Trafikens drivlinelösningar: el, vätgas, bränsleceller

Folk på nätet har gjort en gedigen bakgrundskontroll av Donut Lab och dess närstående bolag. En lång tråd bakom länken.

Uppdatering gällande Donut Lab 8.12.25

Bakom Donut Labs all-solid-state-batterier finns ett internationellt tekniknätverk som kombinerar tysk tillverkningsteknik, svensk innovation och finländsk materialforskning. Målet med enheten har varit att skapa ett batteri som är helt brandsäkert, håller praktiskt taget under fordonets hela livslängd och laddas på några minuter.

Källan till tekniken är det svenska företaget Holyvolt, som utvecklade teknik för tryckning av nanopasta i sitt laboratorium i München. Denna metod är baserad på traditionellt screentryck, där batteriets interna strukturer trycks lager för lager med extrem precision. Tekniköverföringen värd cirka tio miljoner euro som genomfördes 2024 skapade grunden för att börja tillämpa denna tyska expertis i industriell skala i Norden.

När det gäller material förlitar sig tekniken i hög grad på finländsk vetenskaplig kunskap. Bakom batteriets exceptionella prestanda ligger ett långvarigt arbete med kiselnanomaterial av professor Vesa-Pekka Lehtos forskargrupp vid Östra Finlands universitet. Kisel är ett utmärkt material för energilagring, men det har traditionellt sett gått sönder under laddningscykler. Den finländska uppfinningen att stabilisera kiselanoden har gjort det möjligt för batteriet att tåla upp till hundratusen laddningscykler utan betydande slitage.

Nordics Nano Group, verksamt i Imatra, ansvarar för den industriella tillverkningen. Företagets fabrik i Imatra använder rulle-till-rulle-nanotryckning, där battericellerna trycks som en sammanhängande remsa. Projektet har fått draghjälp av betydande offentligt stöd, såsom ett utvecklingsbidrag från Fonden för en rättvis omställning (JTF) på cirka 3,6 miljoner euro. Personalens kompetens har säkerställts genom lokalt samarbete med yrkesinstitutet Sampo (Saimaan ammattiopisto Sampo), via vilket de första linjeoperatörerna har utbildats fram till början av 2026.

Slutprodukten och dess integration hanteras av Donut Lab, som fungerar som teknikavdelning för Verge Motorcycles. Donut Lab har kombinerat Holyvolts tryckteknik och finländsk materialvetenskap till en helhet som kan installeras i elfordon. De första tillämpningarna kommer att ses i Verge TS-motorcyklar, där batteriet är innovativt placerat som en del av bakhjulets navmotorstruktur. Helheten är således en industriell kedja bildad av flera specialiserade aktörer, där var och en har sin egen kritiska roll från grundforskning till massproduktion.

… till 2026.

https://x.com/i/status/2009176167304008147

Jukka Lepikkö kommenterar försiktigt hoppfullt.:backhand_index_pointing_down:

Donut Lab presenterar som bäst sina [påstådda] solid state-batterier på CES-mässan i Las Vegas, samt produkter där tekniken redan finns inbyggd.

I den här videon från mässan berättar VD:n att de redan har en produktionskapacitet på en gigawatt, och nästa år tiotals gigawatt. Fabriker kommer att byggas globalt, bland annat i USA.

Det är svårt att förstå vad företaget skulle vinna på att ljuga om solid state-batterier. Eftersom de finns tillgängliga i produkter som går att beställa nu med några månaders leveranstid, kommer man om ett par månader i vilket fall som helst att veta vilken batterikemi som används och om de håller vad de lovar. Om det hela vore en ren bluff skulle företagen snart vara i konkurs och deras personliga rykten förstörda.

Kända investerare är involverade i Donut Lab, bland annat Risto Siilasmaa, som också sitter i bolagets styrelse.

Så låt oss vara försiktigt optimistiska, eller hur? :finland:

https://x.com/i/status/2009189980510302495

9 gillningar

Stort om det stämmer!

Men det är verkligen något helt annat än ett kemiskt batteri, batteridoktorn spekulerar redan om ett superkondensatorbatteri. Det har också sina problem, men kanske har donitsen lyckats lösa dess problem.

En annan sak är laddeffekten. En så hög laddeffekt i ett litet fordon kräver superexakt värmehantering och spänningsutjämning. Ska bli spännande att se hur det har lösts,

1 gillning

Och som ett tillägg: donuten fick den uppmärksamhet den förtjänade, och även om man kanske inte kan anklaga dem för att ljuga, så är termerna lite si och så, men det är förståeligt, eftersom de inte skulle ha fått samma uppmärksamhet med termen superkondensator. MEN. En superkondensator är inte ett all-solid-state-batteri, såvida det inte finns faradiska reaktioner för energilagring.

