Att köpa en egen bostad är för många en av livets största investeringar, och beslutsfattandet bakom det kräver mycket eftertanke och övervägande av olika faktorer. Val av bostadstyp, läge, granskning av objektsinformation, att gå på bostadsvisningar, ansöka om bolån och att lämna ett köpeanbud. Hur lyckas man då med att hitta den rätta bostaden? Och hur sköter man försäljningen av bostaden när det blir dags att flytta? I den här tråden fokuserar vi alltså på att diskutera saker relaterade till köp- och försäljningsprocessen.
Jag har själv ännu ingen erfarenhet av att köpa bostad, men förhoppningsvis blir det aktuellt vid något tillfälle. Jag tänkte därför öppna diskussionen genom att ställa en nybörjarfråga till de mer erfarna: vad bör man särskilt fästa uppmärksamhet vid när man utvärderar ett bostadsbolags ekonomiska ställning?
I de flesta bostadsaktiebolag är resultaträkningen och balansräkningen ganska enkla, särskilt om bolaget inte har några skulder. Man samlar in vederlag för att finansiera underhållskostnaderna. I resultaträkningen lönar det sig definitivt att i synnerhet förstå hur kostnaderna fördelas mellan löpande utgifter (uppvärmning, el, vatten, försäkringar, fastighetsskatt osv.) jämfört med reparationskostnader (som kan variera mer från år till år). Utifrån dessa kan man bedöma hur vederlagen eventuellt kommer att utvecklas i framtiden. På intäktssidan är det bra att förstå om det finns andra intäkter än grundvederlag, t.ex. hyresintäkter från affärslokaler, och om det finns risker kopplade till dessa. Normalt siktar man på ett resultat nära noll; om resultatet av någon anledning visar stor vinst eller förlust är det bra att förstå varför.
I gamla bostadsaktiebolag kan det naturligtvis finnas reparationslån som sedan finansieras med finansieringsvederlag. Dessa syns också som egna rader i resultaträkningen och balansräkningen, så de är ganska lätta att se. I gamla bolag är den största faktorn definitivt att förstå kommande reparationsbehov och hur de återspeglas i försäljningspriset.
Ett kapitel för sig är en eventuell arrendetomt, där det är viktigt att förstå när avtalet löper ut och vilken typ av prishöjningsmekanism som gäller för arrendet.
I nya bolag är givetvis riskerna med bolagslån från byggskedet ett nytt fenomen, särskilt i investerardominerade bolag, men detta har det ju varit mycket tal om i media. Men det är definitivt den viktigaste faktorn där man bör förstå riskerna om man köper en lägenhet i ett nytt bolag.
Det mest väsentliga kom redan fram ovan. En sak som jag själv fäster uppmärksamhet vid är förhållandet mellan antalet aktier som köps och lägenhetens storlek. I vissa husbolag är antalet aktier i förhållande till kvadratmeterna identiskt oavsett lägenhetens storlek. I andra är däremot antalet aktier för en liten lägenhet proportionellt sett betydligt större än i en stor lägenhet. Med tanke på finansieringen av framtida renoveringar i husbolaget är detta en ganska betydelsefull sak.
Jag har förresten en speciell vana att fästa uppmärksamhet vid saker i husbolagets handlingar som kan verka ganska oväsentliga. I vissa bolag kan till exempel ägarboende prioriteras före hyresgäster på ett ganska flagrant sätt när det gäller uthyrning av parkeringsplatser. I andra tas det ut olika tilläggsavgifter (till exempel bredbandsavgift), trots att bolagsordningen inte känner till dem. Sådana saker som kan verka små är signaler om att man inte känner till lagstiftningen i husbolaget, eller så bryr man sig helt enkelt inte om den. Och dålig förvaltning är något som man aldrig ska underskatta. Nästa gång kan problemen dyka upp när man till exempel tvistar med husbolaget om huruvida en viss reparation är bolagets eller aktieägarens ansvar.
Bekanta dig med området, till exempel under en promenad. Sitt gärna på en parkbänk om möjligt och lyssna på hur livet och vardagen låter i det nya området. Skramlet från spårvagnen, bruset från motorvägen eller ett närliggande köpcentrum och dess trafik kan vara en överraskande faktor som påverkar boendekomforten.
Intervjua grannarna. Knacka på dörren, presentera dig själv och berätta att du överväger att flytta till området. Ställ frågor om huset/husbolaget/området. En renovering eller annan värdefull information kan komma fram på det här sättet.
