Bostädernas värderingsnivå

Priserna på gamla egnahemshus sjönk med 9,5 % från föregående år under juli-september 2025 | Statistikcentralen

Ny data från Statistikcentralen om priserna på gamla egnahemshus.

Enligt Statistikcentralen sjönk priserna på gamla egnahemshus i hela landet med 9,5 % från föregående år och med 6,1 % från föregående kvartal under juli-september 2025. Antalet affärer med gamla egnahemshus ökade med 2,6 % jämfört med året innan.

Denna gång pressas priserna av marknaden i kommuner med över 100 000 invånare:

I kommuner med över 100 000 invånare sjönk priserna på gamla egnahemshus med 10,9 %.

13 gillningar

”Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter sjönk priserna på gamla aktielägenheter i hela landet med 2,4 % från föregående år i oktober 2025. Jämfört med föregående månad låg priserna på samma nivå. Priserna sjönk från året innan i alla stora städer. Prisfallet var störst i Esbo (-6,6 %) och Vanda (-6,4 %).”

11 gillningar

I Uleåborg är en liten förändring i värderingsnivån att vänta, när universitetet meddelade sin önskan att flytta bredvid OYS till andra sidan av staden.

På det nuvarande campusområdet Linnanmaa finns ett betydande antal studentbostäder, marknadsprissatta (student-)bostäder och tjänsterna är i gott skick.

I tidigare planer skulle en spårvagnslinje ha kommit mellan OYS och Linnanmaas universitetsområde, men Uleåborgs “ledande” politiker har starkt skjutit ner planerna.

Om campuset blir tomt och nybyggnation som innebär rivning ses, så skulle området med spårvagnen fortfarande ha goda förutsättningar att utvecklas till ett område som bevarar sitt värde. Annars kan en ganska kraftig nedgång i värderingen ses, när tusentals studenter och även anställda som bor i närområdet eventuellt överväger sin placering på nytt.

Ett tioårigt byggprojekt ligger framför oss och förändringen är förmodligen ganska långsam, men efter besluten kommer de första effekterna sannolikt att synas snart.

Finns det liknande exempel i Finland? Skalan är förmodligen sådan att effekterna av en flytt av ett centralsjukhus, ett universitet eller kanske en hel yrkeshögskola (AMK) skulle vara jämförbara

17 gillningar

Närmast kommer jag att tänka på Savonlinna i mindre skala, där utbildningsplatser och sjukhusuppgifter har minskats. Sjukhuset är uppenbarligen fortfarande i ett osäkert läge. Med det naturligtvis hyresgästerna (studenterna). Så här på småtimmarna hinner jag inte gräva djupare, men man får en känsla från en äldre (202

2 gillningar

How Did Housing Actually Get Here

En kort 12-minutersvideo (på engelska) om var vi började och var vi har hamnat med bostadspriserna och varför.
Från en utgångspunkt där bostadspriset är mindre än 3 gånger landets medianinkomst har vi kommit till en nivå där priset på många ställen överstiger till och med 10 gånger den nivån. Hur det påverkar hela ekonomin när människor inte har råd att flytta till områden där det finns jobb, eller hur det påverkar människors beteende att veta att de aldrig kommer att ha råd med en egen bostad. I slutet finns också lösningsförslag för att bromsa prisökningen, från förtätning till köpbegränsningar som exkluderar investerare.

8 gillningar

HS: Bostadspriserna sjönk mest i Nyland – ett fall på 433 euro per kvadratmeter | Verkkouutiset

Verkkouutiset har citerat Helsingin Sanomat, jag tror att originalnyheten är bakom en betalvägg.

Kvadratmeterpriset på bostäder har sjunkit mest i Nyland mellan 2022 och 2024, med hela 433 euro.

I hela landet försvann i genomsnitt drygt 200 euro från kvadratmeterpriset på två år, enligt HS.

I reala priser ligger vi på riksnivå ungefär på samma nivå som i början av millenniet. I huvudstadsregionen ligger realpriserna på ungefär 2008 års nivå, säger Keskinen.

7 gillningar

Att bygga bostäder har blivit fruktansvärt dyrt. I Hesaris artikel var byggkostnaden för ett hyreshus i Kervo 3093 euro/kvadratmeter och i Busholmen 4446 e/m2. Och detta pris inkluderar naturligtvis inte tomten.

I ett Finland med krympande landskap innebär detta att byggandet av nya flerbostadshus (och andra hustyper) endast är lönsamt i tillväxtcentra. Och där blir de i sin tur väldigt dyra när man beaktar byggkostnaderna, den dyra tomtmarken och marginalerna för projekt med höga finansieringskostnader.

Samtidigt planeras ett dyrt ”timtåg” och kommunerna längs banan räknar med att de euro som spenderats på banan kan fås tillbaka genom att detaljplanera tomtmark runt de nya stationerna. Det blir dyrt när man gör det med insamling av pengar som främsta mål. Tidigare försökte kommunerna åtminstone med detaljplaneprojekt vars mål var att få så kallade goda skattebetalare till kommunen, nu verkar målet bara vara att maximera värdet på tomtmarken.

