Bostädernas värderingsnivå

På något sätt verkar det som att bostadspriserna har skenat iväg bortom avkastningskraven som är skyddade från politiken.

År 1980 kunde man få en tvårummare i Hagalund för 36 finska genomsnittliga bruttolöner.
År 1995 kostade en tvårummare i Hagalund motsvarande 29 genomsnittliga bruttolöner.
År 2019 kostar en tvårummare i Hagalund över 100 genomsnittliga finska medellöner.

Väcker det några tankar?

Min egen tanke är att det finns en bubbla på minst 40% i bostäderna i huvudstadsregionen, som kommer att spricka någon gång. Rinne försöker åtminstone sticka med en nål…

25 gillningar

Jag vet inte om den tendensen, men jag sålde precis en lägenhet i Olari, Esbo. Jag sålde den cirka 20% under den senaste tidens priser, eftersom jag misstänker att priserna åtminstone inte kommer att stiga under de närmaste åren. Jag tänkte att det inte lönar sig att vänta på en ny uppgång i det fallet - även om förlusten sved.

4 gillningar

Ja, jag håller med om att bostadspriserna på orter med efterfrågan och tillväxt har skenat iväg.
I en växande småstad kostar en bostad 5000€ per kvadratmeter.
Sedan undrar man varför ett ungt par börjar med ett egnahemshus när det bara kostar 300 000 euro.

Och affärsmän har gjort för bra vinster på tomtaffärer med mera. Lyckligtvis är åtminstone Ungdomsstiftelsens fester över och polisen utreder det förflutna. Det har varit vilt och oväntade högt profilerade aktörer har varit inblandade i förtjänstkedjan, visst duger pengarna även till de stora.

Men jag håller alltså med om att det kommer en tid då priserna sjunker brantare och mer omfattande än nu.

1 gillning

En annan synvinkel på prisutvecklingen för bostäder:

Bostadsprissvågen i slutet av 80-talet var verkligen unik i sin massivitet.

Min far sålde sin bondgård 1989 och köpte en “bra” investeringsetta i centrum av en liten stad i Tavastland.
4-5 år senare såldes en likadan etta i samma hus för nästan 60% billigare än vad min far betalade.

Inflationsjusterat har lägenhetens värde aldrig nått ens i närheten av samma nivå som det kostade på den ödesdigra handelsdagen 1989.

För att egendomen skulle ha behållit sitt värde mot inflationen, borde lägenhetens värde 2013 ha varit 90 000 euro.
Det var det inte, jag sålde den för 58 000 euro, vilket var ett bra pris jämfört med liknande objekt i området. Det blev över 30 000 euro “förlust” mot inflationen.

Idag borde man få 93 tusen euro för samma lägenhet för att den inflationsjusterat skulle ha behållit sitt värde från bubbeltoppen. Det får man förstås inte. Priserna ligger fortfarande mellan 50-60 tusen euro.

Om man hade lyckats köpa 2 ettor i samma hus 1994, precis vid botten av depressionen och till absoluta bottenpriser, skulle deras värde ha utvecklats positivt. Inte mycket, men ändå.

Priset på depressionslägenheterna, med ett totalt värde av 320 000 mark, skulle idag vara cirka 110 000 euro, vilket är 10 tusen euro per lägenhet högre än det inflationsjusterade inköpspriset.

Det vill säga, genom att köpa precis vid botten av depressionen har man uppnått en värdeökning på cirka 0,3% högre än inflationen. Det är inte en särskilt hög värdetillväxt.

Sammanfattningsvis. I genomsnitt har bostadspriserna i småstäder, inflationsjusterat, sjunkit de senaste 30 åren. Detta är en anledning till varför jag aldrig själv har velat binda mitt kapital i bostäder.

Inte ens genom att köpa vid botten av depressionen har man lyckats göra en ordentlig “vinst” på värdeökningen. Uthyrning är förvisso det väsentliga när det gäller avkastning, men om man har föreställt sig att prisutvecklingen för bostäder har varit gynnsam de senaste 30 åren, så har den inte varit det. Vi har hamnat efter inflationen, och ordentligt dessutom.

6 gillningar

Såvitt jag förstår finns den längsta tillförlitliga datan om bostadsprisutvecklingen i Nederländerna sedan början av 1700-talet. På lång sikt har prisnivån följt den allmänna inkomstutvecklingen, men eftersom kreditcyklerna är långa glömmer man ofta detta. I västvärlden har räntorna sjunkit sedan 80-talet, vilket har avspeglats i bostadspriserna.

Nu sjunker räntorna knappast längre. I detta avseende kommer det inte att finnas någon ytterligare stimulans för marknaden, utan nu måste inkomstnivån stiga eller lånetiderna förlängas.