Bekanta dig med områdets detaljplan och framtida planändringar.
Ring disponenten och husbolagets ordförande. Prata, fråga och visa intresse. Det kan kännas nervöst att ringa, men det handlar trots allt oftast om en av livets största affärer, och själv har jag alltid fått värdefull information från dessa samtal som inte framgått av dokumenten eller annonsen.
Och sist men absolut viktigast. Se till att ha lånelöftet i ordning. När drömbostaden väl dyker upp, men låneförhandlingarna i värsta fall tar veckor, kan du gå miste om objektet. Dessutom älskar mäklare och säljare köpare som har pengarna så att säga “klara”. Man bör förstås inte skylta för mycket med det med tanke på sin egen förhandlingsposition, men när den rätta dyker upp är det bra att finansieringen är helt klar och överenskommen.
Och sist men absolut inte minst. Se till att ha lånelöftet klart. När drömbostaden väl dyker upp, men låneförhandlingarna i värsta fall tar veckor, kan du gå miste om objektet. Dessutom älskar mäklare och säljare köpare som har pengarna så att säga klara. Det lönar sig förstås inte att skylta för mycket med det med tanke på den egna förhandlingspositionen, men när det rätta objektet dyker upp är det bra att finansieringen är helt klar och överenskommen.
Detta är förresten en poäng värd att notera. Åtminstone för mig har bankerna konstaterat att deras lånelöften egentligen inte är löften utan uppskattningar för stunden. Enligt bankens instruktioner borde man ge ett villkorat bud på bostaden, med villkoret att man beviljas bostadslån. Ur en vaksam säljares perspektiv är ett sådant bud däremot i princip inte värt någonting när det gäller bindningsgrad, eftersom köparen kan dra sig ur när som helst med hänvisning till att de ändå inte fick lån. Jag har själv en gång vågat ge ett bud utan villkor (vilket förmodligen var anledningen till att vårt bud vann), de andra gångerna har jag alltid gett ett villkorat bud.
Till att börja med lönar det sig att läsa Joonas Oravas och Olli TurunensOsta, vuokraa, vaurastu (Alma Talent 2016). Den innehåller egentligen all nödvändig information.
Jag går alltid igenom följande saker när jag köper en lägenhet:
Läge: Vid anskaffning av en bostad sägs det finnas tre centrala principer: läge, läge, läge. Läget måste vara centralt, det vill säga nära centrum i en storstad eller alternativt med goda kollektivtrafikförbindelser dit. Urbaniseringen har nu nått en punkt där medelstora städer relativt snart kommer att börja tyna bort. En 30 minuters (bil)resa till en storstads centrum är det maximala jag kan acceptera.
Bostadsområde: Vissa bostadsområden är mer eftertraktade än andra – och med god anledning. Det lönar sig verkligen att besöka bostadsområdet, se sig omkring och känna av stämningen. Är detta en plats där jag vill bo “resten av mitt liv”? Är det tyst och lugnt i området eller hörs buller från alla håll? Är området parkliknande? Buller från gatan hörs lätt även in i lägenheterna. Hur ser områdets stadsplanering ut, är det till exempel på väg en spårväg som höjer bostädernas värde, eller ett nytt höghus som täcker sjöutsikten och därmed sänker värdet?
Bostadens storlek: Ju större lägenhet, desto högre andel av husbolagets renoveringskostnader belastar vanligtvis lägenheten. Stora renoveringar kan därmed innebära att man måste betala exempelvis 40 000 – 60 000 € för stora lägenheter! Å andra sidan begränsar en för liten storlek antalet möjliga hyresgäster i framtiden! Stora ettor och kompakta tvåor är populära av en anledning.
Husbolagets renoveringar: Särskilt rörsanering (stambyte), fasadrenovering och hissrenovering (speciellt om den kräver utvidgning av schaktet) är dyra. I gamla trähus kan även förnyande av el och takrenovering kosta mycket. I ett hus från 1970-talet kan alla dessa ligga framför en direkt. Det lönar sig alltså att noggrant läsa vad som har gjorts och vad som ligger framför en. Gällande rörsanering lönar det sig att fråga om man övervägt relining (sukittaminen). Den bästa bilden får man genom att kontakta disponenten eller styrelseordföranden direkt. Särskild observation: En renovering höjer sällan, om någonsin, bostadens värde med lika mycket som kostnaderna för den!
