av beskattningskostnaderna sjönk från 4,7 procent till 3,4 procent.
Användning och utbetalning av statsfinansieringen till församlingarna år 2021
Statsfinansieringens belopp höjdes med index för år 2021 och uppgår till cirka 117 miljoner euro. Staten betalar summan till Kyrkans centralfond (Kyrkostyrelsen)."
2 gillningar
Jag är inte säker på om det här redan har nämnts: när lönen kommer bör man komma ihåg att alltid lägga undan pengar till sparande först och leva på resten sen. Och eftersom jag av tradition samlar på mig flaggningar här, så bör man avsluta alla betalda analystjänster, tidningsprenumerationer och annat onödigt, samt se över och jämföra villkoren hos sin aktiemäklare emellanåt.
9 gillningar
Ett mycket värdefullt tips till varje spot-elkonsument som bor i en eluppvärmd byggnad:
Tidsstyr varmvattenberedaren att värma endast på nätterna kl. 02–06.
Beroende på situationen kan även badrummets golvvärme tidsstyras till samma tidpunkt, även om det då är viktigt att se till att golvet är helt torrt på morgonen. Om det inte är det krävs en längre tid med värmen på.
Varmvattenberedaren står lätt för 50–80 % av hemmets elförbrukning, särskilt om det bor många personer i huset. Många beredare är tekniskt inställda på natt-timer, men nattelen börjar redan kl. 23.00 på kvällen, då elen brukar vara riktigt dyr ännu. Man kan spara 5 € per natt och om man multiplicerar det med praktiskt taget årets alla dagar blir besparingen mycket betydande.
Timers för elskåpet finns i elbutiker. Installationen kräver en elektriker i ett bostadsbolag, åtminstone om man inte vet vad man gör. Om man har lite koll får man själva timern för ca 40 €. Den betalar sig själv under den första veckan.
4 gillningar
I vår familj märks inflationen inte (ännu) egentligen alls, eftersom bolåneräntan uppdateras först i början av året. Dessutom uppdateras priset på det nya elavtalet också först om ett tag. Man måste förstås förbereda sig på dessa, men det är inga märkvärdiga förändringar även om ökningstakten är flera hundra procent per månad. Vi har ingen bil, så bensinpriset märks bara indirekt genom att vissa produkter blir dyrare, om ens det. Bilen och dess tillhörande kostnader är ju den onödigaste utgiftsposten i många hushåll, men det ämnet har redan en egen, ganska ensidig tråd på det här forumet.
Anledningen till att inflationen inte skrämmer är att bostaden är av rimlig storlek i förhållande till inkomsterna, så lånebeloppet är också måttligt. Jag förstår inte tidningsartiklar där man hävdar att trångboddhet innebär att varje familjemedlem inte har ett eget kalkylerat rum. Till exempel behöver en familj med tre barn inte tre barnsovrum förrän det mellersta barnet får behov av ett eget rum. I praktiken används det där extra rummet i många familjer som arbetsrum eller för annat bruk, vilket innebär att kvadratmeterna är underutnyttjade.
Dessutom tenderar särskilt de äldre generationerna att fastna i sina stora bostäder, och när pensionen kommer och månadsinkomsterna sjunker, tar boendet plötsligt en större del av den månatliga pensionsinkomsten, även om bostaden skulle vara skuldfri. En orsak till detta är förstås överlåtelseskatten (varainsiirtovero), som inte uppmuntrar till att flytta till en lämplig bostad när livssituationen förändras. Fördelarna med denna skatt är sannolikt mindre än dess nackdelar. Skatten borde därför avskaffas och fastighetsskatten höjas motsvarande.
Även i den här tråden finns det faktiskt bra små tips som man kan spara tiotals eller till och med hundratals euro i månaden på. De större besparingarna görs dock när de stora pengarna läggs på bordet – det vill säga när man köper bostad, bil (eller två). De valen är de viktigaste.
8 gillningar
Detta. Även om jag bytte från börsel till ett fast tidsbundet avtal på 0,06 e/kWh i slutet av förra året, förhåller jag mig till elförbrukningen utifrån vad den kostar på börsen vid varje givet tillfälle. Någon betalar det ju ändå alltid – och det kan till och med uppstå brist.
17 gillningar
Jag bidrar med ett lite annorlunda perspektiv till den här tråden. Kanske vore rätt plats för inlägget tråden om investeringsmål.
