Taaleri som investeringsobjekt

Aktier
1550

Här är min kommentar om ämnet: Taaleri: Joensuu Biocoalin konkurssi kasaa tummia pilviä Bioteollisuuden ylle - Inderes

Som redan konstaterats här, ligger den ekonomiska effekten på fel sida av decimaltecknet. De indirekta effekterna är dock större. Detta försvårar oundvikligen insamlingen till Bio2-fonden, vars utsikter redan var osäkra (en fond har haft utmaningar och marknaden är utmanande). Dessutom har företaget haft ett liknande projekt i Kanada under relativt lång tid, och sannolikheten för att det ska förverkligas minskar nu oundvikligen. Samtidigt är det bra att komma ihåg att värdet på Bioteollisuus (Bioindustri) -verksamheten i våra papper är mycket marginellt, och därför påverkar detta inte summan av delarna. :abacus:

Det återstår att se om någon annan part fortsätter att driva upp den anläggningen, nu när ansvaret nollställs i konkursen och därigenom ökar avkastningsförväntningarna. För Finlands del vore det naturligtvis bra om en efterträdare hittades. :neutral_face:

32 gillningar
1551

Återigen mörka moln över Taaleris investeringsberättelse. Bioindustriinvesteringen gick i konkurs och återspeglar väl hur svårt det är att investera den befintliga kassan lönsamt. Stora nedskrivningar har också gjorts i de afrikanska fastighetsfonder som Taaler grundade, liksom i andra fastighetsfonder. Det återstår att se om strategin kommer att ändras och om den fria kassan kommer att delas ut till investerarna, när man inser hur dålig investeringsframgången är. Problemen med vindkraft är också redan kända för alla.

1 gillning
1552

Tidigare löd frågan:
”Jag vill gärna höra era argument för varför ni inte köper Taaleri, ett bolag som tävlar om titeln som Helsingforsbörsens billigaste aktie? :thinking:”

kuva
kuva1468×557 268 KB

Frågan ändras till; varför har jag fler Taaleri-aktier än Garantias VD, chefsjurist, fastighetschef, ekonomidirektör, chef för förnybar energi, chef för bioindustri och försäljningschef TILLSAMMANS, trots att de är högavlönade?

44 gillningar
1553

Ska vi göra en presentation tillsammans för nästa års bolagsstämma (AGM) om en företagsdelning? Om den nuvarande modellen inte ger resultat, skulle vi kunna följa den väg som Saul har banat för att frigöra värde genom en delning. Garantia skulle bli självständigt osv. Vi skulle ha viss kontakt med de större ägarna också, om de kanske skulle stödja förslaget.

4 gillningar
1554

Utmärkt observation. Uppenbarligen har styrelsens ordförande och de största långsiktiga ägarna (styrelsemedlemmar etc.) inte kunnat “tvinga” cheferna att bli delägare genom en bra eller dålig företagskultur? Nå, resultatet blir då antagligen bara att samla in utdelningar och/eller sälja aktier till underpris. Tråkigt, med tanke på att företaget trots allt har varit en föredömlig entreprenörsdriven pionjär inom sitt område..

5 gillningar
1555

Taaleri förvärvar majoritet i Nordic Science Investments och utökar verksamheten till forskningsdrivna venture-investeringar

Taaleri och Nordic Science Investments Oy (NSI) har avtalat om ett arrangemang där Taaleri förvärvar 51 procent av NSI:s aktiekapital från bolagets ledning. Genom arrangemanget utvidgar Taaleri sin verksamhet till tidiga fasens venturefonder samt kommersialisering och skalning av forskningsdrivna innovationer.

Taaleris vision är att vara det förstahandsvalet för investerare och samarbetspartners. I enlighet med sin strategi kommer Taaleri att utöka sin verksamhet till nya fondstrategier under perioden 2026–2028.

Finsk venture capital-fondförvaltare verksam i Norden och Baltikum

NSI är en finländsk venture capital-fondförvaltare verksam i Norden och Baltikum som fokuserar på tidiga fasens investeringar i forsknings- och vetenskapsbaserade teknologier. Dess mål utvecklar bland annat hälsotekniker, biovetenskaper, avancerade material och AI-baserade lösningar. Utöver tillväxtkapital erbjuder NSI spinout-företag strategiskt stöd, nätverk samt hjälp med att bygga team i verksamhetens tidiga skede.

NSI:s första fond, NSI Nordic Science I Ky på 45 miljoner euro, grundades 2024 och har hittills investerat i 22 tidiga fasens bolag i Finland, Sverige och Baltikum. Bland investerarna i NSI:s första fond finns Tesi (Finlands Industrifinansiering Ab), Liedon Säästöpankkisäätiö, Fennia samt estniska SmartCap Venture Capital Fund.

