Kanske 30-40 % till ner i botten… priserna i Helsingfors. Ytterligare två, tre år av nedgång.
3 gillningar
Vi letade efter en passande bostad för familjen under pandemin, och priserna skenade iväg ganska rejält. Jag känner faktiskt inte många som inte åtminstone seriöst övervägde att flytta då. Frågan är om slutet på en sådan störning är det bästa tillfället för en jämförelse.
5 gillningar
Finland står inför fler utgiftsnedskärningar och skatteskärpningar som inte är i sikte i Sverige, som sköter sin ekonomi bättre.
Själv ser jag också en kronisk utmaning i Finland, där de offentliga finanserna uppvisar underskott och det är ovisst hur detta långvariga problem ska lösas i framtiden. Lösningen kommer att få långvariga effekter på olika segment i samhället, från förstagångsköpare till de som byter bostad och byggherrar. Redan nu sägs lagren av både osålda bostäder och tomtreserver vara så goda att en efterfrågetopp inte kommer att få marknadspriserna att rusa.
Osäkerheten kring framtiden måste först lösas på marknaden; när förtroende uppstår fattas också köpbeslut. Annars befinner vi oss på en nedåtgående säljdriven marknad där köparna är tveksamma till att binda sig.
6 gillningar
Jag har också funderat på om botten redan nåddes för nästan ett år sedan i mitt eget område (Helsingfors 25). Det finns visserligen spridning i Oikoties utgångspriser, men av vad jag har följt i annonserna på min hemmaplan så har kvadratmeterpriset i utgångspriserna lagt sig på samma nivå som för ungefär ett år sedan. I nyhetsrapporteringen betonas dock att prisfallet även i Helsingfors skulle fortsätta – kanske är det läge, läge, läge samt marknaden för ettor som spelar in även här.
Helsingin Sanomat rapporterade visserligen den 18 november att skillnaden mellan utgångspriser och faktiska försäljningspriser har ökat avsevärt från 2023 och framåt (Asuntojen hintapyyntöjen ja todellisten hintojen välille repesi kuilu Helsingissä | HS.fi). Men även i det här fallet tycks ettorna ha stått i fokus.
6 gillningar
Antalet affärer med begagnade bostäder var i december förra året över 11 procent fler än året innan, visar Centralförbundet för Fastighetsförmedlingens (KVKL) bostadsmarknadsöversikt.
Särskilt kraftig var ökningen av antalet affärer i Kuopio och Lahtis, där det gjordes 40 procent fler affärer än vid motsvarande tidpunkt år 2024.
De genomsnittliga priserna på begagnade höghusbostäder sjönk med i snitt 5,1 procent i huvudstadsregionen och med 8,2 procent i andra stora städer.
I Åbo sjönk priserna med 6,4 procent, i Uleåborg med 2,7 procent och i Tammerfors med 2,4 procent.
Samma gamla visa från i höstas, bostadshandeln tar fart när priserna sjunker, rapporterar morgonens YLE.
1 gillning
Bostadshandeln återhämtar sig, en grupp avgör om tillväxten fortsätter | Verkkouutiset
Även Verkkouutiset har tagit upp ämnet i form av en lång artikel:
Det finns rekordmycket pengar på bankkontona, men förmögenheten är ojämnt fördelad mellan åldersgrupperna. För att bostadsbyteskedjorna ska komma igång på bredare front krävs det att förstagångsköparnas, det vill säga de ungas, förmögenhet börjar öka och att framtidsutsikterna stärks
Bostadspriserna förblir på minus under 2025 för tredje året i rad. Bilden är dock betydligt dystrare när marknaden granskas inflationsjusterat. De inflationsjusterade toppriserna inföll i maj 2021. Sedan dess har realpriserna på bostäder i Helsingfors sjunkit med ungefär en fjärdedel, och i hela landet med över 20 procent..
6 gillningar
Jag äger inte lägenheter själv, men jag har följt prisnivån och lönsamhetskalkylen i mitt område. Även med dessa priser verkar investeringscaset för uthyrning luta sig mot värdeökning. Avkastningen på det egna kapitalet (30 %) är fortfarande svag eller obefintlig, plus att kassaflödet är negativt. Hur ser mer erfarna bostadsinvesterare på situationen?
11 gillningar
För att nämna på ett allmänt plan. Många bostadssäljare begär fortfarande ett för högt pris i hopp om en värdeökning som helt enkelt inte kommer att ske när man beaktar de ekonomiska realiteterna i Finland. Det är helt enkelt ett faktum att du inte får “tillbaka pengarna” om du råkade köpa till toppris under tiden med “nollräntor”. Det är detta som bromsar bostadshandeln.
19 gillningar
När det gäller hyresavkastningen påverkade väl även taken för FPA-ersättningarna? Ganska många av mina barns skolkamrater var tvungna att flytta till en billigare lägenhet under det senaste året eftersom de överskred de nya gränserna.
Kanske sänkningen av gränserna alltså ger just den effekt man hoppades på, men ur en investerares perspektiv kunde någon form av stegvis infasning ha orsakat en mindre chock, eftersom det under året har varit mer konkurrensutsättning än genomsnittet och taken i dessa är lägre.
Det här är alltså bara gissningar, jag är inte själv någon investerare. Jag sålde min egen lägenhet 2022 och köpte samtidigt en ny. I efterhand tänkt kunde man ha bott kvar i hyresrätt i några år, men som tur är är vi nöjda med den nya lägenheten.
3 gillningar
På vissa håll råder ett enormt överutbud och på andra håll en skriande brist på bostäder. Enligt Yles artikel är bostadsbristen redan så svår att människor inkvarteras i barackhus. Bostadsbristen ses redan på många platser som en faktor som begränsar tillväxt och utveckling.