Det som gör detta intressant är att det hittills har varit omöjligt för superkondensatorer att nå en energidensitet på 400 Wh/kg. Om Donut Lab har lyckats med detta är det en uppfinning på Nobelprisnivå, oavsett vad den kallas.

4 gillningar

En ögonöppnande video om bilmarknaden. Västerländska bilmärken håller på att dra sig tillbaka från Kina. Kinesiska elbilar tar över marknaden både där och möjligtvis (troligtvis?) i västvärlden i framtiden. Även Tesla har problem i Kina.

Idag finns en intervju i Kauppalehti kring batteriundret. Inget sensationellt kommer förvisso fram i den, men det är en intressant artikel.

KL

3 gillningar

https://x.com/EVCurveFuturist/status/2014303899793162723

Vi får se när ytterligare en källa för datan dyker upp, men det är ganska otroligt om det ens är i närheten av sanningen.

I december var alltså enligt detta 50 % av de tunga lastbilar som registrerades i Kina eldrivna. Det kan förstås hända att hybrider är inkluderade, som det brukar vara i kinesiska rapporter om elbilar. Något att följa, då det kan bli den största nyheten gällande drivlinor för 2026. Om den snabba utvecklingen fortsätter kommer det snart att synas i såväl bilindustrin som i prognoserna för oljekonsumtion.

4 gillningar

Hejsan @Karibu! Sent till festen eftersom tiden inte längre räcker till för att producera text, men vi svarar och ser om du får ut något av det.

För det första måste det sägas att det smartaste ur en investerares synvinkel för 5 år sedan hade varit att satsa pengarna i Toyota-aktier, som under den tidsperioden är +129 % (Tesla +64 %), medan resten har förlorat sina pengar.

Sedan går vi till saken. Det blir ett långt men rörigt meddelande.

Själv har jag blivit ännu mer bearish (negativ) gällande BEV-fordon för tung trafik i USA. De är långsamma, laddningsinfrastrukturen är dyr, den skalar inte och de TAR el från datacenter.

Screenshot_20260128_210102_X

Screenshot_20260128_210133_X

https://x.com/i/status/2005668471435350043

Jag påstår att slopandet av de amerikanska subventionerna för batteribilar hänger starkt ihop med bilden ovan. Och denna bild bekräftar i sin tur påståendet att samhället behöver flera kanaler för energidistribution, och fossila bränslen + bensinstationer har burit den bördan. Detta har jag argumenterat mycket om med @Ripetirip och jag hävdar att jag har rätt.

Och nu följer det viktiga påståendet → USA kommer varje gång välja att se till att datacentren har tillräckligt med el framför elektrifierad transport. Det vore faktiskt ett strategiskt misstag om USA hade fortsatt stödja batteribilar, eftersom det skulle ha lett dem rakt i diket. Och samma beslut står vi inför i Europa – om vi tänker bygga datacenter här. Elinfrastruktur byggs inte bara upp sådär, kärnkraftverk dyker inte upp på under 10 år, gasturbinsförsäljare säljer slut fram till år 2030 och även förnybart är lite under press just nu.

Det går inte längre att motivera något med utsläpp, eftersom all olja kommer att gå till AI-användning om den inte används i trafiken.

Samtidigt har takten även på vätgassidan saktat ner, men inte stannat av. Varför?

  1. Fossila bränslen och ICE är ett riktigt tufft motstånd. Hybrider är det hetaste just nu, de säljs i stora mängder men deras tillväxt är ändå kraftigast. Dessutom är fossila bränslen så pass förmånliga att tung trafik rullar kostnadseffektivt på dem – och dagens attityder tillåter båda utvecklingslinjerna. Obs! Även i Europa.
  2. Propaganda. Kina har köpt sig lite tid genom att intala Europa att framtiden i trafiken enbart ligger i batterier, trots att de själva gör annorlunda. Vi återkommer till detta lite senare. Dessutom driver Trump ett krig mot förnybart, så grön vätgas fick förstås sin beskärda del där…

Men spelet är inte över, utan saker och ting går faktiskt framåt. Vätgasens användbarhet i olika applikationer beror på två olika saker, som båda måste avancera.