Även om räntorna inte sjunker, har centralbankerna många möjligheter att öka mängden pengar i ekonomin. Räntenivån är inte alls en begränsande faktor i detta. Till exempel har helikopterpengar ännu inte använts. Det är helt möjligt när centralbankerna är så stimuleringsorienterade. Det skulle till och med vara det bästa och mest rättvisa sättet att genomföra stimulans. Dessutom skulle det skapa minst snedvridningar i ekonomin. All stimulans är problematisk när den pågår så länge, men helikopterpengar skulle vara det bästa alternativet om stimulans är nödvändig.

Den största orsaken till att bostadspriserna stiger är centralbankerna. En annan betydande orsak är städernas oförmåga att planlägga tillräckliga mängder tomter. Tomtpriserna är helt orimliga delvis på grund av centralbankerna och delvis på grund av den begränsade tillgången. Dessutom har ränteavdraget för bostadslån höjt priserna. Lyckligtvis blir vi nu av med det.

I huvudstadsregionen kan du få en hyresavkastning på cirka 700 euro/månad för vilken lägenhet som helst, garanterat av staten. I en sådan räntemiljö är det inte konstigt att bostadspriserna stiger om en säker avkastning är känd. När detta kombineras med att det inte finns tillräckligt med bostäder på bra platser på grund av planläggningen, är ekvationen klar.

Dessutom undrar jag lite över påståendena om att det nu byggs för mycket. Nu byggs det verkligen inte för mycket bostäder i tillväxtcentra, utan till och med för lite. Problemet är bara att markpriserna och byggnadsbestämmelserna höjer priserna så mycket att människor inte har råd med de nya bostäderna.

Överhettningen i byggsektorn förklaras delvis av att byggandet länge var nere och att byggkapaciteten helt enkelt inte har varit tillräcklig för en sådan mängd. Antalet påbörjade bostäder har inte varit på något sätt ohållbart stort.

Alla faktorer har alltså talat för att bostadspriserna ska stiga. Det kommer knappast någon snabb lösning på detta och priserna kommer förmodligen att fortsätta att stiga, så länge centralbankerna är på en stimulerande linje. Ja just det, men eftersom inflationen inte stiger, är det inget problem. Bostadsprisökningen ingår ju naturligtvis inte som sådan i inflationen.

4 gillningar

Japp, det var annorlunda förr, under farbrors aktiva tid. En ung, nyutexaminerad högskolestudent kunde lätt få en egen liten lägenhet och lånet var bara måttligt. Nu har en karriärraket från farbrors närmaste krets, som tog examen för 2 år sedan, precis lyckats spara ihop till en liten etta via ASP-systemet, ganska långt från Helsingfors centrum i ett hyreshus från 60-talet, och skulderna når upp till hårfästet. Jag tycker synd om dagens unga…

Masse-farbror, FA, ingenjörerna har för små löner eller bostäderna är för dyra

7 gillningar

I Bloombergs morgongenomgång idag fanns det en artikel om länder med störst risk för en bostadsbubbla:
https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-07-12/canada-new-zealand-show-signs-of-housing-bubble-says-study

Artikeln innehöll följande tabell:

I Finland verkar alltså bostadspriserna ha legat på samma nivåer de senaste åren (med 2015 som jämförelseår i tabellen). Vår västra granne lyckades fint ta sig upp på en hög placering trots att priserna där redan hann sjunka något förra året :slightly_smiling_face:.

7 gillningar

{“content”:“Vi hittade en fastighet 5 km från centrum av vår bostadsstad, i en fantastisk lantlig miljö med underbar utsikt och pittoreska landskap. Prislappen är ungefär hälften av värdet på vår nuvarande bostadsfastighet.\nTomten är nästan exakt 10 gånger större än den nuvarande.\n\nEx-tempore lades villan ut till försäljning. Jag misstänker dock att det inte kommer att vara kö till köpare och att flytta kommer att förbli en dröm.\nDe oroande nyheterna om ekonomins tillstånd bromsar redan fastighetsmarknaden, som jag förstår det.\n\nFotografen var här i måndags.\n\n

”,“target_locale”:“sv”}

8 gillningar

{“content”:“Bra Inderes-podd om ämnet Tack @Sauli_Vilen och @Jesse_Kinnunen Jag började bara fundera på följande scenario. Negativa räntor höjer samtidigt värdet på bostäder och minskar antalet hyresgäster. Av dessa är det första positivt för bostadsfonder och det andra negativt. För närvarande lever vi dock i en situation där det förstas inverkan är betydligt större än det andras, så nettopåverkan är positiv för bostadsfonder.\n\nFråga: Skulle det kunna hända att det senare problemet skulle växa och hyresbostäderna börja stå tomma, och att detta skulle orsaka en negativ spiral?”,“target_locale”:“sv”}

1 gillning

Ja, så går det till nuförtiden. 5 km är avgörande! Och betydelsen av kilometer ökar exponentiellt när de ökar: Helsingfors 30m2 etta i ett gammalt hyreshus 200k€; Jäminkipohja 24 x 30-50m2 lägenheter (dvs. hela hyreshuset!) 150€ !!!