4 gillningar
Jag har inte köpt någonting under nollränteperioden. Jag talade om den nuvarande prisnivån och efterfrågade mer erfarna investerares syn på avkastningsnivåer specifikt vid dessa priser.
1 gillning
Tillväxten i antalet affärer var särskilt kraftig i Kuopio och Lahtis, där det gjordes 40 procent fler affärer än under motsvarande tid år 2024.
Som någon som har följt Lahtisregionen under en längre tid måste jag förundras över den påstådda ökningen på 40 procent. Jag följer aktivt radhus och i viss mån även flervåningshus, och den här decembermånaden var tyst på mina egna söklistor och helt död från mitten av månaden och framåt. Jag minns inte om förra december var lika dyster, men kanske kan man få till en ökning på 40 procent om utgångsnivån ligger nära noll.
3 gillningar
Den där Yle-artikeln säger inte om KVKL:s siffror endast innehåller (enskilda) affärer som gjorts via mäklare eller även större aktörers paket. Om även annat än enskilda affärer ingår i statistiken kan till exempel ett paket med ett par flerbostadshus från en aktör i stil med Sijoitusasunnot.com påverka siffrorna rejält på en tyst marknad. Jag har för mig att representanter för företaget nämnde på LinkedIn att de återigen har slagit rekord i antalet köpta lägenheter.
4 gillningar
Bostadsfonderna är i skiten med de här lägenheterna. Går inte att sälja.
8 gillningar
En 4 dagar gammal ”nyhet” presenteras som en ”nyhet” idag i Kauppalehti och tydligen av de långsammare forumanvändarna. Kursen tog ju redan en smäll på ca 10 % förra veckan på grund av detta, och uppenbarligen ville man ha en liten extra effekt. Nåväl, detta passar bra med tanke på lönedagen i slutet av veckan och de planerade ökningarna.
5 gillningar
Vilka är de ekonomiska realiteter enligt vilka bostadsvärdena har rasat i Finland, och särskilt i huvudstadsregionen, där efterfrågan på bostäder ökar hela tiden?
Löntagarnas köpkraft ökar kraftigt just nu och når i år netto upp till toppåret 2021. Samtidigt stiger byggnadskostnadsindexet med en årstakt på ett par procent. Varför skulle bostadspriserna sjunka ytterligare från nuvarande nivå med detta i åtanke?
På samma sätt skulle man kunna ropa ut att bostadsköpare erbjuder för lite för bostäderna för att de inbillar sig att räntehöjningarna påverkar bostädernas värde, och att detta bromsar bostadshandeln. Detta är helt onödigt eftersom vi fortfarande har en fungerande bostadsmarknad som bestämmer priset. De enda som sitter i skiten är fonder som verkar med enorm hävstång (velkavipu) och som värderar bostäderna enligt någon räntekänslig kassaflödesmodell.
Jag har också en investeringsbostad köpt 2022 som är till salu för 15 000 euro mer än vad jag själv betalade. På ett par år har hyran stigit med 70 €/mån medan kostnaderna har stigit med 20 €/mån, så varför skulle jag sälja billigare när jag inte har bråttom att bli av med bostaden. Jag väntar lugnt och har redan tackat nej till några bud på -10 %. Jag upplever inte att jag bromsar bostadshandeln, utan det vore helt dumt att sälja bostaden till underpris bara för att någon drabbas av panik på marknaden.
4 gillningar
Nå, till exempel den höjda räntenivån och bankernas stramare utlåningspolicy. På den frifinansierade sidan har även hyresboendets konkurrenskraft ökat i många städer.
Och för övrigt hade vi ju åtminstone delvis en jäkla bostadsbubbla för några år sedan. Det accentuerades ytterligare i objekt med stor renoveringsskuld; många ägnade precis så mycket uppmärksamhet åt saken som det står om renoveringar i bostadsbolagets femårsplan, och inte åt vilka renoveringar som faktiskt har gjorts i huset.
20 gillningar
Under samma tid har investerarnas avkastningskrav stigit med ett par procent i takt med räntehöjningarna och att marknaden mattats av. Det går inte att göra en exakt beräkning utifrån de siffror du anger, men för en lägenhet på 100 000 euro borde nettoavkastningen ha stigit med väl 150 euro/mån från den tiden för att det pris du betalade 2022 skulle vara rimligt.
De här buden på -10 % som du har fått har inte nödvändigtvis varit dåliga, hur hög är nettohyresavkastningen på din investeringslägenhet för tillfället?
18 gillningar
Vilka är de ekonomiska realiteter som skulle höja bostadspriserna under de närmaste åren? Den långsiktiga prisutvecklingen för bostäder beror främst på den inhemska ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i Finland är knappast mer än 1–2 % under de närmaste åren och därefter. Kraschen är ju redan historia, så det är onödigt att stirra i backspegeln. Om realvärdet ens bibehålls får många vara nöjda i framtiden.
Denna dystra inhemska ekonomiska utsikt gör att jag själv inte tänker investera i detta tillgångsslag överhuvudtaget. Det räcker att jag äger min egen kåk, vars realvärde också har sjunkit med säkert omkring 20 % under de senaste 10 åren, trots att jag bor ca 25 km från riksdagshuset.
21 gillningar
Ökar verkligen den köpstarka efterfrågan? Antalet personer som betalar sitt boende med Kela-pengar ökar förvisso så mycket som politikerna bestämmer, men om och när antalet personer som betalar sitt boende med andras pengar måste minska på grund av statsskulden, borde ekonomin vara i topptrim för att motsvarande antal köpstarka personer som betalar med egna medel skulle komma i stället. Så verkar det inte vara, och något sådant verkar inte ens vara i sikte.
17 gillningar