Bittium är ett intressant fall. Värderingen är stram, nettovinsten förra året var 3,3 miljoner euro och marknadsvärdet är för närvarande 190 miljoner euro. P/E 57.
Vinsten för 10–12/21 var dock 4,3 miljoner euro och för Q1/22 -1 miljon euro, vilket innebär att kvartalsvis fluktuation är stor. Utvecklingen är totalt sett starkt uppåtgående trots förluster orsakade av chipbristen.
Kamil Galeevs korta tråd på Twitter om Rheinmetalls ryska projekt 2011–2019.
https://twitter.com/kamilkazani/status/1547226267883393024?s=21&t=mo_6Qg4QZ5hQDTCiiaEKtA
Kriget i Ukraina har fått europeiska regeringar att ändra sin kurs efter år av minskande försvarsutgifter.
Ändå är det fortfarande oklart om de många nya policybeskeden kommer att förverkligas. Kajsa Ollongren, Nederländernas försvarsminister, medger att liknande löften har givits tidigare, bara för att misslyckas. Denna gång tror hon dock att verkligheten av strider i Europa kommer att tvinga fram frågan. ”Tidigare . . . har människor sagt detta i samband med budgetnedskärningar [för försvaret]. Och nu säger vi det i samband med budgethöjningar”, säger hon. ”Det är en stor drivkraft för oss att använda.”
Europas planer kan fortfarande hindras av vissa hårda realiteter. En del av de nyligen aviserade budgethöjningarna kommer att behöva spenderas på att höja lönerna för de väpnade styrkorna och fylla på lager av vapen som har tömts i ansträngningarna att hjälpa Ukraina, innan ny hårdvara kan övervägas.
Sedan finns den ständigt närvarande lockelsen av amerikansk utrustning. Tysklands första stora köp efter att ha meddelat att man skulle lansera en militär moderniseringsfond på 100 miljarder euro var det amerikanskbyggda stridsflygplanet F-35, kapabelt att bära kärnvapen. Vissa europeiska industriledare oroar sig för att en stor del av de extra pengarna inte kommer att spenderas hemma.
”Jag ser en inneboende risk att vi fokuserar för mycket på att tillgodose kortsiktiga krav genom att huvudsakligen köpa icke-europeisk hyllvara”, säger Michael Schoellhorn, verkställande direktör för Airbus Defence and Space.
Att göra det, varnar han, skulle underminera Europas ”långsiktiga tekniska excellens”, vilket skulle kunna skapa ”ytterligare beroenden” i framtiden och potentiellt ”resultera i en försvagning av dess försvarsindustri och därmed vara skadligt för den europeiska integrationen som helhet”.
”Vi måste spendera bättre och spendera mer”, säger Alessandro Profumo, ordförande för ASD, den europeiska industrins branschorganisation, och verkställande direktör för Italiens försvarsmästare, Leonardo. För att uppnå det, tillägger han, krävs det närmare samordning på EU-nivå när det gäller upphandling: ”Vi måste ha denna integrationsprocess. Det kommer inte att gå snabbt, men det måste hända.”
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina började i februari har EU-medlemsstaterna aviserat ökningar av försvarsutgifterna värda cirka 200 miljarder euro. Men tjänstemän påpekar att ökningen följer år av nedskärningar och underfinansiering. Mellan 1999 och 2021 ökade blockets sammanlagda försvarsutgifter med bara 20 procent, jämfört med 66 procent av USA, 292 procent av Ryssland och 592 procent av Kina.
Blockets industriella utmaning, enligt Bastian Giegerich, chef för försvars- och militäranalys vid International Institute for Strategic Studies, är trefaldig: att fylla på lager som har minskat under de senaste två decennierna; ersätta föråldrad utrustning från kalla kriget som fasas ut av kriget i Ukraina; och återuppbygga och innovera för nya förmågor.
”Den industriella utmaningen kommer att vara att fylla på, ersätta och återuppbygga allt på samma gång”, säger han. ”Jag tror att det gör det ganska utmanande.”
Det dåliga samarbetet bekräftas av utgifterna. År 2020 spenderades bara 11 procent av EU:s försvarsbudgetar på samarbetsprojekt – långt under det 35-procentiga mål som Bryssels eget Europeiska försvarsbyrå satt upp. Bilden är densamma när det gäller utgifter för forskning och teknik: år 2020 spenderades bara 6 procent i samarbete med andra medlemsstater, den lägsta nivån sedan datainsamlingen började 2005 – och långt under deras 20-procentiga mål.