Renoveringar utförda i lägenheten: Att förnya kök och badrum är båda lätt kostnader på 15 000 – 20 000 €, så deras skick bör kontrolleras noggrant. Däremot är ytrenovering en relativt liten sak. Ett parkettgolv kan vanligtvis slipas, vilket ger måttliga kostnader och får golvet att se ut som nytt.
Tomt: Jag är i utgångspunkten inte intresserad av andra än bolag med egen tomt, eller sådana där det är möjligt att lösa in tomten. Det har funnits dystra exempel på detta i Tammerfors nu, när staden har höjt tomtarrendet med upp till 10 gånger. För att inte tala om en tomt ägd av ett aktiebolag, där situationen nu är den att tomtägaren snart kommer att tvångsinlösa lägenheterna.
Bostadsprospekt: Är lägenhetens planlösning tilltalande? Där skulle jag inte göra kompromisser om planlösningen inte går att ändra. En genomgående lägenhet är alltid ett plus eftersom man kan vädra ordentligt. Finns det hiss i husbolaget? Avsaknad av hiss minskar antalet potentiella köpare i framtiden om lägenheten inte ligger på första våningen! Har lägenheten balkong? Det ökar boendetrivseln avsevärt. Jag kontrollerar också alltid byggnadsmaterialet: sten eller tegel är långlivat och lättskött.
Saker att kontrollera på bostadsvisningen: Finns det tvättmaskinsanslutning och en lämplig plats för tvättmaskin? En mycket viktig sak. Hörs grannarnas ljud / ljud utifrån väl in i lägenheten? Hur är det allmänna intrycket av husbolagets gemensamma utrymmen, ser det snyggt och välskött ut? Skicket på fogarna i badrummets kakel (mögel) bör kontrolleras. Till mina standardfrågor hör också hur mycket lägenheten värms upp på sommaren, det vill säga åt vilket håll lägenheten ligger, om det finns träd som skyddar mot solen osv. Obs! Vissa gamla höghuslägenheter blir outhärdligt varma under sommarväder.
Från husbolagets papper: Hur många bostadslägenheter hör till husbolaget? Ju fler, desto fler personer fördelas renoveringskostnaderna på. Själv skulle jag inte köpa en lägenhet i ett litet husbolag med 10–20 lägenheter. Hör det affärslokaler till husbolaget som bolaget får intäkter ifrån, och är de uthyrda eller sålda? Hur stora är skötselkostnaderna för husbolagets uteytor, vilka inte borde vara mer än några tusen euro. Hur stort överskott har husbolaget, det vill säga är bolaget solvent? Hur är det med lån? Hur stort är skötselvederlaget per kvadratmeter? I de bästa välskötta bolagen är vederlaget lågt, men det är det även i de sämsta där man har låtit bli att utföra renoveringar.
Typ av bostadslägenheter i husbolaget / är invånarna ägarboende: I de bästa husbolagen finns lägenheter i olika storlekar, från stora familjehem och framåt, och antalet ettor är lågt. Ett stort antal ettor innebär typiskt sett ett stort antal bostadinvesterare, vilket ökar husbolagets risk för insolvens och därmed minskar bankernas vilja att bevilja lån till husbolaget. Dessutom ökar ettor oroligheter och minskar därmed boendetrivseln.
Att ge ett anbud: Ett anbud på en lägenhet bör alltid göras med lånevillkor, det vill säga under förutsättning att banken beviljar bostadslån, om ett lånelöfte inte är i kraft. Man kan även ge ett anbud med villkor om försäljning av den egna bostaden eller att en konditionsgranskning godkänns (egnahemshus, radhus). I nuvarande situation skulle jag våga ge anbud som ligger 15–25 % under det begärda priset. Säljaren kan alltid ge ett motanbud!
Slutligen: Känn till områdets prisnivå. Det lönar sig alltså inte att rusa iväg till affär utan att veta vad bostadens marknadspris är. Vanligtvis kräver detta 1–2 års uppföljning.
Jag har tagit bolån två gånger. Ingetdera fallet var en vanlig affär med en gammal bostad (den första var en bostadsrättsbostad och den andra ett RS-objekt), så jag hade inte möjlighet att lämna något bud.
Jag hittade inte handlingarna från det första bostadssöket så här snabbt. Enligt vad jag minns fick jag då ett skriftligt lånelöfte som var giltigt i 3 månader, där villkoret var att betalningsförmågan förblev densamma och att banken godkände säkerheten.
Jag hittade dokumenten för det senare fallet, och där gavs det verkligen inga bindande löften. Från bankmannen fick jag vid något tillfälle en muntlig uppmaning om att köpebrevet nu kunde undertecknas.