Omfattande internationella nätverk inom vetenskapsfokuserade investeringssamfund

NSI:s grundare är Alexandra Gylfe, Matti Hautsalo, Jari Strandman och Anssi Uimonen. Teamet har en stark bakgrund inom akademisk forskning, tekniköverföring och investeringsverksamhet. Dessutom har de omfattande internationella nätverk inom vetenskapsfokuserade investeringssamfund. Alla grundare fortsätter i sina operativa roller. Av NSI:s partners verkar Mart Maasik i Estland och Gerard de Bourbon i Sverige.

Affären har ingen väsentlig inverkan på Taaleris resultat för 2026. Affären är förenad med gemensamt överenskomna villkor som, om de uppfylls, berättigar till en tilläggsköpeskilling. Om målen inte uppnås har båda parter möjlighet att häva affären. Affärens parter har överenskommit att köpeskillingen inte offentliggörs. Genomförandet av affären förutsätter godkännande från Finansinspektionen.

9 gillningar
1556

Här är Saulis kommentarer om hur Taaleri expanderar till venturefonder i tidiga skeden. :slight_smile:

Taaleri meddelade att de förvärvar en majoritetsandel på 51 % av Nordic Science Investments Oy (NSI:s) aktiekapital. Genom arrangemanget expanderar företaget sin verksamhet till venturefonder i tidiga skeden i enlighet med sin strategi. Vi är preliminärt positiva till arrangemanget, även om dess påverkan på Taaleris siffror är liten i detta skede.

4 gillningar
1557

Som jag konstaterade i morgonkommentaren, verkar detta vara ett förnuftigt drag! VC-fältet drar väldigt bra i Finland och Taaleri kan därigenom erbjuda en verkligt differentierad lösning till investerare (jämfört med någon dussin PE FoF). Den slutliga framgången beror naturligtvis på hur insamlingen till fond 2 går, men nedsidan är samtidigt mycket begränsad, eftersom det betalda köpeskillingen enligt min uppfattning var mycket liten. Earnouten kan sedan bli större om saker går bra.

Betydelsen för koncernens siffror är förstås på fel sida av kommatecknet tills vidare, men jag anser att det viktigaste här är ett konkret strategiskt steg i rätt riktning. :footprints:

23 gillningar
1558

En intressant artikel på AMWatch om förnybar energi och hur sektorn gynnas av den nuvarande energikrisen: https://amwatch.com/AMNews/Ethics/article19158722.ece

Artikeln ligger bakom en betalvägg, men här är några utdrag från den:

Kriget i Iran har ökat oron för energitrygghet och oberoende runt om i världen, och investerare ser förnybar energi som lösningen, enligt flera kapitalförvaltare.

Mitt i den ökande geopolitiska turbulensen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, blev energi för många länder lika mycket en nationell säkerhetsprioritet som en klimatpolitisk fråga.

Politiska motvindar från USA har lett till att investerare i vissa fonder för ren energi och förnybar energi har dragit tillbaka kapital under de senaste åren, på grund av underprestationer och oro för höga räntor, vilket påverkar finansieringskostnaderna för projekt.

Trots detta nådde de totala globala investeringarna i energiomställningen ett nytt rekord på 2,3 biljoner USD år 2025, och samförståndet bland nordiska kapitalförvaltare och institutionella investerare är fortfarande att energiomställningen är en långsiktig strukturell investeringstrend.

I turbulenta tider är skillnaden mellan hastigheten att bygga en gasledning, vilket vanligtvis tar tre till fyra år, och att etablera en solpark som ofta kan göras inom ett år, också en nyckelkomponent för den accelererande efterfrågan, konstaterar Tonsgaard.

Den globala effekten, tillade han, är att många länder runt om i världen snabbt och drastiskt måste minska sitt beroende av andra länder och regioner för energiförsörjning, och “det snabba svaret på mycket av det är investeringar i förnybar energi.”

Han betonade också att trots Trump-administrationens retorik och starka anti-ESG-agenda, investeras mer pengar i amerikansk förnybar energi nu än någonsin tidigare, inte av ideologiska skäl, utan för att de ses som en nödvändighet för energitrygghet.

Tillsammans med datacenter och andra energikrävande projekt relaterade till teknikens framsteg, drivs en ökning av elbehovet också av elektrifieringen av transporter och industri, vid en tidpunkt då många länder strävar efter att stärka sin energitrygghet samtidigt som de minskar utsläppen.