  1. Nya bränsleceller måste bli billigare, mer hållbara och mer energieffektiva än tidigare. Och denna utveckling håller på att realiseras. Jag postar senare länkar om förbrukningen för nya FCEV-lastbilar och räckvidden för nya Nexo – som har uppnåtts med en mer energieffektiv cell. Med andra ord, lägre förbrukning sänker driftskostnaderna.
  2. Billigare vätgas som finns tillgänglig för kunden, och färgen spelar egentligen ingen roll längre. Även här har framsteg gjorts men mycket återstår. Projekt har stannat vid pre-FID-nivå tack vare långsam byråkrati. Prisskillnaderna är stora.

Sammanfattningsvis: det börjar rulla på när det är ekonomiskt vettigt. Kommande bränsleceller hjälper mycket här, men fossila bränslen är så billiga att motståndet också är hårt…

Nu till förbrukningen. Nya Hyundai Nexo satte rekord i räckvidd, 1400 km. Den har en något större tank än Mirai, men det är ändå en stark prestation när en SUV slår en strömlinjeformad sedan. Jämfört med den gamla Nexo är prestationen riktigt vass (rekordet var runt 800 km, vilket även det är jäkligt bra för en elektrisk SUV).

Hyundai Nexo Sets New Hydrogen Driving Range Record https://share.google/V7GPcoCyX6mO0KD0v

Kinesiska lastbilar börjar leverera betydligt lägre förbrukningssiffror jämfört med Hyundais för ett par år sedan.

Screenshot_20260128_221621_LinkedIn

https://fcw.sh/PfVZr6

Eftersom det är kinesiskt bör man vara lite försiktig med siffrorna. Jag har dock läst om liknande förbrukningssiffror på 7 kg på andra håll, så utveckling har verkligen skett.

Det positiva här är att européerna följer efter:

Screenshot_20260128_221914_LinkedIn

Screenshot_20260128_222529_LinkedIn

Så det finns faktiskt fordon och satsningar på infrastruktur även i Europa. Och tur är väl det, för nu går vi över till propagandadelen.

Den här kommentaren är träffande:

Screenshot_20260128_222837_LinkedIn

Eftersom Kina drar EU vid näsan i den här frågan. De har planer för vätgas på en helt annan nivå:

Screenshot_20260128_223028_LinkedIn

Och nu börjar det synas:

‘Explosive growth’ | More than 10,000 hydrogen-powered vehicles hit the road in China in 2025 | Hydrogen Insight https://share.google/7Il95Eq3yNoscbiBi

Och det handlar främst om tung trafik. Skillnaden mot Europa är enorm, här rör vi oss i hundratal när det gäller lastbilar. Utan Daimler, BMW, Toyota och Hyundai skulle Europa förlora den här tävlingen ännu hårdare än batteribilsmatchen.

Den här skämtbilden beskriver situationen väl:

Screenshot_20260128_223906_LinkedIn

Nåväl, allt är inte förlorat i västvärlden då Hyundai trots allt är kungen av vätgasmobilitet:

Screenshot_20260128_224242_LinkedIn

Och Hyundai + Air Liquide tecknade ett globalt samarbetsavtal som jag förväntar mig ganska stora resultat ifrån:

Screenshot_20260128_224748_LinkedIn

Jag håller fast vid min ståndpunkt att bränsleceller kommer att användas där hög prestanda krävs. Just nu verkar till exempel drönare vara no-brainers:

Screenshot_20260128_225341_LinkedIn

Screenshot_20260128_225556_LinkedIn

Vi ligger redan efter…

Så är det med det. Fick du ut något av det?

13 gillningar

Utmärkta reflektioner @everlaastia! Under arbetsdagen hinner jag inte läsa med eftertanke, men jag ska se om jag hinner läsa igenom det här ordentligt under helgen. Jag har själv länge funderat på vätgasscenen utifrån att det för tung trafik definitivt är ett högst reellt alternativ till förbränningsmotorn, eftersom man med nuvarande batteriteknik inte drar ett helt lastbilsekipage 500 km med full last. Visst, om Donut-batterierna inte visar sig vara vaporware kan det ändra på den kalkylen i framtiden.

Jag håller helt med om att infrastrukturen för elproduktion och distribution inte hänger med i tillväxten av elbilar i nuläget, inte ens i Finland, för att inte tala om USA där infrastrukturen ligger långt efter behovet och att förbättra den är ett projekt på ett till två decennier. Jag tror att det i viss mån – åtminstone i Finland – underlättas av att många villaägare säkert överväger egen produktion med paneler och eget hembatteri rent av besparingsskäl. Och även på vintern hjälper det att man kan ladda batteriet under till exempel nattens billigare timmar. Kanske är detta detaljer i det stora hela, men för en familjeenhet är det ett helt realistiskt scenario om man överväger en elbil till familjen.