Det kan hända att det finns skillnader i dessa, själv har jag alltid bett om och fått ett specifikt för banken bindande lånelöfte. De brukar gälla i ett halvår och som namnet säger lovar banken då att bevilja lån när ett objekt enligt överenskommelse hittas inom det avtalade området. Marginalen är också avtalad på förhand. Den faktiska räntan fastställs sedan utifrån tillträdesdagen då lånet lyfts och man kollar vad den aktuella euriborn är.
Bakom betalvägg, och jag kommer inte åt att läsa den själv heller, men de inledande meningarna avslöjar redan det väsentliga:
Den där Asuntosalkunrakentaja är förresten ett ganska intressant företag. Jag registrerade mig själv på tjänsten för ett par år sedan och laddade samtidigt ner några e-böcker därifrån. Förlåt, jag försöker undvika ett sådant språkbruk, men de var fullständigt skit. I ett av verken förklarades till exempel följande: ”Om du drömmer om entreprenörskap kan nätverksmarknadsföring vara en lämplig ”mellanmodell” på vägen mot entreprenörskap. Nätverksmarknadsföring kan utövas vid sidan av ett lönearbete, och att starta är ofta riskfritt och startinvesteringarna är riktigt låga.” och samtidigt vimlade det i vissa texter av länkar till olika nätverksmarknadsföringsbolag.
Det fanns även en artikel i Talouselämä (ingen betalvägg) om bostäder i Esbo.
Det nämns bland annat:
-tidigare utgångspris 1,3 MEUR, affär 1,2 MEUR. Nu <1 MEUR
-mest efterfrågade är radhus och egnahemshus
-handeln med små och nya bostäder står stilla
-försäljningen av ettor och tvåor är utmanande, även i Esbo
-handeln har livats upp i juni, “vi fördubblar i juni försäljningen från både april och maj” / Sp-Hem Esbo
-en propp för handeln är den stora skillnaden mellan säljarnas prisförväntningar och köparnas bud
-12-månaders Euribor har stigit så att där man för drygt ett år sedan fick ett annuitetslån på 300 000 EUR för 1 200 EUR/mån, får man nu ett lån på 200 000 EUR för samma 1 200 EUR/mån
När man läser om bostäder är det bra att också fundera på likviditeten på bostadsmarknaden – vem är det som gör affärer nu?
Om likviditeten är väldigt låg skapar de få affärer som faktiskt genomförs stora rubriker, särskilt i en bransch som berör alla på ett eller annat sätt, som boende.
För en ägarbostadsboare som jag själv, som köpte ett egnahemshus i slutet av 90-talet och sedan dess har upplevt IT-bubblan, finanskrisen, pandemin, räntehöjningar osv., är månadsstatistik och årsförändringar bara vibrationer i en uppåtgående trend för bostadens värde (Esbo).
Det finns fortfarande nya bostäder i byggpipelinen, men särskilt många nya projekt påbörjas inte. I inflyttningskommuner (som Esbo) betas lagret av med tiden, när
inga nya bostäder tillkommer
räntekurvan har nått sin topp och framtidsutsikten är sjunkande räntor eller åtminstone en stabil nivå
inflationsdrivande faktorer som höjt levnadskostnaderna, såsom energi och mat, kanske sjunker, och löneförhöjningar höjer inkomsterna
byggkostnaderna kanske sjunker något, eller åtminstone har topparna hyvats av. Lönerna fortsätter dock bara att stiga.
Just nu säljer de som är illa tvungna till så kallade kollapsade priser
flyttar: dock borde mellanskillnaden vara “i vinkel” (jiirissä) som förut. Det man förlorar på att sälja sin nuvarande bostad vinner man på att köpa den nya. Åtminstone om bostadens storlek inte minskar radikalt
skilsmässor: vid en konfliktfylld skilsmässa kan det vara bråttom
byggbolag: företagets likviditet kan tvinga fram försäljningar
kostnadsökningar: pengarna räcker inte till höjda vederlag och amorteringar. Bankerna beviljar dock amorteringsfria månader. I lån med fast annuitet (tasaerälaina) – som jag föreställt mig är en vanlig låneform – ändras inte månadsbeloppet, utan återbetalningstiden förlängs när ränteandelen ökar
Å andra sidan, vem skulle köpa en bostad nu:
den opportunistiska budgivaren ser en bra möjlighet att göra sitt livs affär om det finns en desperat säljare
bostadsinvesteraren med god likviditet kan göra bra affärer
de som byter bostad och fokuserar på mellanskillnaden, samt tvångsfall som skilsmässor
Nåväl, precis som på aktiemarknaden finns det alltid prisnivåer på bostadsmarknaden som är rimliga för vissa objekt och helt fel för andra. Felaktiga priser korrigeras i en nedgångsmarknad.