Alla dessa faktorer pekar mot en långsiktig tillväxt i investeringar i energisystem, enligt Philip Ripman, chef för lösningsteamet på Storebrand Asset Management, som inkluderar Storebrand Renewable Energy-fonden.

14 gillningar
1559

Som du själv konstaterar, hamnar vi tyvärr fortfarande på fel sida om strecket med hemmagjorda lösningar, och det kommer vi att göra tills vidare. Om detta är värdeskapande, så är det ganska knappa medel på bordet.

1560

Du har helt rätt i att vi här utvecklar segmentet Övriga Kapitalfonder (Muut Pääomarahastot), vars andel av vår ~300 MEUR summan av delar för närvarande är 12 MEUR. Även om värdet på det segmentet fördubblades eller tredubblades, skulle dess påverkan på koncernen vara relativt begränsad jämfört med om Energi eller Garantia rör sig i någon riktning.

Det är naturligtvis mycket önskvärt att Taaleri skulle lyckas vända segmentet Övriga Kapitalfonder till ett tydligt plus, eftersom det skulle bidra till att summan av delarnas rabatt skulle försvinna. Just nu ger marknaden med stor sannolikhet detta segment ett negativt värde (eftersom resultatet är negativt).

8 gillningar
1561

Nu måste jag vara lite skeptisk. Utan att känna till det team som ska köpas, låter det antagna målet att växa fonden från 45 MEUR till 100-200 MEUR mycket optimistiskt. Om vi glömmer Lifeline Ventures, vars meritlista är helt exceptionell (och som nu, med sin sjätte fond, ändå nådde över 200 MEUR och samtidigt över 400 MEUR), har det i Finland aldrig samlats in mer än ett par 100 MEUR-fonder. Open Ocean och Inventure ligger någonstans där, men finns det några andra? Och båda dessa har en tjugoårig historia. Att ett nytt team skulle nå den storleksordningen är alltså mycket antaget, även om det förstås inte är omöjligt – som sagt, jag vet inget mer om teamet.

Men låt oss ändå anta att nästa fond skulle vara 100 miljoner. Om en fond på 45 miljoner genererar nollvinst, kommer omsättningen för en fond på 100 miljoner inte att tredubblas, eftersom avgiften för den gamla fonden då vanligtvis inte längre baseras på åtaganden utan på investerat kapital – avgiftsbasen skulle alltså kunna vara något i stil med 130 miljoner, förutsatt att inget från den gamla portföljen ännu har sålts. Om vi antar en avgift på 2 %, skulle avgiftsökningen vara 2 % ** 45 miljoner → 2 % ** 130 miljoner, det vill säga 0,9 miljoner → 2,6 miljoner. En ganska bra tillväxt alltså, men i det stora hela på fel sida om komma. Men kostnaderna förblir inte konstanta. En större fond kräver ett större team. VC-verksamhet skalar verkligen inte särskilt bra. Om man tidigare har gått med nollvinst, fördubblas teamets kostnader lätt med en större fond. Låt oss alltså säga att kostnaderna ökar från 0,9 miljoner till 1,8 miljoner. Jag tror att detta också kan vara önsketänkande, men då skulle det ändå finnas 0,8 miljoner extra vinst. Framgång? Kanske, men som en del av Taaleri påverkar regleringen också mer än en liten VC-fond, det vill säga ökad efterlevnad och riskhantering etc. kommer att äta upp en del av detta.

Allt som allt, OM fonderna, mot alla förväntningar, kan skalas till 100 miljoner+ storlek, kan det generera några hundratusen i vinst. Och visst, om allt går bra, kan nästa fond vara ännu större och mer lönsam, och å andra sidan, om tio år kan man kanske förvänta sig betydande vinstutdelningar. Men det är en lång väg dit, även om potentialen finns.

På sätt och vis är den direkta eurobaserade risken för Taaleri troligen begränsad, men faran är att det drar ledningens fokus till fel ställe när verksamheten splittras ännu mer åt alla håll. Det kan förstås under de kommande åren ge en fin extraverksamhet om allt går bra, men oddsen är inte på dess sida.

17 gillningar
1562

En annan sak som kom upp i mitt huvud angående detta. Riskkapital (VC) är en personlig affär. Mycket mer än grundläggande förmögenhetsförvaltning eller ens fastighetsinvesteringar, följer investerare guldhandlarna. Att detta team nu är en del av Taaleri i sig kommer inte att locka många, om ens några, fler investerare till nästa fond. Investerare investerar, om de investerar, i teamet. Att rekrytera guldhandlare är överlag galet svårt, men det är särskilt svårt i ett företag där frukterna av eventuell framgång måste delas med aktieägarna. Det finns inte många börsnoterade företag i världen som framgångsrikt bedriver stora volymer riskkapitalinvesteringar, vanligtvis är de företag med några partners. EQT kanske, men det är nästan det.