Mellan sig drev blockets militärer 17 olika huvudstridsvagnar jämfört med bara en för USA, enligt 2017 års data publicerade av Europeiska kommissionen. EU-data inkluderade dock varianter och modeller från kalla kriget, samt Storbritanniens Challenger-system. Det fanns 29 olika marina fregatter eller jagare, jämfört med bara fyra olika typer i USA.
Tidigare har oenighet om immateriella rättigheter och arbetsfördelning mellan företag plågat stora paneuropeiska program. ”Hur immateriella rättigheter fördelas är den största utmaningen”, säger Armin Papperger, verkställande direktör för Tysklands Rheinmetall.
Nato-tjänstemän, som representerar nästan alla kontinentens militärer, säger att även ökade europeiska försvarsutgifter inte kommer att uppnå sina mål om EU inte tvingar sina medlemsstater att effektivisera upphandling och byta ut ineffektiva nationella mål mot paneuropeiska.
(inte hela artikeln, bara utdrag)
Har någon stött på eller bekantat sig med en sådan?
Jag såg bara att insidan köper för fullt 
Tog en titt på Mission Ready Solutions Inc (MSNVF), den har inte lyft än, är det någon som har tittat närmare på bolaget?
De har inte vunnit en enda deal sedan förra året och den amerikanska regeringens budgetår slutar i morgon, så det börjar bli bråttom om de ska vinna något under det här räkenskapsåret. Enligt MRS ledning deltar de i 55–60 öppna upphandlingar (totalt värda över en miljard dollar) och förutsättningarna för att lyckas är bättre än någonsin, men det kan mycket väl bara vara tomma ord. Tiderna för tilldelning av kontrakt har förlängts rekordsmycket, så i princip är allt öppet. Om de inte vinner något relevant snart kommer det att bli en massiv nyemission till dessa priser, och inte ens konkurs kan uteslutas. Å andra sidan kan de få ett mångårigt tillverkningsavtal på 500 miljoner när som helst. Det är som att spela på lotto.
Hej. Jag försökte leta efter om det finns en ETF som innehåller försvarssektorn. Som en usel googlare hittade jag ingenting… råkar någon annan ha information om dessa som de vill dela med sig av?
Jag har inte hittat några härifrån själv heller (från det europeiska ESG-dårhuset). I USA finns det förstås. Degiro tillåter inte ens köp av direktaktier i vapenbolag från USA (suck). Hos Interactive Brokers lyckas det.
Tills vidare finns bara sektorns stjärna LMT i min portfölj, de har F35 och Himars. Det är meningen att jag ska köpa Saab, men kursen bara stiger hela tiden och jag fattade inte att hoppa på tåget i mitten av månaden. Om det blir ett dåligt resultat kan jag kanske få dem på rea.
Tack för tipsen. En ETF på dessa vore trevligt så man kunde hänga med även med småslantar, men det verkar inte finnas någon då.
Jag är mycket intresserad av att köpa in mig i den här branschen eftersom jag tror att orderböckerna kommer att vara ganska fulla under de närmaste åren. Hur mycket kan priserna höjas när efterfrågan ökar utan att det skadar försäljningen eller anseendet?
Har så mycket av de framtida affärerna redan prisats in i kurserna att till exempel Lockheeds kurs inte rörde sig alls till följd av de kommande affärerna med Polen på 10 miljarder? Eller var detta redan allmänt känt sedan tidigare? Det rör sig ändå om 1/6 av förra årets omsättning, och säkert inte till ett dåligt pris.
Så håller det alltså på att bli så även här, att de mindre leverantörerna plockar russinen ur kakan vid hög efterfrågan medan de stora jättarna bär risken? Det känns märkligt om man inte kan säkra avtalstekniken så att slutkunden bär risken.
Ju längre allt vapenstöd till Ukraina fördröjs, desto mer måste man ge eftersom motståndaren också hinner rusta upp. Och desto fler order blir det för dessa tillverkare. Att det drar ut på tiden påverkar säkert även andra länders vilja att rusta upp, vilket i sin tur ger ännu fler beställningar.
Jag tänker mig att det lär finnas volymer i många år framöver, men om det bara resulterar i förluster är det förstås inte särskilt bra.
Saab AB meddelade att kriget i Ukraina började synas först i siffrorna för Q4, vilket återspeglar långsamheten i upphandlingsprocesserna på denna marknad. Och det material som syntes i Q4 tycktes vara infanterivapen, som har den kortaste leveranstiden.