15 gillningar

Här är färsk data om kostnaderna för VARKE-produktion:

Huvudstadsregionen framstår som helt orimlig när det gäller övriga kostnader. I VARKE-produktion kommer skillnaden

8 gillningar

I huvud

2 gillningar

Kostnaderna för markarbeten ingår i byggkostnaderna. Anslutningsavgifter, t.ex. fjärrvärme, vatten och el, är ett område som inte ingår i byggkostnaderna enligt VARKEs statistik. Ganska typiskt ligger anslutningsavgifterna på 1-2% av det totala anskaffningsvärdet. Parkering är förmodligen en stor faktor. Byggd i en hall kan parkeringen, specificerad på det sättet, kosta ungefär lika mycket som tomten och anslutningsavgifterna tillsammans. Kanske byggs parkeringar i tak mer utanför huvudstadsregionen.

6 gillningar

Låt oss lägga detta här också. Presentationen handlar dock om fastighetsbranschen i allmänhet, alltså inte bara bostäder. Längd 27 min.

Ämnen:
00:00​ Transaktionsvolym i Finland
01:18​ Internationella investerares andel av köpen
02:37​ Kommersiella lokaler och hotell är den mest omsatta fastighetstypen
09:58​ Ökning av lediga kontorslokaler
11:17​ Flera stora kontorsprojekt pågår i huvudstadsregionen
13:03​ Prime-avkastningskrav för olika fastighetstyper
19:50​ Bostadsbyggandet är på en historiskt låg nivå i Finland
20:45​ Hyresutvecklingen i huvudstadsregionen har halkat efter Tammerfors och Åbo
23:04​ Yield gap mellan fastigheter och räntor
24:59​ Professionell fastighetsinvesteringsmarknad
26:09​ Konjunkturkurva

12 gillningar

https://forum.inderes.com/t/porssien-suunta-osa-3/42502/5746

Om man slänger ut det här på någon större medias förstasida, så kommer bostadsmarknaden, som hade börjat växa, att återigen vända nedåt.

15 gillningar

Bara vi kunde komma till det här stadiet någon annanstans än i mäklarnas snack.

19 gillningar

Vi är ju i det skedet. STAT:s senaste månadsrapport: ”Via fastighetsmäklare gjordes i oktober 4 % fler affärer med gamla lägenheter och radhus än ett år tidigare.” Exakt ett år tidigare rapporterade samma källa att ”Via fastighetsmäklare gjordes i oktober 27 % fler affärer med gamla lägenheter och radhus än ett år tidigare.”

Året dessförinnan talades det om en minskning av antalet affärer med 10 %. Och året dessförinnan en minskning med 29 %. Det finns mycket att ta igen, och den nya normalen kommer inte att vara densamma som under bubbeltiden under coronaåren.

10 gillningar

Nästa sak jag väntar på är när någon större aktör börjar se fastighetskapital som en riskinvestering. Då kan det bli trångt vid dörren och alla får inte plats att komma ut samtidigt.

1 gillning

Bostadshandeln återhämtar sig nästa år, Hypotekarföreningen förutspår | Inrikes | Yle

Och igen, år efter år samma prognos.

Enligt Hypo stöds nästa års återhämtning av hushållens besparingar samt sjunkande räntenivåer och realpriser.

Det bortser från att besparingarna ackumuleras för dem som redan äger en bostad, medan upplösningen av bostadsbyteskedjorna skulle kräva att förmögenheten för förstagångsköpare, det vill säga unga, skulle öka och framtidsutsikterna skulle förbättras.
Räntnivåerna har redan vänt uppåt och uppgången förväntas fortsätta, som nämnts i ett meddelande högre upp.
Nedgången i realpriser är alltså den enda drivkraften, så det bör tolkas så att Hypo förutspår att prisnedgången fortsätter(?)

30 gillningar

SKVL: Bankernas långsamhet och negativa finansieringsbeslut bromsar bostadshandeln - Ilta-Sanomat

Ny(?) skyldig hittad till trögheten i bostadshandeln, bankerna, som inte ger lån.

\u003e Enligt fastighetsmäklarna är bankerna en av orsakerna till att bostadshandeln stampar på stället. Från en medlemsundersökning av Finlands Fastighetsmäklare SKVL framgår det att tiden från köperbjudande till affärsavslut verkar ha förlängts till till och med väl över en månad.
\u003e
\u003e – Affären tar längre tid än någonsin, kritiserar en fastighetsmäklare som varit verksam i branschen i nästan 30 år i undersökningens öppna svar.

\u003e – Här på landsbygden stoppas var tredje affär med ett gammalt hus av banken, beskriver han.

Dessutom i artikeln något som har vänts upp och ner under det senaste decenniet.

\u003e En mäklare som arbetar i Södra Österbotten påpekar att avfolkningen av stadskärnorna kan bromsa affärerna. I många städer har tjänsterna flyttats från centrum flera kilometer bort till stora stormarknader.
\u003e
\u003e – Ofta går affärerna betydligt bättre till exempel fem kilometer från centrum i bostadsområden där det finns service.

1 gillning

Ingen av dessa experter – oavsett hur mycket de kommer från olika sektorer inom branschen – har kunnat förutsäga början på uppgången, så för mig kommer bara backspegeln i sinom tid att berätta när och hur vi nådde så kallade normala nivåer.

Att köpa en egen bostad är till stor del också psykologi.

Vad händer om anfallskriget tar slut? Kommer priserna på byggmaterial att stiga? Vilken effekt skulle det ha på priset på osålda bostäder?

9 gillningar

Verkligheten är dock förmodligen att bankerna förstår (eller medger) säkerhetsvärdet bättre än fastighetsmäklaren :slight_smile:

4 gillningar

Bankernas lånebeslut kan få ganska drastiska följder, vilket innebär att priserna rasar på landsbygden i mer avlägsna områden. Vad jag har hört är att även i städerna kan banken vara motvillig.

5 gillningar