Det där stämmer helt enkelt inte.
Och ändå växer elbilsmarknaden i ganska rask takt. En intressant ekvation.
10 gillningar
Var vänlig och motivera vilka dessa krav egentligen är? Av de nya bilar som sålts i Finland i år har el varit det drivmedel som sålt bäst.
10 gillningar
Det finns olika hotbilder och skrämseltaktiker, men det är helt klart att
- för en del är användningen av dieselbil matematiskt motiverad
- för en del är en bensinsnål bil bäst
- för vissa är motorljudet och vridmomentet från en stor bensinmotor ett måste
- och för vissa gör körvanor, användningsområde och förhållanden att elbilen är det optimala valet
Själv tillhör jag den sista gruppen, och såvitt jag förstått finns det också en skriande efterfrågan på marknaden efter prisvärda begagnade elbilar – och även nya elbilar säljer bra i förhållande till den totala försäljningen.
Behov och önskemål varierar alltid mellan bilförare – det finns ingen enskild rätt lösning. En svaghet med elbilar är till exempel användning på arbetsplatser, det vill säga räckvidden om det rör sig om korta, avbrutna körsträckor där bilen värms upp däremellan.
6 gillningar
Jag har börjat irritera mig på de höga reparationskostnaderna för nya bilar. Det är obegripligt om en bil är konstruerad så att det kostar tusentals euro att byta ut en trasig strålkastare eftersom hela lamphuset måste bytas ut, oavsett om det är en elbil eller en förbränningsmotorbil (dinoauto). Det är föga tröstande när man får höra att de inte går sönder så ofta när man väl drabbas själv. Om jag kunde få en enkel basmodell av en elbil med trefasladdning till ett rimligt pris utan onödiga finesser, skulle jag köpa den direkt. En räckvidd på 120–150 km på vintern utan krångel skulle räcka gott och väl.
3 gillningar
Jag har själv en dieselpersonbil från 2015. Då var det ett rationellt val. Under de senaste åren har jag däremot fått betala en årlig fordonsskatt (käyttövoimavero) för nöjet att få köpa bränsle som i bästa fall är dyrare än 98-oktanig bensin. 
Min enda tröst är att dieselmotorn är förhållandevis robust och förmodligen kommer att fungera i tio år till om jag sköter om den väl, till skillnad från de där 1-liters bensinhybriderna som säljs nu – frågan är om en sådan motor håller för samma miltal som en bra diesel?
Jag har därför funderat på att jag, om jag skulle köpa nytt nu, definitivt skulle skaffa en elbil. Visst, räckvidden är hälften av vad jag får ut på en tank idag, men det finns redan laddstolpar i vart och vartannat hörn, så det skulle inte vara ett problem även på längre resor. Eftersom största delen av körningen dessutom består av korta resor mellan hemmet och kontoret, är räckvidden inte så kritisk. Om den klarar 50 mil skulle det räcka för mig, även om det inte vore optimalt.
Mätarställningen på bilen börjar nå en punkt där de större reparationerna snart kan väntas. Men eftersom jag inte har några kapitalkostnader för bilen och den har fungerat extremt tillförlitligt, är tröskeln fortfarande hög för att ta ett nytt billån på 5–10 år och betala flera hundra i månaden för nöjet. Jag vet inte hur andra har det, men själv har jag inte kontanter för att köpa nytt utan lån. Man kan trots allt reparera bilen en hel del innan ett byte till en ny blir ekonomiskt lönsamt.
Sedan måste jag nämna att utvecklingen av solid state-batterier lockar; de utlovar inte bara högre kapacitet utan även fler laddningscykler – och då menar jag inte bara “donuts”-batterier – samt att batterikapaciteten bevaras utan att minska med tiden. Jag skulle nämligen inte vilja köpa ett nytt batteripaket efter tio år och betala tiotusentals euro för det. Att slippa tanka bensin eller diesel skulle i jämförelse vara mindre kostnader, åtminstone med min körning och dagens priser på batteripaket.
Så, utan att ha gjort någon djupgående analys, har jag funderat på att om jag kan köra min nuvarande bil i tio år till, eller åtminstone nästan så länge, så kan elbilar vid det laget mycket väl vara likvärdiga med dieselbilar när det gäller räckvidd. Med lite tur har priset på batterisystemet sjunkit så pass mycket att det inte längre är bilens dyraste enskilda komponent. Och att batteripaketet då skulle hålla bilens hela livslängd eller längre utan problem.
Sammanfattningsvis, i denna spretiga utläggning, är väl slutsatsen att jag är intresserad av elbil, men att bruksvärdet på min nuvarande bil fortfarande är så pass bra att det inte är lönsamt att byta riktigt än. Dessutom går batteriutvecklingen så snabbt framåt att det sker betydande framsteg bara på några år, vilket förmodligen gynnar köparen om man bara orkar vänta lite. Nåväl, tiden får utvisa om jag var förutseende eller om jag redan nästa år förbannar dieselpriser på 4 euro litern när stängningen av Hormuzsundet firar ettårsjubileum. 