Målet för den organiska tillväxten höjdes från fem till tio procent.
Dessutom berättade Saab att de i och med Sveriges Nato-ansökan har fått sitta vid bord som de tidigare inte haft tillträde till.
“Rheinmetall arbetar för närvarande ”med full kraft” på att göra 250 pansarvagnar tillgängliga för Ukraina, berättar Papperger. Enligt honom är över 40 Marder-stridsfordon redo för användning, och vid slutet av året kommer det att finnas hundra. Dessutom är cirka 30 Leopard 2-stridsvagnar av 50 redo för användning. Det finns cirka 100 äldre Leopard 1-stridsvagnar, varav 88 kan göras redo för användning.”
I den här artikeln från Sijoittaja.fi behandlas försvarsindustrin ganska omfattande, samt även sex företag inom branschen. 
Europa och västländerna rustar upp i snabb takt efter kriget som Ryssland startade. Vilka är de viktigaste bolagen inom försvarssektorn och vilka risker är förknippade med vapenindustriföretag?
Medan Finland har hållit fast vid sin nationella försvarsförmåga även efter kalla krigets slut, har det övriga Västeuropa skurit ner betydligt i sina försvarsbudgetar. Kriget i Ukraina väckte Europa till en ny verklighet. Tyskland, som av historiska skäl har hållit en återhållsam profil, meddelade en extrasatsning på 100 miljarder euro och en permanent höjning av försvarsbudgeten till över två procent av bruttonationalprodukten.
Saab har tecknat ett avtal med Försvarets materielverk (FMV) gällande support- och underhållstjänster för stridsflygplanet JAS 39 Gripen C/D. Beställningen säkerställer fortsatt drift och en kostnadseffektiv lösning för systemets underhåll och tillgänglighet. Beställningens värde uppgår till 308 miljoner kronor.
Ännu en besvikelse: dålig diversifiering med bara 29 bolag och hutlösa avgifter på 0,55 %. Det verkar som att dessa sektorfokuserade ETF:er bara är till för att mjölka investerare. Inom vätgas finns ett motsvarande upplägg tillgängligt.
I USA ger Aerospace och Defence ETF:erna XAR och ITA 34 och 37 bolag med avgifter på 0,35 % och 0,39 %, så de är inte heller gratis. Någon kan tänka att krigståget redan har gått och att det inte längre lönar sig att köpa. ITA verkar fortfarande vara på den nivå där den var före coronadippen. Försvarsbolag som lever på statliga kontrakt borde fungera bra i en lågkonjunktur; sjunkande inflation och en svalare arbetsmarknad hjälper också. Dessutom tyder läckta dokument inte på att kriget i Ukraina är slut, och som bonus härjar Kina utanför Taiwan.
Jag borde själv också skärpa mig och bara kallt köpa topp 5 och sluta vela. Varje gång det kommer en pullback väntar jag på att det ska gå lägre, eller så hinner jag inte följa med. Nu har jag i alla fall lagt in några krokar ifall de skulle börja fyllas.
MIND Technologies meddelar (återigen) om en order i samma storleksordning som dess börsvärde, vilken skulle realiseras under år 2024.
(Dagens inledande kursreaktion på +14 % återställde kursen till nivån för en månad sedan, vilket nog ligger inom ramen för normala dagliga svängningar för det här pappret. Spreaden brukar ju trots allt ligga omkring 8–10 %.)
översättning:
“Försvarsföretagen begär finansiering från EIB. Men att investera i vapen är inte förenligt med bankens hållbarhetsambitioner”
Före invasionen av Ukraina betraktades försvarsindustrin av fonder och banker, och delvis även av politiker, på samma sätt som tobaksindustrin. Attitydförändringsprocessen pågår fortfarande.
Saab AB höjer utsikterna i samband med Q2:
“Uppgraderade utsikter för organisk försäljningstillväxt 2023: den organiska försäljningstillväxten förväntas bli mellan 16–20 %, jämfört med den tidigare prognosen på cirka 15 %”
“Försäljningen ökade till 12 475 miljoner kronor (10 171) med en organisk tillväxt på 22 %, drivet av en hög takt i projektaktiviteten inom samtliga affärsområden.”
Vilket ger en bredare bild av effekterna av kriget i Ukraina för denna sektor.
Överreaktion från marknaden enligt min mening, lade till en liten post.