Hur som helst brände jag fingrarna med Hyzon och Plug Power, så i fortsättningen kommer jag nog att följa det hela från sidlinjen ur ett investerarperspektiv. :slightly_smiling_face:

2 gillningar

Detta har ju redan bekräftats även av Bloombergs analys. Toppen för vätgas passerades redan för ett par år sedan och elektrifieringen vinner mark överallt. Bakom länken finns även ett bildspel med fler motiveringar. Dessutom har BNEF ett podcastavsnitt om ämnet.

image

image

6 gillningar

Batterier i äldre elbilar har undersökts och slutsatsen är sammanfattningsvis att batterierna i regel håller bra: Sähköautojen ajoakuista laaja tutkimus: Näin ne kestävät käytössä | Tekniikka&Talous

3 gillningar

Här är ett sakligt perspektiv på olika drivmedel; Iltalehti

3 gillningar

Intressant perspektiv både i artikeln och hos den österrikiska polisen. Merparten av den kritiken rör bilmodeller som valts ut och som är olämpliga för polisarbete, inte alls elbilarna i sig.

  1. Bagageutrymmet är för litet
  2. Toppfarten är bara 160 km/h
  3. Pekskärmarna är svåra att använda
  4. Bromseffekten är otillräcklig
  5. Räckvidden räckte inte till

Av dessa är punkterna 1, 2 och 4 rena struntpratet om man hävdar att de specifikt har med den elektriska drivlinan att göra. Man har helt enkelt valt fel bilar (VW ID.3 och ID.4). Dessutom är punkt 3 inte direkt relaterad till elbilar, även om funktionerna förstås oftare ligger bakom en pekskärm i dem. Men alla bilar rör sig dock i den här riktningen. Punkt 5 rör också åtminstone delvis de valda modellerna, och delvis vilka typer av uppdrag dessa bilar användes till. Enligt Cenex studie skulle 75 % av polisens körningar ha kunnat utföras med dåtidens elektriska drivlinor redan 2023. Och situationen är idag ännu en storleksordning bättre om man tittar på specifikationerna för till exempel nya BMW iX3 eller Volvo EX60.

Det verkar för mig som att man här, utan att tänka efter närmare, har valt fel bilar (ID.3 som polisbil??) för fel uppdrag, och lägger skulden på drivlinan trots att huvuddelen av problemen ligger på annat håll. Visst är det bra om en viss del av patrullbilarna har möjlighet att köra långa biljakter i hög fart och/eller långa sträckor på vintern utan laddningsbehov, men nog räcker väl 800 km WLTP och en praktisk räckvidd på över 400 km per dag för de flesta uppdragen.

10 gillningar

Ja. Med ordet saklig menade jag helt enkelt att det ligger en ordentlig användningstid och användarerfarenhet bakom. Inte ett enskilt test… 1–3 dagar. Varje läsare kan sedan dra sina egna slutsatser om de andra sakerna utifrån sina egna tankar eller användningsändamål.
Man kan inte avfärda polisernas kommentarer med en axelryckning. De är/var fakta för dem varje dag.
Dessutom är det värt att komma ihåg att det redan finns en betydande marknad och kundkrets för begagnade elbilar. Även för dem finns här fakta… inte gissningar eller marknadsföringsjargong.

Ja, intressant artikel och tack för att du delade den. Min poäng var dock att slutsatserna är helt befängda. Om någon skulle välja en Suzuki Swift som polisbil och utifrån det dra slutsatsen att bensinbilar är olämpliga för polisanvändning, skulle hen bli utskrattad. Nu har man för detta ändamål valt en helt orimlig elbil (ID.3) och en som i bästa fall är sämre än medelmåttig (ID.4), och utifrån dessa säger man att elbilar inte lämpar sig för polisanvändning. En mer korrekt slutsats vore att ID.3 och ID.4 inte lämpar sig för åtminstone all typ av polisanvändning.

Det finns elbilar som polisbilar i åtminstone Norge, Schweiz, Storbritannien och USA, säkert redan på andra håll också. Precis som med andra bilar finns det för- och nackdelar för det ändamålet, och bilmodellen måste väljas utifrån användningsbehovet.

5 gillningar

Om man tar en bil vars topphastighet är begränsad till 160 km/h så går den inte fortare ens vid utryckningskörning. Visst kan det vara ett problem att längre biljakter på motorväg drar mycket batteri, men hur ofta sker sådana.

I de där VW-elbilarna finns det trumbromsar bak och vanliga skivbromsar fram, så det är inte konstigt om de blir varma vid hård användning, vilket försämrar bromsverkan.