Själv förundrades jag över parhus på grann-tomten för 6 000 EUR/kvadratmeter på arrendetomt redan förra året. Visst räknade jag för skoj skull på vad min egen bostad skulle vara värd med den prisnivån, men jag var förstås medveten om att prisnivån inte är rimlig i de här trakterna. Projektet har inte påbörjats, men om det hade gjort det, skulle man kunna sätta rubriken:
“Hemsk kollaps, priset på bostad i Esbo ner med 25 %”
En sak jag själv fäster uppmärksamhet vid är förhållandet mellan antalet aktier som köps och lägenhetens storlek. I vissa husbolag är antalet aktier i förhållande till kvadratmeterna identiskt oavsett lägenhetsstorlek. I andra är däremot antalet aktier i en liten lägenhet proportionellt sett betydligt större än i en stor lägenhet. Med tanke på finansieringen av kommande renoveringar i husbolaget är detta en ganska betydelsefull sak.
Fördelas inte renoveringar vanligtvis enligt kvadratmeterna i bolagsordningen, och inte enligt antalet aktier? Generellt sett fördelas renoveringskostnader inte alltid jämnt enligt sunt förnuft, eftersom t.ex. även ägare till lägenheter utan balkong tvingas delta i balkongrenoveringar (om inte annat anges i bolagsordningen eller om man inte kommit överens om annat med allas samtycke), men detta känner nog de flesta till.
Jag har förresten en märklig vana att i husbolagets handlingar fästa uppmärksamhet vid saker som verkar ganska sekundära. I vissa bolag kan t.ex. delägarinvånare vara ganska flagrant prioriterade framför hyresgäster vid uthyrning av parkeringsplatser. I andra samlas det in olika tilläggsavgifter (t.ex. bredbandsavgift), trots att bolagsordningen inte känner till dem. Sådana saker som verkar små är signaler om att man i husbolaget inte känner till lagstiftningen, eller så bryr man sig inte om den. Och dålig förvaltning är något man aldrig ska underskatta. Nästa gång kan problemen dyka upp när man till exempel tvistar med husbolaget om huruvida en reparation ligger på bolagets eller aktieägarens ansvar.
Bra poäng även gällande bilplatsfrågan. På den punkten verkar lagstiftningen kräva likabehandling, så det är möjligt att särbehandling av hyresgäster inte ens skulle hålla vid en rättslig prövning. Jag skulle aldrig vilja bli delägare i ett bolag präglat av konflikter.
I din rätt omfattande lista hade man, på ett sätt som passar ett investerarforum, onekligen utgått från samma tankegångar vid sökandet efter en egen bostad som med en investeringsbostad. Särskilt när det gäller läget kan de egna behoven dock skilja sig kraftigt från en investeringsbostad – det vill säga den som enligt egen bedömning ger bäst avkastning och är lättast att förvalta. Jag har i alla fall inte valt min familjs hem baserat på hur lång körtid det är till centrum.
Det här är en ganska betydande observation, att det lönar sig att be om ett lånelöfte skriftligt. Jag minns ett bekant par för åratal sedan som var med om att banken ändrade sig mitt i allt. Det kan ha sammanfallit med de värsta stunderna under finanskrisen eller någon annan speciell situation, men de fick oväntade problem trots att de hade ansökt om ett lånelöfte i förväg.
Ett par gånger när jag har konkurrensutsatt mina egna lån har den så kallade hembanken gett ett lika bra erbjudande som konkurrenterna, så det har inte blivit av att jag gått igenom processen med andra banker. Lånelöftet har dock bara getts muntligt. När jag och min fru köpte vår första gemensamma lägenhet instruerade banken oss till och med att lämna ett villkorat bud, vilket jag förundrades över först i efterhand (eftersom lånet redan hade lovats och banken kände till objektet i förväg).
Tack till alla för de utmärkta svaren! Här kom det fram många bra poänger som jag ska ha i åtanke när jag börjar leta efter en lämplig lägenhet.
