Magnificent 7-bolagen och deras framtidsutsikter

Aktier
, , , ,
1

Öppna en egen tråd för FAANG-aktierna. FAANG-aktierna är alltså dessa stjärnor på uppgångsmarknaden, det vill säga Facebook, Amazon, Apple, Netflix, Alphabet (Googles moderbolag om någon inte har märkt det ännu).

Det finns redan en tråd för Facebook här, men ingen har ännu öppnats för de andra.

FAANG-aktierna väcker beundran hos vissa investerare och raseri hos andra: de stör allt fler andra branscher (handeln och media främst), och deras grepp om konsumenterna är helt oöverträffat. Dessutom stärker de ständigt sina positioner genom att köpa upp unga konkurrenter med sina saftiga kassor eller bokstavligen köra dinosauriekonkurrenter i sank.

En intressant aspekt med flera av dessa företag är att de smidigt kan sprida sig till nya områden (t.ex. bankernas revir), vilket ökar marknadspotentialen. Dessutom har de hållit sig i trim och kunnat bygga parallella plattformar vid sidan av de gamla (case QQ och WeChat etc.) och därmed hållit sig flytande i en föränderlig värld, vilket ofta är en utmaning för stora företag. Som en kommentator konstaterade är dessa företag “strukturerade” som uppskjutningsplattformar för “moonshots”.

För att öppningen skulle erbjuda lite substans också, gjorde jag en enkel graf över FAANG-aktiernas genomsnittliga omsättningstillväxt 2015-2017 och prognosåren (källa: Capitaliq) 2018e-2020e samt EPS:ens genomsnittliga tillväxt under samma period. Dessutom tog jag med alla kontorsarbetares pålitliga vän, Microsoft, och ett par kinesiska internetjättar, Alibaba och Tencent, för jämförelse. Inderes röda linje markerar SP500-indexets genomsnittliga omsättnings- och EPS-tillväxt under samma tid.

Deras tillväxt och tillväxtutsikter är nästan helt i en annan klass än “genomsnittliga företag”, men mycket gott har också bakats in i priserna: P/E-talen rör sig runt 23-35x för de närmaste åren.

45

Vissa tycker att dessa är en fullständig bubbla, medan andra tycker att man måste vara med på tåget. Oavsett vad man tycker om dessa som investeringar, är det värt att följa dessa företag och deras rörelser. Har ni FAANG-aktier i portföljen? Väcker denna grupp av företag några tankar?

Psst! Detta är ingen analys eller investeringsrekommendation :wink:

2 gillningar
Turha saa poistaa bittavaruuteen
Inderesin kahvihuone (Osa 7)
Magnificent 7 yhtiöt ja niiden tulevaisuuden näkymät
2

För många finska konsumenter är dessa företag säkert en del av vardagen. Dessa företag har däremot trängt sig in på många finska företags domäner (t.ex. Nokia, Verkkokauppa, Alma Media och Sanoma).

1 gillning
3

Tack Verneri! Bra öppning. Jag är med i dessa Facebook och Google med en liten andel, men jag gick med först förra året. Jag tror att dessa kommer att dominera världen under de kommande åren, eftersom jag inte ser hur någon kan utmana dem längre. Om någon utmanar dem, så köper jag dem. Nästa tävling är, enligt min uppfattning, vinnaren av AI och vinnaren är den som har samlat in mest data och kan simulera världen med den. Vem tror ni vinner det?

4 gillningar
4

Kul term det där FANG, hade inte hört den förut. Det är lite spännande eftersom de är från olika branscher, men de förenas av ett brett digitalt pionjärskap och plattformsekonomi. Vilka andra plattformsekonomiföretag följer ni? Eller kanske till och med äger?

5

Även om de kommer från lite olika utgångspunkter, konkurrerar de mot varandra på många områden: många som är mycket konsumentfokuserade tävlar helt enkelt om samma människors tid (jfr. Netflix vars uppdrag är att ta så stor del av din dag som möjligt), i molntjänster, ekosystem, vem som samlar in bäst data om sina användare, videotjänster osv. Dessutom är tröskeln för dem att hoppa in på “grannens” område relativt liten; jfr. Apple och Amazon inom innehållsproduktion vs. Netflix och Alphabets Youtube eller Facebook Watch osv. I Kina bråkar Alibaba och Tencent på många områden osv.

Vad jag skulle vilja lägga till i början är att dessa företag vanligtvis har en enorm “reinvestment moat”, det vill säga en vallgrav som ger en varaktig konkurrensfördel, men samtidigt förmågan och potentialen att investera sina kassaflöden med mycket hög avkastning i framtiden, vilket ytterligare stärker deras position. Jfr. många företag här som betalar ut hela vinsten som utdelning “eftersom det inte finns något att investera i”.

