Ja, det här träffar huvudet på spiken. De tittar inte på kapitalinkomster, men på kapitalvinster. Ganska kul. I princip tänker de väl att investerande är ”professionellt” och att det ändå vänder till plus någon gång 
Det vore ju helt enkelt ganska smidigt att titta på kapitalinkomsterna vid slutet av varje år, precis som med andra förmåner, och sen kanske kräva tillbaka bidrag.
Ännu en anledning till varför folk frestas att flytta sina tillgångar utomlands.
Visst kan man väl bestrida de där indrivningarna och förhala dem ett tag? Under tiden kan man argumentera för att det inte finns någon logik i det.
Skulle det finnas skäl att vägleda sin egen riksdagsledamot?
Även om dessa tokigheter sannolikt beror på tjänstekvinnors, tjänstemäns och övriga tjänstepersoners godtyckliga tolkningar, kan riksdagen om den så vill rätta till situationen genom att ändra lagar som är mångtydigt formulerade. Det kan räcka med en förordning eller bara en ny administrativ anvisning från ministeriet.
Det är ju siloförvaltning som ligger bakom detta. När varje förvaltningsområde självt får reglera även grundläggande saker kan det inte uppstå annat än motsägelser.
[quote=“Monopoly_of_bees, post:27, topic:38827”]
Detta beror på att myndigheterna inte har en enhetlig definition av inkomst. Kapitalinkomst som definieras av skattemyndigheten kan därför vara en annan sak än kapitalinkomst som definieras av FPA.
[/quote]
Rahapodi har försökt få en representant från FPA att svara även på denna fråga. Det går inte att hitta någon på FPA som vill ställa upp och svara på frågorna.
Jag skulle vilja veta vilka avdrag man kan göra från hyresinkomster från en fastighet vid behovsprövning av arbetsmarknadsstöd? Jag har plöjt igenom FPA:s sidor, men hittar inget direkt svar.
För en aktielägenhet godkänns tydligen bolagsvederlag och låneräntor?
Edit: dessa godkänner FPA i samband med utkomststöd åtminstone enligt sina egna anvisningar.
Gäller det alltså andra regler för arbetsmarknadsstöd?
För en fastighet, låneräntor och vad mer? Finns det praktisk information?
Skötselvederlag godkänns, inte räntor eller finansieringsvederlag.
Fastigheter har ju vanligtvis inget skötselvederlag, åtminstone inte i fråga om egnahemshus.
Ökar eller minskar det problemen när en investerare drabbas av arbetslöshet?
Det uppstår ju problem om det ”allmänna stödet” är tidsbegränsat. När dagarna löpt ut hamnar den arbetslöse inom ramen för utkomststöd, och det innebär ju att man först måste förbruka sina investeringar helt innan man kan få stödet.
Men även när det gäller varaktigheten verkar saker och ting fortfarande vara under utredning.
I och för sig är det förstås bra att det förenklas. Man sparar pengar som annars går till att smörja byråkratins maskineri.
Det skulle även finnas en möjlighet att det där ”allmänna stödet” blev en sorts basinkomst som kompletteras med bostadsbidrag, vilket man ansöker om på samma blankett. Man kan inte bygga en helt omöjlig incitamentsfälla med en arbetslöshetsersättning på 600 euro. För en småsparare skulle sådana 600 euro möjliggöra ett liv i Finland, även om arbetsförmågan försämras.
Nu har det ju kommit/håller på att komma en hel del andra ändringar innan det eventuella allmänna stödet införs. Jag tänkte öppna upp (blotta mig?) lite kring min egen specialsituation, ifall någon är intresserad av Kela-djungeln…
Status hos TE-byrån (Arbets- och näringsbyrån): “arbetande arbetssökande”. Skuldfri ägarbostad, för vilken jag har fått ca hälften av skötselvederlaget + vatten i bostadsbidrag, beroende på inkomster. Fonder och aktier sparade under åratal, vissa med rejäla vinster. En deltidsanställning med låg lön där jag har kunnat påverka mina egna arbetstimmar ganska bra. I ungefär fem år har allt varit perfekt! Jag har strävat efter att jobba 3–5 dagar/månad, låt oss för enkelhetens skull räkna med en inkomst på 100 e/dag. Alltså, med tre arbetsdagar i månaden har jag kommit upp i 1000 e/mån i nettoinkomst. Grunddagpenning för arbetslösa + bostadsbidrag + lön. Dessutom, när man har sett till att arbetstimmarna i snitt varit minst 18 h/mån (för att dra det kort), har man hållit sig kvar på grunddagpenning i stället för arbetsmarknadsstöd. Detta tillåter i sin tur obegränsade kapitalinkomster utan att det påverkar arbetslöshetsersättningen. Bostadsbidraget skärs visserligen ner, men där har det varit tal om högst 100 e/mån.
Vad förändras nu då? Först försvann det skyddade beloppet på 300 euro för förvärvsinkomst i arbetslöshetsersättningen och bostadsbidraget, som man alltså har fått tjäna oavsett utan att det påverkat stöden. Vid årsskiftet slopas bostadsbidraget för dem som bor i ägarbostad helt och hållet (och i förbigående kan nämnas att bolagsvederlaget har stigit med 90 % på drygt ett år!). Även rätten till så kallad grunddagpenning (alltså att uppfylla arbetsvillkoret) ändras från timbaserad till eurobaserad. Alltså i stället för tidigare 18 h/mån jobb skulle man behöva tjäna ca 480 e/mån, eller ca 960 e/varannan månad (eurobeloppen är ungefärliga, orkar inte kolla upp dem). Om villkoret inte uppfylls minskar varje euro i kapitalinkomst arbetslöshetsersättningen med 50 cent. Och även här gäller sannolikt att det är just överlåtelsevinsten som räknas, utan att man får dra av överlåtelseförluster. Min gissning (mutu).