4 gillningar
Där fick vi verkligen en ganska omfattande lista på felaktig FUD, utspottad med väldigt uppenbar nollkunskap och noll erfarenhet
7 gillningar
Jag skulle också köpa en direkt som andrabil, förutsatt att den hade hyfsad markfrigång och kanske någon form av fyrhjulsdrift. Och den skulle inte behöva snabbladdning, till och med 230V skulle räcka.
1 gillning
Jag tyckte likadant. Rent ut sagt ansvarslöst.
Jag bytte till elbil för ett år sedan och det finns ingen återvändo. Eftersom jag kan ladda bilen hemma på natten/när börselpriset är lågt, kostar kilometrarna knappt någonting. Förr gick det åt cirka 80 € i veckan till bensin, förra året körde jag 10 000 kilometer med min H2 för 20 €. Då är även publika laddningar inräknade. Jag orkar inte längre räkna ut vad kilometrarna kostar, eftersom det rör sig om småpengar.
Den största oron för min del var långresor och laddning längs vägen. Nu i sommar har jag kört runt hela Finland och ”räckviddsångesten” (range anxiety) är ett minne blott.
4 gillningar
Det här vill jag nog ifrågasätta lite. Om din förbrukning har varit i genomsnitt 15 kWh/100 km, vilket är en mycket konservativ uppskattning, så blir väl priset 1,30 cent/kWh? Även om du enbart hade laddat gratis elbörsel, så blir ju bara överföringsavgifter + skatter betydligt mer än så? Detta utan att ens beakta att du enligt vad du sagt även har laddat vid publika laddstationer.
Eller missförstår/räknar jag något helt galet?
4 gillningar
Min bil drar 15 kWh/100 km i plusgrader. Det har varit nollprisdagar med elbörs varje vecka, förutom under de kallaste vintermånaderna, och jag håller utkik efter de där nollprisdagarna och laddar bilen därefter. Men true dat, jag har inte räknat med överföringsavgifterna, det skulle kräva en hel del ansträngning. Men diskmaskinen/tvättmaskinen kan ändå vara igång på natten via timer. Poängen är att jämfört med veckoförbrukningen för min tidigare mojäng så pratar vi nu om cent och några få euro. Och förra året vågade jag ladda bilen mer än en gång någon annanstans än hemma 
4 gillningar
Det är ju billigt att köra elbil om man har en laddstation hemma. Jag gjorde precis en dagsresa på ca 500 km till en nöjespark, och med ett toalettstopp på vägen fick jag in drygt 10 kWh via snabbladdning, och väl hemma var batteriet nere på 7 %. Den snabbladdningen kostade ca 4,40 € och om vi räknar på hemladdning 75 kWh x 5,0 cent/kWh (inkl. överföringsavgifter) på ca 3,80 € = elen för körsträckan kostade totalt ca 8,20 €.
På vintern är det naturligtvis varken lika billigt eller enkelt, eftersom räckvidden är sämre och börselpriserna varierar kraftigt (om man inte låser vinterns pris i ett fast avtal).
5 gillningar
Lägesuppdatering. Det är väl snart dags att stänga den här tråden om kraftledningar?
Electric Car Markets in a Time of Uncertainty: An update to the Global EV Outlook 2026
6 gillningar
intressant om el-lastbilar, av PWC.
BETs nådde uppskattningsvis 8 % av den globala lastbilsproduktionen 2025, vilket drivs nästan enbart av Kina, som står för 95 % av volymen. Europa ökar takten långsamt och USA har stannat av
- Framtidens drivlina för lastbilar är elektrisk. Förbättringarna av förbränningsmotorers (ICE) verkningsgrad är numera marginella och hybridisering överbryggar bara vissa specifika användningsområden, så konkurrensen flyttas till batterisystem, e-drivlinor (eDrive) och integrering av drivlinan
- BET-lastbilar ger en tydlig fördel i total ägandekostnad (TCO), cirka 25 % i Europa till 2030, men införandet beror på laddinfrastruktur, tillgång till elnät vid depåer och förtroende inom vagnparken
- Kinas ökning av BET-lastbilar ligger 150 % före prognosen medan Europa och USA halkar efter, vilket sätter press på europeiska OEM-tillverkare att försvara sin hemmamarknad mot kinesiska volymer
- Att skala upp elektrifieringen av lastbilar kräver en samordnad strategi som omfattar reglering, OEM-tillverkare, logistik, energi, laddning och finansiering. Ingen enskild aktör kan bygga ekosystemet på egen hand
4 gillningar