Inte en omöjligt stor post, men han är redan en ganska stor ägare: Antal aktier i Viking Line Abp ägda av personen och/eller företag under personens kontroll per 31.12.2020: 1 980 735 aktier
En stor ägare jämfört med andra ledningspersoner, varav många inte har några aktier alls. Kan det vara en strategi för regelbunden påfyllning?
Intressant. Jag hann inte gräva djupare i affärerna, då stationen närmade sig. En udda fågel i den styrelsen, eller så bara rikare. Eller mer risktolerant.
Viking och Tallink har varit under min uppsikt en tid, men inte vad gäller insynshandel. Tallink har också gått ner fint. Många saker är kopplade till dessa företag: corona, bränslepriset, den militära situationen i Östersjön, miljövärden, närresor, alkohol- och annan beskattning, väderförhållanden…
Vi sätter all vår tillit till Jakob Johansson. De nuvarande ägarna/styrelsemedlemmarna har varit tämligen passiva genom att skydda företagets finansiella ställning och upprätthålla status quo. Tack till dem. Det räcker dock inte för oss investerare som söker överavkastning med varje investering.
Johansson berättade i en intervju med Talouselämä att han strävar efter att förbättra bolagets lönsamhet och utvidga intäktsströmmen till bland annat fraktverksamhet (=höja fartygens nyttjandegrad). Han kritiserade även konkurrenternas ekonomiska situation. Jämför till exempel Tallinks likviditet med Viking Lines motsvarande (jag avslöjar dem inte här).
För- och nackdelarna med Viking Line och Tallink Silja är ganska 50/50. I den här tråden skulle säkert många välja en kryssning med Viking Line, men vår investeringstes grundar sig inte på kundupplevelsen, då ingen av dem har någon större konkurrensfördel där. Ur en investerares perspektiv är det flottans ålder som avgör för tillfället, och mer specifikt dess koldioxidavtryck. Hos Viking Line drivs 2 av 6 fartyg med LNG, medan det hos Tallink bara är 1 av 10. Här ligger en av Viking Lines konkurrensfördelar, när EU vill göra sjöfarten mer utsläppsfri. Lycka till för Tallink med att sälja fartyg, när de har dubbelt så många med gammal teknik som konkurrenten.
I detta oligopol kan man inte bortse från en konkurrents svårigheter i sin investeringstes. Vi kommer säkert att få se alla möjliga sorters manövrar från Tallink för att få bukt med skulderna, samtidigt som man på Viking Line funderar på hur kassaflödet ska maximeras.
Slutligen:
Jag vill inte vara kortsiktig, men mottagandet av Glory har varit lysande, och en del av kunderna från den rutt mellan Åbo och Stockholm som Tallink stängde har säkert bytt till Viking Line. Det kan hända att effekten av dessa två redan syns i Q3-resultatet.
Disclaimer: 15 % av portföljen är placerad i Viking Line.
Salkunrakentajas Jorma Erkkilä har skrivit en artikel om Viking Line.
Under den senare hälften av det fjärde kvartalet har bolagets passagerartrafik utvecklats bättre än väntat, vilket har förbättrat bolagets resultat. Tidigare har osäkerhetsfaktorer som det geopolitiska läget och dess inverkan på energipriser, inflation, räntor och valutor nämnts som negativa effekter på resultatet. Dessa har inte haft en så kraftig inverkan som man tidigare befarat, bedömer Viking Line.
Det här är ju ett aktuellt bolag nu inför riksdagsvalet, då Viking Line är Finlands största mottagare av företagsstöd med sin årliga stödpott på 25 miljoner.
Jo, visst är en stor del av det här bolaget statligt stöd. Å andra sidan är fartygen ganska kritiska för Finlands försörjningsberedskap. Jag vet inte riktigt om det är fågel eller fisk.
Det ser ut att vara många slutsålda avgångar. I juni meddelades det ju: Förutsatt att energipriserna ligger kvar på nuvarande nivå, bedömer Viking Lines styrelse att resultatet före skatt blir bättre än föregående år.
Nästa år kommer ju sjöfarten att omfattas av utsläppshandeln. Men om det införs ett så kallat ö-undantag mellan fasta Finland och Åland, så att resorna däremellan inte omfattas av utsläppshandeln, det återstår att se. Å andra sidan vore det en stor vinst för Viking om tre eller fyra av fem fartyg kunde dra nytta av ö-undantaget (det beror på Cinderellas framtida planer, om den bara kör Helsingfors–Stockholm under somrarna som nu).
