Det här postades redan i augusti på Twitter, men vid en snabb titt verkar det inte finnas här i tråden ännu, så låt oss dela det. Mer perspektiv för undergångsprofeterna: https://x.com/lassecorin/status/1953769649465684261
4 gillningar
Med inkomstnivå menas där uppenbarligen medelinkomsten för de som arbetar heltid? Om så är fallet kan man inte dra några slutsatser om att bostadspriserna bottnar, eftersom en allt mindre del av befolkningen arbetar heltid, har en fast anställning, vilket är ett villkor för att få lån, eller överhuvudtaget har ett arbete.
Särskilt den åldersgrupp som borde kunna köpa sin första bostad befinner sig fortfarande i en exceptionellt stor nöd. Hög arbetslöshet, atypiska anställningsförhållanden, dåliga löner osv. Detta hindrar i sin tur att “bostadsbyteskedjorna” löses upp. En typisk förstagångsköpare får inte sin bostad såld, så nästa i kedjan får inte en större/nyare/finare såld till sig osv.
25 gillningar
Den heltidsjusterade sysselsättningsgraden har dock på längre sikt gått uppåt, vilket indikerar att människor i genomsnitt arbetar mer. Detta borde vara en faktor som stöder bostadspriserna, även om det naturligtvis finns variationer i arbetsfördelning och avtalstyper mellan grupper och förändringar över tid.
3 gillningar
Den där kurvan slutar i januari 2022, det vill säga för ca fyra år sedan.
9 gillningar
Bra poäng. Kurvan förvirras lite av att det uppenbarligen handlar om bostadspriserna i hela Finland. Bostadsbeståndet är starkt koncentrerat utanför tillväxtcentra. I början av 2000-talet byggdes det fortfarande torp i byar som nu börjar tystna. På 70-talet byggdes mycket: för 25 år sedan var det beståndet fortfarande gångbart, men nu börjar underhållsskulden tynga. På Etuovi finns över 3500 bostäder runt om i Finland i prisklassen 10 000 € - 30 000€.
Det är förstås mycket möjligt att kurvan är liknande även i tillväxtcentra. Jag har ibland lekt med indikatorn “Hur många månadslöner behöver en nyutexaminerad ekonom för att köpa en 40m2 tvåa i Kallio”. Det skulle knappast skilja sig mycket.
Det tankesättet tar inte hänsyn till det totala antalet utexaminerade och anställda. Det påverkar efterfrågan säkert lika mycket, om inte mer, än de anställdas inkomstnivå.
https://teknologiateollisuus.fi/graafit/tyollisyysaste-suomessa-ruotsissa-ja-tanskassa/
Där ser det lite annorlunda ut, vad klassificeras annorlunda när Finland är sämst jämfört med Temmis statistik där Finland är bäst…
Jag håller med dig. Enligt min mening är detta en av grundorsakerna till den nuvarande nedgången på bostadsmarknaden. När man dessutom lägger till en säkerhetspolitisk situation som blivit mer labil än vanligt, en färsk räntechock i minnet och priser som sjunkit från coronatoppen, köps inte tvårummare i Berghäll som första bostad och affärerna kedjar sig inte.
Jag har funderat på att för dem som slöt affärer vid toppen av 2020-talets nollräntebostadsboom realiserades ganska många negativa risker som man knappt hade tänkt på. På dagens marknad råder pessimism: snart kommer säkert nya risker att realiseras! Sådana tider kan vara bra köplägen.
9 gillningar
Nu finns det en bra artikel på Yle om läget på bostadsmarknaden, hur vi hamnade här och Brotherus prognos för framtiden:
Han förväntar sig att när prisnedgången upphör väntar en lång period av långsam och stabil tillväxt – inte en snabb prisuppgång eller bostadsbrist.
– Vändningen kommer att bli mer blygsam än vad många förväntar sig, och i alla områden kommer man inte ens att få se en sådan längre.
26 gillningar
I den första offentliga prognosen förutspåddes ett prisfall, vilket också slog in. Inom branschen, där prisprognoser vid den tiden ännu inte offentliggjordes, väckte detta ingen entusiasm.
– Banker kan ha haft ett intresse av att skapa tro på en gynnsam prisutveckling för att kunna sälja lån. När en bank sedan offentligt förutspådde ett fall i bostadspriserna, orsakade det en del knot i branschen.
Där kom det ju, varför analytiker pratar som de gör – de är försäljare.
Bostadsmarknaden splittras nu ganska rejält – det är ganska lönlöst att prata om en allmän trend för bostadsprisernas utveckling, när t.ex. utvecklingen mellan landsbygd och stad nu glider isär i snabb takt, drivet av bland annat besparingar inom välfärdsområdena.