Jag förstår inte heller det här klagandet på pekskärmar. Vilka ”reglage” finns bakom pekskärmen? Bilarna har ju en helt vanlig ratt, pedaler och spakar – man behöver väl inte börja justera temperaturen på klimatanläggningen eller radioinställningarna mitt under en utryckning?

2 gillningar

Det här hamnar rejält utanför ämnet, men låt gå.

När det gäller pekskärmar: Eftersom jag då och då kör folk i alla möjliga bilar, är elbilar som förlitar sig tungt på pekskärmar Faktiskt ofta Riktigt irriterande. I ett visst fall, varje gång man lämnar bilen i ett par minuter, återställer bilen i all sin vishet körassistenter och andra pip-funktioner. Dessa får man sedan leta fram bakom olika menyer och stänga av en efter en, vilket innebär att det varje gång blir 20–40 tryckningar, beroende på hur många feltryck eller andra sidoträffar det blir. Det betyder att det bara under ett arbetspass lätt kan bli 200–300 sådana tryckningar. Plus att tända innerbelysningen kräver typ 5 tryckningar.

Det pratades tidigare om hastigheter och säkerhetsavstånd. Eftersom vi nu befinner oss på ett investerarforum är säkert ränta-på-ränta ett bekant begrepp. Ett exempel på detta är från Tammerfors (Linnainmaa) till Kangasala, där hastighetsgränsen är 100 km/h nästan hela vägen året runt. I praktiken sniglar man sig fram på den sträckan i knappt 80 km/h, sommar som vinter, med en personbil längst fram i kön. Och om alla skulle hålla 100 m säkerhetsavstånd under hela den 10 km långa sträckan, skulle det bara få plats 100 bilar. Alltså hundra. Självklart ska man tänka på säkerheten, men någon måtta får det vara! Köerna sträcker sig ända in till centrum om man bara får plats med hundra bilar på en 10 km lång sträcka.

Och samma ränta-på-ränta vid trafikljusen. Det behövs ingen stor trafikmängd och inte särskilt många trafikljus i rad förrän de som ”ekonomiskt” börjar snigla sig fram redan hundra meter före korsningen (man får stå på bromsen bakom dem) och startar extremt lugnt för att spara på bilen (batteriet?), orsakar vid trafikljusen längre bak att man inte ens hinner börja rulla innan det slår om till rött igen.

Och så laddstationerna. I år har det redan hänt två gånger under ”hård” kyla en helgeftermiddag, att det inte fanns en enda ledig och fungerande laddare med ens en hyfsad hastighet på ~50 kW hos de tillgängliga företagen (4 st) i västra Tammerfors. Nåväl, i Ylöjärvi fanns det. Den tiden hade man ju kunnat jobba istället, jämfört med en diesel-Merca. 1000 km räckvidd (range) från varje kiosk på en minut.

Men detta är alltså ett perspektiv. Fordonet bör vara rätt för behovet, och förr var Allt Bättre! Tyvärr är nu nu. Ugh! Over and Out.

9 gillningar

En uppdatering om förnyelsen av Finlands bilpark. Inget överraskande: Förbränningsmotorer faller som en sten, elbilar kör över och mellanstegshybrider kapitulerar i en allt brantare vinkel.

8 gillningar

https://x.com/akshatrathi/status/2049820174887403785?s=46

När oljan blir dyrare, så tar elektrifieringen rationellt sett större kliv :partying_face:

6 gillningar

Det är alltid bra att ha en källhänvisning till sina påståenden eller att tydliggöra att det är ens egen uppfattning.

Min uppfattning är att de flesta skulle vilja, men att det finns ekonomiska och andra hinder. Om det inte fanns några hinder skulle valet vara 99 % el. Laddningsproblem i flerbostadshus, rädslan för att behöva lära sig något nytt, bilens pris osv. hindrar köpet trots att man kanske vill. Sedan säger man som räven om rönnbären…

14 gillningar

Det största problemet med dem är att funktioner, driftsäkerhet, räckvidd eller kvalitet inte motsvarar priset. När man lägger till den snabba utvecklingen av batteriteknik, att de snabbt blir omoderna och är dyra att reparera, problem med bränder samt bristfällig lagstiftning… ja, det här är saker man känner till, det är en annan sak om man vill erkänna det.

Tanken på elektrifiering av bilismen är naturligtvis något som går att stödja och det är ett mål som garanterat går framåt. Men dagens produkter är bara inte ännu på den nivå som krävs i finska förhållanden och med de avstånd som finns. Situationen kan vara en helt annan om några år.

2 gillningar