6

Apple växer som en “start-up” trots sin goliatliknande storlek Apple Reports Third Quarter Results - Apple

Tjänsterna växer också kraftigt, och totalt har Apple 300 miljoner prenumeranter via sina enheter för olika tjänster (egna eller tredjeparts). På längre sikt kan Apple komma att betraktas mer som ett tjänsteföretag än ett hårdvaru-/mjukvaruföretag.

Marknadsvärdet närmar sig biljonen (tusen miljarder dollar), får se om det bryts med detta resultat.

7

{“content”:“Vad är dessa prenumerationer hos Apple? Menar du iTunes-köp eller vad? :)”,“target_locale”:“sv”}

8

ITunes, Apple Music, osv. eller tredjepartsabonnemang via Apple, så vitt jag förstår.

1 gillning
9

Hyvä artikkeli teknoista:

Korta nyckelpunkter:

-Oro för att marknaden är för “tung i toppen” är inte ny: Apple & Co. utgör nu cirka 17 % av SP500-indexets vikt, men historiskt sett har toppens vikt varit ännu större:

27
271452×992 192 KB

-Även om Apple, Google och andra verkar konkurrera på samma områden och med samma råmaterial, data, är deras kärnfokus fortfarande på olika områden, från telefoner till detaljhandel.

-När dessa företag, plus Alibaba och Tencent i Kina, redan är så stora, är den enda vägen neråt? Massiva krigskassor, lojala kunder och en stor mängd data har gett dessa företag förmågan att förbli relevanta under lång tid. Dessa företag har råd att spendera enorma summor på FoU (forskning och utveckling), summor som andra inte har. Dessutom ligger de i framkanten inom AI och många andra framtida teknologier.

-Trots dessa fördelar har även dessa företag ett ständigt behov av att förbli relevanta, och när storleken växer, behovet av att hålla kulturen uppdaterad och fräsch. Apple är fortfarande till stor del synonymt med iPhone, Amazon bygger ett teknikföretag och logistik ovanpå sin gamla e-handel, Google är till stor del en sökmotor, etc.

Inderesin kahvihuone (Osa 1)
10

Vad händer med Apple när handelskriget förvärras? Apple har trots allt en stor marknad i Kina, och tillverkningen sker där. Kursen har åtminstone inte reagerat särskilt mycket på detta ännu.

11

Jag hittade denna nyare nyhet om ämnet: Apples underleverantörer lider redan https://www.ft.com/content/fef6256e-9560-11e8-b67b-b8205561c3fe

En iPhone innehåller förmodligen delar från hundratals, om inte tusentals, olika leverantörer, vilket gör företaget känsligt för handelskriget. I företagets senaste kvartalsrapport, 10-Q, har handelsbarriärer kommenterats mer under risker:

”International trade disputes could result in tariffs and other protectionist measures that could adversely affect the Company’s business. Tariffs could increase the cost of the Company’s products and the components and raw materials that go into making them. These increased costs could adversely impact the gross margin that the Company earns on sales of its products. Tariffs could also make the Company’s products more expensive for customers, which could make the Company’s products less competitive and reduce consumer demand. Countries may also adopt other protectionist measures that could limit the Company’s ability to offer its products and services. Political uncertainty surrounding international trade disputes and protectionist measures could also have a negative effect on consumer confidence and spending, which could adversely affect the Company’s business.”

Till detta läggs förstås alla möjliga scenarier =) Men som en intressant kuriositet nämns ordet ”tariff” 5 gånger i Q3-rapporten, jämfört med en gång i Q2-rapporten.

Marknaden har verkligen svårt att bedöma detta, och i det stora hela är Apple ett utmärkt företag med enorma konkurrensfördelar. Handelskriget skulle behöva eskalera mycket kraftigt för att detta skulle förändras.

12

Bäste Verneri, intressant inlägg. FAANG (och Kias BAT) är företag med många intressanta egenskaper.

Låt oss ta något vi lärt oss i skolan: små företag är flexibla, stora är långsamma. Motiveringen är giltig, när storleken växer ökar komplexiteten och integrationen blir ett problem. Och i allmänhet är det så. Till exempel när det gäller banker uppstår nya lösningar och tjänster ofta först hos startup-företag, och det är förståeligt. Ett Nordea med drygt 30 000 anställda kan inte riktigt flyttas i samma takt som ett litet startup-företag med några tiotal personer.

Amazon lyckas dock ligga i framkant av utvecklingen ständigt. Detta trots att de har cirka 540 000 anställda på lönelistan. Och det roliga är att även denna avvikande situation har en förklarande faktor i en skalbar struktur. De hamnar inte i framkant av någon black swan-liknande slump.