Vad händer nu då? Med samma 3 arbetsdagar/månad blir nettoinkomsten bara 750 e/mån, och varje euro i vinst som tas ut från sparandet (eller dividend) minskar stödet ytterligare. Alternativ? Börja jobba “på riktigt”, helst inte. Realisera de investeringar som ligger på plus under de närmaste månaderna, ta skattesmällen och återinvestera i någon enkel räntefond som man kan plocka pengar till levernet ifrån vid behov (lönar sig att göra t.ex. i samband med en månads sommarjobb, då man ändå inte får stöd för den månaden). Att helt enkelt inte göra någonting alls (förutom böcker och Playstation), alltså sluta jobba och bli en “livsnjutare” (oloneuvos), hälsningar till den tråden. Eller förverkliga en dröm, sälja kåken och dra till värmen i tio år, åtminstone för att övervintra.
Sådana tankar, ursäkta det långa inlägget. Och ja, jag har ibland funderat på om man borde lägga all den här tiden och energin på något nyttigt. Men! Man är väl ingen riktig karl om man inte anstränger sig rejält för att komma undan billigt… =) Och bostaden är nog betald med hårt arbete i tiden, så jag har inte alltid varit lat.
P.S. Jag undrar om det finns fakta på om även dividender som betalats till ett aktiesparkonto (OST) beaktas i Kela-stöden? Det skulle låta konstigt, de är ju “gömda” där.
Från FPA:s webbplats:
Dina egna kapitalinkomster och övriga inkomster kan minska beloppet av arbetsmarknadsstöd. De är alltså inkomster som beaktas vid behovsprövningen. Kapitalinkomster är till exempel hyres-, skogs-, ränte- och dividendinkomster (även dividendinkomster som betalas till ett aktiesparkonto).
Tack. Det har lagts till sedan mitt senaste besök för ett tag sedan. För ett par månader sedan kunde Kelas telefonist inte ta ställning till ämnet på rak arm. För egen del har det ingen ekonomisk betydelse då det handlar om ganska små dividendinkomster. Jag hoppades mest på att slippa besväret med att anmäla dem ett par gånger om året. Men poäng till Kela, kryphålen har täppts till. ; ) Frågan är väl hur de syns utåt därifrån, när det inte rör sig om skattepliktig inkomst. Alltså om någon vore elak och inte anmälde..
edit. Jag ifrågasätter fortfarande det här lite. Det skulle ju betyda att man först tar smällen i utdelningsfasen och sedan igen när ASK (aktiesparkontot) någon gång avslutas och eventuella vinster beskattas. Nåväl, det klarnar väl tids nog.. för respektive instans. Det är väl knappast så att bidragen egentligen är tänkta för “investerare”..
Hur är det med effekten av försäljningsvinster på ett aktiesparkonto (ASK) på arbetsmarknadsstödet?
Jag läste för ett tag sedan att en gift person kan tjäna 1044 €/mån brutto i utdelningar och ändå få fullt arbetsmarknadsstöd. Om det kommer en större engångssumma fördelas kapitalinkomsterna ändå över hela året. Ingen säker information utan ett antagande, att även andra kapitalinkomster räknas in i den här potten.
För ensamboende var det tillåtna beloppet betydligt lägre.
Om man antar att man tjänar de maximala utdelningarna och får arbetsmarknadsstöd ovanpå det, skulle man få ut omkring 1400 €+ i handen, så åtminstone i mitt fall skulle jag inte behöva jobba mer eftersom utgifterna är små.
Jag frågar nu då det är ett främmande ämne, alltså varför får just en gift person tjäna mer utdelningsinkomst än en singel?
Det har behandlats tidigare i tråden. Inget säkert svar, kanske en kvarleva från tidigare bestämmelser, och/eller om det har att göra med att stödja familjebildning. Eller föräldraskap. Sociala förmåner är ju en samling hopklistrade bitar som bildar ett mycket abstrakt verk.
Själv är jag tyvärr inte gift, och skulle väl inte orka för den sakens skull..
Arbetsmarknadsstöd och ASK-inkomster:
Ringde nyss till FPA i andra ärenden, så jag passade på att fråga samtidigt. En jättetrevlig tjänsteman tog reda på saken och svaret var ungefär så här:
Alla ASK-inkomster (utdelning, försäljningsvinst) ska/bör anmälas månatligen, det räcker med en egen anmälan i den aktuella punkten på blanketten. Man får ha de där 311 €(?) per månad i andra inkomster än löneinkomster som ensamboende utan att det påverkar arbetsmarknadsstödet. Alltså i princip. Arbetsmarknadsstödet är dock så kallat behovsprövat, så i sista hand är det handläggaren som avgör (genom en professionell helhetsbedömning) och ber om tilläggsuppgifter/bevis om hen anser att det behövs. Vid beskattningen ringer klockorna sen! (Råkar spelas i högtalarna just nu.. =))
Och nu och simma!
Kom det på tal vad som gäller om det är en investeringsförsäkring istället för OST (aktiesparkonto)?