Eckerö är en annan sak, Viking är ju nu delägare och frågan är om de kniper en ännu större ägarandel i framtiden. Försäljningen av Rosella bidrog ju till att resenärer till Åland kan välja Eckerö Linjens fartyg som ersättning, och nog lär väl Eckerö Lines Tallinn-trafik också vara ganska lönsam (Tallink lär väl inte heller ha något fartyg kvar från Nordsjö, där Eckerös Finbo Cargo trafikerar).
Viking Line äger direkt och indirekt 25,2 % av försäkringsbolaget Alandia. Det är ett lönsamt båtförsäkringsbolag vars värde inte riktigt beaktas i aktiekursen. Man får det på köpet.
Dess combined ratio var 94,5 %, vilket innebär att det är ett ganska bra försäkringsbolag. År 2021 betalades 24,7 miljoner euro i utdelning, medan utdelningen 2022 endast var 7 miljoner euro. Enligt min uppfattning kommer Alandia i år att behandlas som ett intressebolag då ägarandelen steg över 25 % förra året, och därmed kommer detta innehav att synas tydligare.
Detta borde ges något värde i en summan-av-delarna-kalkyl.
I Nya Åland finns en bra genomgång av det aktuella konkurrensläget, särskilt ur ett åländskt perspektiv. Visserligen på svenska, men den går säkert att förstå även på finska med hjälp av Google Translate.
För Viking Lines del börjar alla pusselbitar falla på plats: bränslepriserna är under kontroll, konkurrensläget har sanerats och efterfrågan räcker väl till för den befintliga kapaciteten. Det här är ingen ”cigarrfimp”, men bolaget har knappast varit på många investerares radar på sistone.
När man tänker efter är konkurrenssituationen för Viking Line riktigt gynnsam för första gången på länge. Kapacitet har försvunnit från rutterna Helsingfors–Tallinn och Helsingfors–Stockholm. Finnlines uppgraderar visserligen sina fartyg på rutten Nådendal–Kapellskär, men inte heller detta är en helt direkt konkurrent till Viking Line, eftersom Vikings fartyg går mellan Åbo och Stockholm. Siljas fortsättning på Åborutten är ett frågetecken och å andra sidan kan Viking Line själva göra ett strategiskt drag genom att helt lämna rutten Helsingfors–Stockholm, särskilt om man får ett bra pris för Gabriella. Cinderella kommer antingen att säljas, hyras ut eller sättas på en rutt som är lönsam. Det innebär att Viking fortfarande måste fatta beslut gällande de återstående fartygen, men det finns inget tvingande behov eller någon brådska i detta.
Enligt min mening verkar aktien billig med tanke på att konkurrenssituationen förmodligen kommer att hållas i schack även i framtiden. Finnlines nya fartyg kommer visserligen snart till linjen Nådendal–Kapellskär, men dessa nya fartyg bör inte rubba konkurrenssituationen. Sett ur flera olika perspektiv verkar Viking Lines aktie vara en bra investering på både kort och lång sikt. Man lär behöva fylla på mer i portföljerna…
Här är ännu ett intressant personporträtt av Viking Lines huvudägare Jakob Johansson. Min egen ovetenskapliga magkänsla om killen är positiv. Om detta känns som ett irrationellt ställningstagande kan man reflektera över att killen köpte en betydande post i Viking Line lite genom att lita på intuitionen, ”magkänslan”. Det går säkert att översätta med Google Translate, så här är länken.
Det är knappast troligt att flottan bantas ner till bara tre fartyg, om man har börjat minska från sju. Frågan är om det finns så värst många lönsamma rutter kvar och var Viking skulle placera sina fartyg. Visst, Helsingfors–Tallinn kan vara ett alternativ, men kan slutresultatet för den trafiken i framtiden bli att Viking äger mer av Eckerö och att XPRS och Finlandia kör som Megastar och MyStar hos Tallink; när den ena avgår från Helsingfors så avgår den andra motsvarande från Tallinn.
Cinderella är ett helt okej fartyg, men problemet med henne är de interna sponsonerna (medan andra har dem som externa, som Gabriella i aktern), vilket innebär en sämre fraktkapacitet. Cinderella fungerar bra i sin huvuduppgift på Stockholm–Mariehamn-kryssningar där det knappt finns någon frakt, eller mellan Helsingfors och Stockholm där fraktens betydelse är mindre än i Åbo.