Där det finns arbetsplatser inom den privata sektorn kan det finnas hopp om en positiv prisutveckling på bostäder. När arbetsplatserna försvinner, försvinner också efterfrågan på bostäderna.
5 gillningar
Landsbygden börjar nå botten på så många ställen att en statistisk nedgång inte längre kan ske. Ett ruckel som hamnar för rivning eller blir stående tomt fular inte ner försäljningsprisstatistiken när inga affärer sker till något pris.
4 gillningar
Man kan alltid motivera sådant här så att det stöder ens egen syn. Lika gärna kan man säga att landsbygden kommer att snedvrida statistiken ännu mer framöver när ett tapp på 5 000 utgör en allt större procentuell andel. Det vill säga att vi snart ser statistiska nedgångar på 25 % när hus för 20 000 euro plötsligt bara är värda 15 000 euro. I huvudstadsregionen syns ett tapp på 5 000 knappt ens i decimalerna.
Vem som helst kan kasta ur sig sådana här one-liners, men man ska inte tro att någon kan greppa vilken betydelse differentieringen har för den totala statistiken. Det är nog bäst att bara titta på tillväxtcentrumets egen statistik (om en sådan finns) och fokusera på den om man vill följa regionens utveckling. Statistiken för hela Finland har sedan något slags underhållningsvärde eller forskningsmässigt värde.
10 gillningar
- Priserna på gamla aktielägenheter sjönk i november 2025 med 3,6 % i de sex största städerna jämfört med året innan. Utanför de stora städerna steg priserna med 0,7 %.
Där är färsk data från Statistikcentralen.
Konsumentförtroendet förblev svagt i december 2025 – få konsumtionsplaner | Statistikcentralen
- Tidpunkten ansågs fortfarande vara mycket ogynnsam för anskaffning av sällanköpsvaror och för att ta lån. Avsikterna att använda pengar var knappa. Planerna på att köpa bostad förblev få.
Av det kan man i sin tur dra vissa slutsatser om hur utvecklingen kommer att se ut framöver.
7 gillningar
Landsbygden börjar nå botten på många ställen
Vi är inte på botten än.
I sote går lien nu över hälsocentralerna och äldrevården. Inom välfärdsområdena centraliseras funktionerna så att bara ett par hälsocentraler och ett par bäddavdelningar blir kvar. Förr fanns dessa i varje kommun, men inte i framtiden.
Detta är en logisk fortsättning på en utveckling där tjänster centraliseras på grund av besparingar och personalresurser. Först försvann polisen, sedan postkontoren, nu har bankerna försvunnit och näst på tur står hälsocentralerna och äldrevården.
Det vore intressant att spekulera i hur det hade gått om det fanns färre välfärdsområden. Skulle sote-centren ha kunnat dominera på samma sätt? Vem vet… samarbetet mellan områdena skulle säkert kunna vara större. Nu kör var och en sitt eget race, vilket är lite dåligt för helhetens skull.
4 gillningar
Du borde ha läst/citerat hela meningen och inlägget, så hade du förstått vad som menas.
Om det sjunker ännu mer kommer bostäderna inte att säljas till något pris alls, och därmed fular de inte ner statistiken. Den prisstatistiken sammanställs från prisuppgifter för sålda bostäder; de som det inte blir affär av syns inte i statistiken.
3 gillningar
I mitt eget bostadsområde, Helsingfors 14, har botten redan nåtts. Åtminstone utgångspriserna på Oikotie har tagit ett rejält kliv uppåt. Marknaden har blivit alltmer regionalt differentierad och nu är det rätt tidpunkt för bostadsköpare att göra affärer i bra områden.
6 gillningar
Hur ser utvecklingen ut för genomförda bostadsaffärer och kan man se någon sorts profil på marknaden för var affärer faktiskt genomförs (prisnivå, område osv.)?
Sedan 2022 är utvecklingen för gamla bostäder -25 % i Helsingfors. Är guldåldern för ägarboende över?
2 gillningar
Svårt att se att Stockholm och Helsingfors drar i helt motsatta riktningar för evigt. I Helsingfors finns risken med den östra grannen som svenskarna redan har glömt.
5 gillningar
Baserat på magkänsla skulle jag säga att affärerna rullar på för lägenheter över miljonen i Helsingfors innerstad. Jag har ingen data att lägga fram till stöd för mitt påstående.
3 gillningar
Det hänger ju på köpkraften. Om Sverige lyckas suga åt sig toppskiktet från Finland ser jag inget hinder för att prisnivåerna på bostäder kan fortsätta glida isär hur länge som helst.
Finland står inför fler utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, vilket inte är i sikte i det mer välskötta Sverige.
13 gillningar