3 gillningar
13

Amazon är briljant strukturerat: en disciplinerat hanterad detaljhandelsverksamhet med majoriteten av de anställda. Samtidigt är “moderbolaget” som en “månskeppare” som hela tiden kan prova nya applikationer, tjänster och produkter med en liten nedsiderisk, men i bästa fall en 10x eller större utbetalning. Ganska få företag har lyckats skapa en sådan struktur för sig själva. Som Bezos uttryckte det är Amazon den bästa platsen att experimentera och misslyckas.

I Finland har Supercell bland annat vårdat kulturen för misslyckanden; jag är osäker på andra.

2 gillningar
14

Den här moon shot-termen är lysande. Finns det företag på Helsingforsbörsen som har potential att vara en moon shot-plattform? Sanoma? Det är lätt att utveckla andra verksamheter ovanpå media.

15

Bra poäng det där med att göra misstag. Att hänga med i förändringar innebär flera tekniska utmaningar, men de kan också falla på en ren riskaversion. Ett startup har liksom inget annat än möjligheterna att lyckas, och man måste göra saker för det. Man har ännu inget rykte.

Det stora företaget å andra sidan har ett rykte att förlora. Förtroende från kunderna. Ett stabilt kassaflöde. Medarbetarna har i sin tur bra och stabila löner. Man får behålla jobbet så länge man inte gör ett alltför stort misstag eller så länge marknaden inte stormar.

Kristo Ovaska från Smartly sammanfattade detta grundproblem ganska bra för några år sedan: “Vi har två typer av företag. Grupp 1 a) får se datan b) förstår datan c) förstår tydligt utifrån datan vad som borde göras d) gör de nödvändiga ändringarna. Grupp 2 a) får se datan b) förstår datan c) förstår tydligt utifrån datan vad som borde göras d) gör ingenting.”

16

Sanoma och Alma Media har olika digitala satsningar, men det är en annan fråga om deras potential räcker till en riktig ”moon shot” (t.ex. den finska marknadens lilla storlek).

I teorin kan spelföretag ses som potentiella ”moon shot”-plattformar: Rovio eller Next Games kan i teorin explodera om något spel lyckas över förväntan (marknadspotentialen är global). Remedy gör ganska nischade spel, men är å andra sidan en betydligt ”säkrare” satsning inom detta område. Cargotecs NAVIS skulle ha exploderat för länge sedan, jag skulle kanske inte ge den en sådan ståtlig titel.

Det finns naturligtvis många tillväxtföretag i Finland som ständigt utvecklar nya produkter vid sidan av de gamla för att stödja tillväxten, men de kommer inte att explodera 10x på kort tid (t.ex. Talenom, Revenio och många andra).

Inga andra kommer jag på just nu.

1 gillning
17

Spelbolag är en bra kategorisering av moonshots. Som ett exempel är Steam en tuff plattform för att lansera moonshots. De skjuter ut både sina egna och andras spel i rymden :smiley: om du vill att ett spel ska lyckas, var med på Steam. Alla Steams egna spel, t.ex., lyckas när plattformen för moonshots ger dem lite mer skjuts än konkurrerande spel, så att de garanterat lyckas. Jag måste börja undersöka om Steam skulle kunna vara ett potentiellt köp, om det ens finns på börsen.

4 gillningar
18

Steam är en spelplattform och drar nytta av andra och egna spels framgångar. Jag försäkrade mig från Ate att det tar sin egen 30% andel av spelen. Så det drar nytta av a) ökat spelande och b) nedladdningar via sin egen plattform och c) dessutom har det egna spel som kan vara moonshots :slight_smile:

De säkraste vinnarna inom spelbranschen är plattformar som drar nytta av det ökande antalet spelare och spelköp (Google, Apple, Steam, EA, Steam, det vill säga Valve, eller Tencent till exempel).

Tyvärr är Steam, alltså Valve Corporation, inte börsnoterat.

3 gillningar
19

Ja, så fick jag också reda på att Valve ligger bakom Steam men att man inte kan investera… synd… Välkommen till Salkunrakentaja! Kul att se företag här på forumet också som delar med sig av sina insikter.

2 gillningar
20

Netflix, som bränner mer än 10 miljarder dollar årligen på innehållsproduktion och marknadsföring, och vars mission implicit är att ta all din vakna tid, experimenterar med annonser i slutet av videor (till en början endast annonser för eget innehåll).

Jag har alltid varit skeptisk till hur Netflix någonsin ska kunna bli lönsamt: en större användarbas kräver ännu mer innehåll, vilket kostar mer. Å andra sidan har prishöjningar hittills gått igenom utan problem. Netflix har inte heller nätverkseffekter som Facebook, till exempel, och kommunikationen med användaren är ensidig. Å andra sidan verkar vanlig publik acceptera allt material som underskattar deras estetiska smaksinnen.

tenor

2 gillningar