Själv skulle jag gissa att Viking ändå skaffar nästa stora fartyg till Åbo och som ersättare för Grace. Det skulle ge en körfil till med frakt från Åbo och allt det nya i tekniken som Glory fick men som Grace saknar. Cinderella och Grace skulle kunna vara ett bra par för att konkurrera med Serenade och Symphony. XPRS lär väl också behöva bytas ut någon gång, och för den borde man få mer pengar än vad man fick för Mariella och Amorella..
En mycket välunderbyggd vision. Sedan är det också intressant att spekulera i vilket bränsle nästa nybygge kommer att drivas med. Vikings investeringstakt är i sig mycket försiktig och långsam, så det är bra om vi får se åtminstone en ny fartygsleverans under det här årtiondet. Denna traditionella försiktighet dämpar också Viking en aning som investeringscase. Om inte den nya ledningen sätter fart på hjulen.
"Viking Line inleder samarbete med Gotlandsbolaget – gemensam kryssningstrafik
Viking Line och Gotlandsbolaget bildar ett gemensamt bolag vars uppgift är att utveckla och erbjuda kryssningar med M/S Birka Stockholm från Stockholm till Mariehamn och från Stockholm via Mariehamn till Visby. Gotlandsbolaget köpte M/S Birka Stockholm i mars 2023 för en köpeskilling på 38 miljoner euro, och nu har man kommit överens om att 50 procent av fartyget säljs till Viking Line för 19 miljoner euro."
Jag tänkte nästan skriva redan i förra meddelandet att Cinderella knappast kommer att vara kvar på dygnskryssningar från Stockholm efter att Birka Stockholm har inlett sin trafik. Det är ändå något, med tanke på att Viking tidigare ägde 7 fartyg helt själva, men nu skulle ha 5 i det egna bolaget, medan det via delägarskap kommer avkastning från Birka utöver Eckerös 4 fartyg (Finlandia, Finbo Cargo, M/S Eckerö, Transporter ro/ro). Konkurrensläget mellan Tallink och Viking har ritats om en del efter pandemin…
Det finns en viss oro för om passagerarna räcker till på rutten Helsingfors–Stockholm, ifall man i fortsättningen planerar att ha kvar även Gabriella på denna linje. Kanske finns det andra strategiska drag i sikte utöver detta, och framför allt hoppas man på nytt och fräscht tänkande.
I Birka-konceptet är det särskilt intressant om Viking Line framöver strävar efter att skapa längre kryssningspaket? Enligt min mening finns det efterfrågan på detta, och det känns märkligt att man inte har lyckats ta tag i saken tidigare. Teoretiskt sett skulle man kunna tänka sig att man från Helsingfors först reste till Mariehamn, fortsatte därifrån till Gotland och sedan tillbaka antingen via Stockholm eller Mariehamn. Om Viking lyckas växa ur rollen som enbart ett traditionellt färjerederi, skulle detta även kunna vara en lovande början för investeringstesen.
Förhoppningsvis har Johansson där kanske fått Viking att tänka i nya banor. Å andra sidan har jag ibland funderat på om Viking, eftersom de inte har någon separat rutt mellan Stockholm och Tallinn, skulle ha kunnat utveckla en trenätterskryssning för svenskar för att bekanta sig med både Tallinn och Helsingfors, där två nätter tillbringas på Helsingfors–Stockholm-färjan och en natt på Helsingfors–Tallinn-fartyget. (Visst är det utmanande med tanke på XPRS tidtabell och det faktum att XPRS planeras att flyttas till Västra hamnen.) Hotellinkvartering är förstås ett alternativ.
Med tanke på hur entusiastiskt finländarna reste till Riga som ett undantag under det första coronaåret, så kan man tänka sig att det skulle finnas en del passagerare från Finland även till andra destinationer än Stockholm. Det är bara frågan om hur de får anslutningarna att fungera i Mariehamn, och man borde väl även få finskspråkig personal till Birka om det börjar gå bra. Visst kan fartygets maxkapacitet på 1 800 personer fyllas snabbt under sommartid, men skulle man kunna få ett bättre resultat före och efter sommarsäsongen…
Den här nya Viking-rutten Åbo–Mariehamn–Gotland är verkligen en toppennyhet! Åtminstone alla i min närhet kommenterade idag att de vill åka dit så fort som möjligt. Jag tror att många finländare har samma reaktion. De har säkert övervägt även andra alternativ, och så valdes just det här som det nya.