Jag har börjat spara/investera för så kallade sämre tider för att skapa ekonomisk trygghet under svåra stunder. Även om jag nu befinner mig i en ekonomisk situation där mina inkomster är större än mina utgifter, är det allmänna ekonomiska läget utmanande. Jag har dock inte börjat pruta på min livsstil alls, och det kommer jag inte att göra heller. Jag ser ingen mening med sparande/investeringar om man inte kan utnyttja bufferten under svåra tider. Det jag ”sparar in” på nu är alltså att investeringarna inte tillförs lika mycket pengar som tidigare. Jag är också beredd att nalla på min buffert för att behålla min nuvarande levnadsstandard.
Om jag vore tvungen att börja dra ner på saker så vore det väl restaurangbesök, resor, märkeskläder och finwhisky som det blev mindre av.
14 gillningar
Det där är viktigt ur ett samhällsekonomiskt helhetsperspektiv. Om alla drar i handbromsen, oavsett om det finns ett behov eller inte, så är en lågkonjunktur och en förvärring av den oundviklig. 90-talskrisen har satt outplånliga spår i mitt minne, då ekonomin verkligen stannade av. Förhoppningsvis slipper vi uppleva något liknande igen. Givetvis fanns det en liten grupp som gynnades av 90-talskrisen, de som själva och vars närstående behöll sin inkomstnivå oförändrad, men de var inte särskilt många.
5 gillningar
Det är bra att ha en rimlig mängd kontanter eller motsvarande som en buffert. Om bufferten enbart består av aktier eller andra tillgångsslag med motsvarande prisfluktuationer kan man tvingas realisera vid en dålig tidpunkt.
10 gillningar
Ännu har inflationen inte drabbat mig så hårt personligen, men jag har börjat med olika besparingsåtgärder och funderat på nästa möjliga sparmål.
-
Arbetspendling osv. med cykel. Detta har för övrigt redan till 90 procent varit fallet. Förra vintern var dock så usel när det gällde cykling att jag föll till föga och tog bilen lite för ofta. Sträckan är ändå bara 10 km, så man kan egentligen inte med gott samvete ta bilen.
-
Morgonkaffet på jobbet. Man behöver inte köpa hem riktigt lika mycket kaffe och man sparar även en aning el.
-
Sänkt golvvärmen i badrummet.
-
Jag kan duscha på gymmet, även om det är lite ofräscht, och basta på simhallen i samband med träningen. Det finns även möjlighet att duscha på jobbet.
-
Utomhusbelysningen är till stor del avstängd än så länge. Snart måste man väl tända någon liten lykta, men det är nog onödigt att låta alla stå och lysa.
4 gillningar
Amorteringsflexibilitet åtminstone för min del. Med den får man mer buffert vid behov. För det andra, en sänkning av sparkvoten. Försäljning av aktier med förlust och skatteförmånen.
Jag känner inte att jag behöver pruta på något särskilt, låt oss hålla ekonomins hjul i rullning.
1 gillning
Låt oss lägga till lite till
Mot de stigande matpriserna:
-Havregrynsgröt till frukost
-Minskat portionsstorleken för varm mat (man äter oftast för mycket. De flesta upplever nog detta vid buffébord)
-Kokar ägg för flera dagar åt gången
-Mindre av andra drycker och ökat vattenintaget (själv lägger jag förvånansvärt mycket pengar på mineralvatten under somrarna)
Övriga iakttagelser:
-Byter nödvändig gårdsbelysning till LED och tar “onödiga” lampor ur bruk
1 gillning
Om man verkligen vill snåla, så kom ihåg att alltid stänga av TV:n genom att dra ur kontakten ur väggen eller via ett grenuttag med strömbrytare. Under sommaren testade jag detta och elförbrukningen minskade betydligt jämfört med tidigare motsvarande månader. TV:ns andel kan inte sägas exakt, men den är egentligen den enda större strömförbrukaren, så det kostar på ett ungefär 30 € / månad med nuvarande priser (se nedre inlägg) när man lämnar den i energisparläge (alltså power off via fjärrkontrollen) istället för att stänga av den helt. Och det här är alltså inte någon tjock-TV från 90-talet 
Inte ens de här moderna TV-apparaternas “energisparläge” är något annat än reklamsnack.
1 gillning
Vad i helvete? Bor du i en Finnkino-biograf? Hos oss är hela hushållets (en tvåa på 55 m2) elräkning inte ens 30 e/mån 
För att det inte ska bli helt OT så lönar det sig att bli student. Större rabatter här och där, och den kanske bästa förmånen är en FPA-subventionerad (Kela) måltid två gånger om dagen.
15 gillningar