Masse-farbror, FA, åh tider, åh seder. Det är inte roligt alls.

4 gillningar

Denna urbanisering drivs till stor del av detta vansinniga bostadsbidragssystem!
Över 2 miljarder i bostadsbidrag per år… I podden sades det att “vi har en miljon bostäder på fel plats”.
Jag anser att vi har nästan en miljon människor på fel plats (på andras bekostnad).

Ränteavdraget för bostadslån håller på att avskaffas stegvis, och detsamma borde göras med bostadsbidragen, med undantag för studenter (villkor är att studierna slutförs i tid).

11 gillningar

Javisst, det är ganska märkligt att en stor del av människor (självförvärvade inkomster 0 euro/år) kan bo på Helsingfors bästa platser (gångavstånd till Stockmann) helt gratis, men om du börjar tjäna lite, då är det bara att säga hej då till en 60-tals förortsbunker à la DDR… Och som bonus 200 000 euro i bostadslån för en svettig etta.

Masse-farbror, FA, halva Finland marscherar till Jäminkipohja :classical_building:

14 gillningar

Det är sant att utanförskap tenderar att ackumuleras. Bostadsbidragssystemet bidrar delvis till att det inte finns t.ex. ghetton i Finland. På så sätt bor rika och fattiga i samma stadsdelar och byggnader, vilket bara är en positiv sak.

2 gillningar

Ja, så är det. Men allt har sina gränser. En sjuksköterska som kommer till Helsingfors för att arbeta måste kunna bo i hyresrätt i Helsingfors, även om hon inte får något bidrag. Nu går det inte alltid – förutom om hon kastar sig bort och hamnar i stadens famn.

Masse-setä, FA, förr klarade man sig på lönen utan bidrag.

4 gillningar

Tabellen tar inte hänsyn till regionala skillnader. Men med urbaniseringen, är det möjligt att det inte finns någon bubbla ens i tillväxtcentra eller i Hki 001x0?

En arbetande sjuksköterska får inte ens bostadsbidrag. Åtminstone inte om anställningsförhållandet följer kollektivavtalet. Det finns ju ett inkomsttak för bostadsbidrag.

1 gillning

Precis! Lönen är i botten och hyran är skyhög och inget bostadsbidrag. Bara att bege sig till DDR-betongförorten till “ägda enrummare” efter nattskiftet. En djup bugning till dessa hårt arbetande människor.

Farbror Masse, FA, lättnad väntar bara om du överlämnar dig till stadens omsorg

4 gillningar

Tack för din feedback! Ja, jag tycker att det är troligt att efterfrågan på hyresbostäder i Finland skulle minska om det också i Finland gick att få bolån med negativ totalränta (marginal + referensränta). Man måste dock komma ihåg att bankerna i Finland, bland annat av historiska skäl, är relativt försiktiga långivare och inte beviljar lån till vem som helst. Bolånet med negativ marginal från Jyske Bank som nämns i podden fungerar så att lånet fortfarande måste amorteras kontinuerligt och banken fortfarande tar ut serviceavgifter för lånet. I praktiken får låntagaren alltså inte kontinuerligt pengar till sitt konto från banken, utan lånet amorteras med en något större summa varje månad än vad bolånetagaren faktiskt betalar i amorteringar.

Även om Finland skulle gå mot bolån med negativa totalräntor, skulle bankerna i Finland ändå noggrant bedöma kundernas återbetalningsförmåga (lånet måste fortfarande betalas tillbaka) och dessutom finns det ett lånetak i Finland, vilket begränsar beviljandet av lån. Särskilt på grund av detta skulle efterfrågan på hyresbostäder knappast kollapsa radikalt i detta scenario. Vi skulle dock mycket väl kunna se en sänkning av hyresnivåerna.

2 gillningar

En artikel om ämnet.

Jag glömde berätta hur det gick med försäljningen av vårt eget hus:
Fastigheten var till salu i 13 dagar när den köptes till fullt pris. Under dessa 13 dagar fick vi 6 bud, och sedan det sista, det vill säga budet till fullt pris.

Ganska enkelt och en lätt tiotusenlapp för mäklaren också.

Så snurrar hjulen.

6 gillningar