5 gillningar
1563

Det här är enligt mig faktiskt ett ganska intressant initiativ från Taaleri.

  • Skalan är fortfarande liten (NSI ~1 MEUR omsättning och resultat runt noll), men om nästa fond kan uppnå 100–200 MEUR, börjar hävstången bli av en helt annan kaliber. Det handlar alltså snarare om att säkra en option för framtiden, inte om omedelbara resultat.

  • Positivt är också att detta inte är en helt “generisk VC-utvidgning”, utan en forskningsdriven vinkel. Det skiljer sig ganska väl från det finska fältet, där den traditionella PE-/fond-i-fond-strukturen redan är ganska mättad.

  • Jag ser det inte som en så personberoende verksamhet som många kanske först tänker. Taaleri har trots allt redan större fonder och distributionskanaler → om dessa kan kombineras med tidig fas-verksamhet, kan det bli en ganska fungerande “pipeline”.

  • Ur företagarens synvinkel kan detta till och med vara en bra kombination: samma partner kan vara med i ett tidigt skede och senare med större insatser. Det är inte en självklarhet i Finland.

  • Och som en sidonotis: om vi någon gång ser en ny våg av fastighets-/byggnadsstartups (PropTech eller liknande), kan en sådan aktör vara en överraskande relevant finansiär för den vinkeln.

Visst, vi är fortfarande tydligt “till vänster om pipan” och effekten på siffrorna kommer inte att vara stor de närmaste åren, men strategiskt sett är det enligt mig ett ganska förnuftigt drag.

3 gillningar
1564

dessa är vad de är - jag kan till och med se Taaler med sina pengar, att de skulle kunna rikta in sig på små börsbolag med skulder, det vill säga de skulle betala skulderna, ge en ny med lite lägre ränta och samtidigt kanske ta en 10% andel i företaget - men jag menar att de i praktiken skulle fungera som kreditgivare och sedan sälja aktierna omedelbart när priset är okej. Nu är Taaleris system fortfarande delvis förvirrande utöver försäkringsbolaget, det vill säga fonder och egna investeringar blandade och så vidare…

3 gillningar
1565

Eden Asunnot investerar i ett bostadsprojekt som ska byggas i Laajasalo, Helsingfors. Projektet ligger i det snabbt växande området Yliskylä i Laajasalo och består av 41 högkvalitativa hyreslägenheter. När Spårvägsförbindelsen Kruunuvuorensilta färdigställs inom en snar framtid kommer läget att erbjuda en ny nivå av tillgänglighet, vilket möjliggör snabba och smidiga förbindelser till stadens centrum.

Projektet är designat med vardagskomfort i åtanke, och varje lägenhet har bland annat en inglasad balkong och individuell kylning. En gemensam tvättstuga, bastu och grupprum står till förfogande för alla boende. Laajasalo-området erbjuder ett brett utbud av tjänster, såsom mataffärer, restauranger, skolor, hälsostation och idrottsanläggningar. Områdets grönområden och närheten till havet tillgodoser även aktiva friluftsmänniskor.

Det rör sig om ett energieffektivt projekt med energiklass A i enlighet med EU:s taxonomi, där bergvärme används.

Byggandet av projektet påbörjas omedelbart och utförs av Jatke Uusimaa Oy. Projektet beräknas vara klart år 2027.

3 gillningar
1566

Jag vill nu ännu vara lite besvärlig och argumentera emot. :innocent:

Detta ”om” är just problemet här. Varifrån kommer pengarna? Det är verkligen ingen självklarhet.

Enligt mig är detta tvärtom just en ganska generisk VC-expansion. Alla tidiga investerare söker forskningsdrivna objekt för att hitta nästa Iceye eller IQM. Det beror sedan på teamet om de lyckas hitta och vinna de bästa objekten.

PE fund of funds är sedan verkligen en helt annan sak, men Finland är också fullt av fonder i tidiga skeden. De råkar bara inte vara produkter från dessa stora eller medelstora kapitalförvaltare (kan det finnas en orsak till det?).

Se föregående punkt. Det är extremt personberoende. Distributionskanalen borde förstås hjälpa, men det att det redan finns en stor infrastrukturfond i samma hus betyder inte nödvändigtvis så mycket för detta. Det kan väl finnas samma investerare där (investerar Tesi i energi?), men ingen av dem investerar bara för att det är Taaleri. Utan de tittar på teamet som de ska ge sina pengar till. Vissa stiftelseliknande aktörer är förmodligen den mest troliga gruppen, om man har goda relationer till dem.