Det här är kanske en lite väl generaliserad fråga och det är säkert omöjligt att ge ett enda rätt svar, men på vilket sätt anser ni att ett kommande stambyte (rörrenovering) bör värderas i lägenhetens försäljningspris? Om vi till exempel tänker oss ett scenario där ett flerbostadshus från 70-talet ska genomgå ett stambyte om cirka 6 år, vilka är de viktigaste faktorerna man bör ta hänsyn till innan man ens överväger att köpa en gammal lägenhet?
Kostnaden för stambytet bör dras av från det erbjudna priset och ligga i linje med de faktiska försäljningspriserna i ett grannhus med motsvarande konstruktion som redan har genomgått stambyte.
Som ett exempel: Ett stambyte har gjorts hos grannen och en lägenhet där har sålts för 300 000 euro, då bör det egna budet vara 300 000 minus kostnaden för stambytet på 500–1 200 euro/m2.
Detta är också mycket vanligt. Dessutom bör man på något sätt få reda på om bostadsbolaget (Bostads Ab) får lån för stambytet och hur mycket, samt om det finns betalningskraftiga delägare i huset. Man bör även se över andra renoveringsbehov osv. och inte bara stirra sig blind på rören.
Som en ytterligare allmän observation baserad på historiska försäljningspriser, betalar folk regelbundet för mycket för lägenheter i hus som väntar på stambyte. Det har inte funnits någon vinst att hämta där, eftersom någon alltid är villig att betala för mycket. Proportionsvis får du alltså lägenheten billigare när någon annan har ägt den under stambytet och alla kostnader är kända.
Det finns många 70-talshus på Drumsö i Helsingfors. I många har ett stambyte precis gjorts, pågår eller är på kommande. Priset för dessa har legat på 1000–1100 e/m2 i de objekt som jag har bekantat mig med. Ofta har man gjort annat samtidigt, såsom förnyat hissarna, dräneringen eller poolavdelningen.
Ett enkelt tips för att köpa din första bostad: kom bara igång. Skaffa dig en känsla för det hela, så att du snabbt kan reda ut de väsentliga sakerna när det rätta objektet väl dyker upp.
Skaffa dig erfarenhet genom att gå på bostadsvisningar, även om objektet i fråga inte skulle vara det allra mest intressanta. Fråga mäklaren och lyssna på vad andra frågar. På så sätt börjar det snabbt växa fram en lista på saker som du reder ut i samband med varje framtida visning.
Be om alla handlingar som rör lägenheten och husbolaget vid visningarna. Läs igenom dem noggrant och ställ även “dumma” frågor till mäklaren om allt inte är helt klart. Dessa inkluderar bland annat bokslut, budgetar, disponentintyg, eventuella konditions- och reparationsutredningar, fuktmätningar och, i nyare objekt (< 10 år), utförda garantireparationer. Även eventuella tvister med byggherren gällande garantireparationer.
Nämndes budgetarna ovan? Av dem framgår det mycket tydligt hur väl man lyckats med budgeteringen. Hur väl styrelsen och/eller disponenten har koll på kostnaderna och förändringar i dem. I alla husbolag har kostnaderna stigit de senaste åren, men det är en helt annan sak om budgeten har underskridits med 5 % än med 30 % (jag har stött på även sådana fall).
Arrendetomt ses ofta som ett spöke, men enligt mig är det inte alltid det. Det beror på arrendets storlek, villkoren samt avtalets längd. Arrendet är i de flesta annonser inkluderat i skötselvederlaget. Om HITAS-bostäder i Helsingfors intresserar, så ligger de alltid på arrendetomt, men i huvudsak är hyran rimlig och arrendetiden väldigt lång. I Lövö (Lehtisaari) i Helsingfors kan man för tillfället hitta förmånliga bostäder nära havet på grund av massiva höjningar av tomtarrendet. Ett exempel på varför en arrendetomt måste övervägas noga. Vid en valfri arrendetomt kan det hända att det bara finns en viss dag eller vissa dagar om året då det är möjligt att göra en inlösen.
Vad man bör tänka på nu i tider av höga räntor: när blir bostaden ledig? Under nollränteperioden var det en “no-brainer” att ta till exempel ett par månader amorteringsfritt tills bostaden blev ledig efter köpslutet. Nu kan du bli tvungen att betala över tusen euro i månaden i ränta för en bostad som du inte kan flytta in i. Här kan man försöka föreslå ett prisavdrag på xxxx €/mån eller fräckt ange i ett villkorat anbud att bostaden ska bli ledig senast 30 dagar efter köpslutet. För säljaren är det ingen jättestor kostnad att flytta till hyresbostad för en kortare tid, även om det förstås innebär besvär.