3 gillningar
1567

Fundco, som är verksamt inom denna sektor, har fått synlighet genom Karo Hämäläinen: Fundcon Saku Sairanen: ”Pääoman puute tappaa hyviä yrityksiä – mutta se luo myös sijoitus­mahdollisuuden” - Taloustaito.fi

1568

Bra poäng, men jag skulle nog inte se det så svartvitt.

Gällande storleksfrågan:

  • Givetvis är “om” det väsentliga här – en fond på 100–200 MEUR uppstår inte av sig själv.

  • Men jag ser det inte som en exceptionell utmaning: i praktiken kommer pengarna från precis samma ställe som i Taaleris övriga fonder, det vill säga från institutionella investerare + Taaleris eget såkapital (seed).

  • Taaleri har dock redan en track record av kapitalanskaffning i andra tillgångsslag → det här är inte som att “börja från noll”.

Om det forskningsorienterade tillvägagångssättet:

  • Jag håller med om att alla säger sig leta efter nästa ICEYE eller IQM.

  • Men i praktiken har inte alla organiserat sin verksamhet kring det. Det här kan handla mer om genomförande än om narrativ – det återstår att se om det faktiskt blir någon skillnad.

Om det personfokuserade:

  • VC är utan tvekan delvis persondrivet, det råder det nog ingen oenighet om.

  • Min poäng var mer att det här inte är en renodlad “one-man show”: om det finns en färdig distributionskanal i bakgrunden, befintliga LP-relationer och möjlighet till follow-on-finansiering inom huset, så förändrar det dynamiken en del jämfört med en liten standalone-fond.

  • Dessutom kan detta ha ett verkligt värde ur en startups perspektiv: Taaleris kompetens inom infra, fastigheter, energi och finans är genuint relevant för vissa bolag.

  • Om man till exempel verkar inom de branscherna är investeraren inte bara kapital, utan kan bidra med nätverk och förståelse → detta kan i sin tur minska den “rent persondrivna” aspekten.

Och mer allmänt:

  • Jag orkar inte helt köpa narrativet att “Finland är fullt av VC:er → det här är onödigt”.

  • Det finns förvisso gott om fonder i tidiga skeden, men ganska få har förmågan att kombinera tidiga skeden + senare kapital + branschspecifik expertis under samma tak.

Och helt ärligt ur en startup-entreprenörs perspektiv:

  • Jag vet inte om jag i slutändan värdesätter en investerare som har tid och faktiskt förmåga att hjälpa mer än att namnet är “Jyri” eller “Timo”.

  • Varumärken och namn spelar roll, men i vardagen betonas ändå ofta vem som faktiskt är med och bygger.

Men ja, det här är fortfarande ett case som tydligt hänger på bevis – det är inte värt att betala för mycket innan vi ser om de faktiskt får ihop nästa fond och hur deras deal flow ser ut :+1:

1 gillning
1569

Det finns nog inte någon särskilt stor åsiktsskillnad här i slutändan. Kanske mer en fråga om betoning eller perspektiv.

Visst är investerarna institutioner precis som i Taaleris andra fonder, men det är inte nödvändigtvis samma sådana. Eller om det råkar vara samma, så är åtminstone allokeringen och den ansvariga personen oftast en annan. Då är den befintliga säljkanalen för energifonden kanske inte så värdefull som man skulle önska. Men den är förstås inte värdelös heller.

När det gäller den forskningsorienterade inriktningen är genomförandet såklart det väsentliga. Jag kan inte uttala mig närmare om det, men många påstår sig i alla fall vara organiserade kring det. Och självklart är inte VC i tidiga skeden onödigt oavsett hur stor konkurrensen är, men återigen är det just genomförandet som avgör. Jag ser inte nödvändigtvis att Taaleri skulle ha någon speciell edge i detta sammanhang jämfört med andra VC-investerare. De påstår väl inte ens att de söker startups inom energibranschen? I sådana fall skulle det väl i princip kunna finnas synergier.

Och värdet av en ”Jyri” eller ”Timo” ligger enligt min mening främst i fundraising. Det är mycket lättare för en investerare att hoppa på tåget när det finns ett track record (näytöt) från en lång tid tillbaka, även gällande exits. Taaleris track record handlar om helt andra saker. Och det kan även spela roll för deal flow när det gäller de allra hetaste casen.

4 gillningar